Havsförsurning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koldioxidcykeln mellan atmosfären och havet
Filmen är på engelska och förklarar effekterna av havsförsurning. Källa: NOAA Environmental Visualization Laboratory.

Havsförsurning är den process då koldioxid tas upp av haven, där den (i form av koldioxid eller omvandlad till kolsyra) successivt gör haven surare.[1] Allt eftersom koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka på grund av förbränning av fossila bränslen kommer haven att bli allt surare.[2]

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Upptäckten att världshaven håller på att kolsyras – försuras genom stigande koldioxidhalter – gjordes på 1980-talet. Men allvaret i förändringarna har börjat klarna först de senaste sex åren. Forskarna uppskattar att en fjärdedel av all koldioxid människan släpper ut löses upp i haven. Utsläppen har gjort världshaven 30 procent surare än innan industrialismens början. Om ingenting görs så antas surhetsgraden stiga med 100-150 procent till år 2100. Det handlar om förändringar av havens grundläggande kemi vars omfattning – och inte minst snabbhet – saknar motstycke.[3]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

En ungefärlig skattning har gjorts av havsförsurningens utveckling över tid:

Genomsnittligt pH i haven[4]

Tidpunkt pH pH-förändring i förhållande
till förindustriell tid
Källa Förändring av H+-koncentration i förhållande
till förindustriell tid
Förindustriell tid (1700-talet) 8,179 Analyserade fältuppgifter[5]
På senare tid (1990-talet) 8,104 −0,075 Fältuppgifter[5] + 18,9 %
Nuläge ~8,069 −0,11 Fältuppgifter [6][7][8] + 28,8 %
2050 (2×CO2) = 560 ppm) 7,949 −0,230 Modellberäkning[4] + 69,8 %
2100 (IS92a-modell)[9] 7,824 −0,355 Modellberäkning[4] + 126,5 %

Följder[redigera | redigera wikitext]

Ingen vet idag exakt vilka effekter surare hav kommer att få på ekosystemen på sikt. Det man vet är att många skalbyggande djur, som koraller och skaldjur, får svårare att bygga skal, riskerar att lösas upp och på sikt dö ut.[10] Några av dessa skalbyggare är plankton, basen för många näringskedjor. Samtidigt gynnar kolsyra andra plankton. Det kan leda till stora förskjutningar i planktonfloran, som får vidare effekter. Olika plankton fungerar som mat för olika djur. Därför påverkas hela näringskedjan.[11]

Det kemiska kretsloppet i haven är långsamt. Även om utsläppen av koldioxid upphörde idag skulle det ta tusentals år för haven att forsla bort all kolsyra.[11]

Havsförsurningen går snabbare i kalla vatten än i varma. Haven vid polerna, Arktis och Antarktis, är därför extra hårt utsatta.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://coastal.er.usgs.gov/ocean-acidification/
  2. ^ http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=20737
  3. ^ http://svt.se/2.58360/1.1925291/utskriftsvanligt_format?printerfriendly=true
  4. ^ [a b c] James C. Orr, Victoria J. Fabry, Olivier Aumont, Laurent Bopp, Scott C. Doney, Richard A. Feely, Anand Gnanadesikan, Nicolas Gruber, Akio Ishida, Fortunat Joos, Robert M. Key, Keith Lindsay, Ernst Maier-Reimer, Richard Matear, Patrick Monfray, Anne Mouchet, Raymond G. Najjar, Gian-Kasper Plattner, Keith B. Rodgers, Christopher L. Sabine, Jorge L. Sarmiento, Reiner Schlitzer, Richard D. Slater, Ian J. Totterdell, Marie-France Weirig, Yasuhiro Yamanaka, Andrew Yool (2005). ”Anthropogenic ocean acidification over the twenty-first century and its impact on calcifying organisms”. Nature "437" (7059): sid. 681–686. doi:10.1038/nature04095. PMID 16193043. http://web.archive.org/web/20080625100559/http://www.ipsl.jussieu.fr/~jomce/acidification/paper/Orr_OnlineNature04095.pdf. Läst 3 oktober 2014. 
  5. ^ [a b] Key, (2004). ”A global ocean carbon climatology: Results from GLODAP”. Global Biogeochemical Cycles "18" (4): sid. GB4031. doi:10.1029/2004GB002247. http://www.clivar.org/sites/default/files/documents/wgomd/GLODAP.pdf. Läst 3 oktober 2014. 
  6. ^ Hall-Spencer, J. M.; Rodolfo-Metalpa, R.; Martin, S. med flera. ”Volcanic carbon dioxide vents show ecosystem effects of ocean acidification”. Nature "454" (7200): sid. 96–99. doi:10.1038/nature07051. PMID 18536730. 
  7. ^ ”Report of the Ocean Acidification and Oxygen Working Group, International Council for Science's Scientific Committee on Ocean Research (SCOR) Biological Observatories Workshop”. September 2009. http://www.scor-int.org/OBO2009/A&O_Report.pdf. Läst 3 oktober 2014. 
  8. ^ ”Ocean acidification and the Southern Ocean”. The Australian Antarctic Division of the Australian Government. http://www.aad.gov.au/default.asp?casid=33583. Läst 3 oktober 2014. 
  9. ^ 1.4 Review of Past IPCC Emissions Scenarios. Intergovernmental Panel on Climate Change(IPCC). ISBN 0521804930. http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/027.htm. Läst 3 oktober 2014 
  10. ^ http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.218949/svenskar-forskar-om-havsforsurning.
  11. ^ [a b] http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/koldioxid-i-luften-skadar-varldens-hav
  12. ^ http://gripgreenland.wordpress.com/2010/11/16/greenpeace-och-havsforsurning/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]