Havsmus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Havsmus
Chimaera monstrosa
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Broskfiskar
Chondrichthyes
Underklass Helhuvudfiskar
Holocephali
Ordning Havsmusartade fiskar
Chimæriformes
Familj Havsmusfiskar
Chimæridæ
Släkte Chimaera
Art Havsmus
C. monstrosa
Vetenskapligt namn
§ Chimaera monstrosa
Auktor Linné, 1758
Synonymer
  • Apfisk
  • Hamus
  • Havsråtta
  • Havsspöke
  • Hårmus
  • Sidensvans
  • Sjöapa
  • Sjötroll
  • Skäggsimpa
  • Vidunderfisk
[källa behövs]
Hitta fler artiklar om djur med

Havsmus (Chimaera monstrosa) är en broskfisk som tillhör ordningen havsmusartade fiskar (Chimæriformes).

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen kan bli upp till 150 cm lång totalt, varav 2/3 utgörs av stjärten, som på slutet blir trådsmal. Den väger omkring 2,5 kg. Honan blir större än hanen. Ögonen är stora och grönskimrande.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen växer långsamt och kan bli minst 40 år gammal.[2] På ryggen finns en rörlig, hullingförsedd gifttagg. Uppgifter finns att giftet är så starkt att det i några fall ska ha dödat fiskare, som råkat sticka sig på gifttaggen.[1] Havsmusen är ett nattaktivt djur som sover på dagen. Om man dagtid närmar sig den försiktigt kan man lyfta en havsmus med händerna, innan den simmar iväg.[källa behövs] Den är en stimfisk och stimmen är ofta köns- och storleksuppdelade.[1]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen är en bottenlevande djupphavsfisk över mjuka bottnar på djup mellan 200 m till 1 000 m. På vintern kan den gå något grundare.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen är en äggläggande art med inre befruktning, hanen har ett stort, parigt parningsorgan vid anus. Äggen läggs parvis och består av en omkring 3 × 17 cm stor kapsel, något tillspetsad i ena änden, där den avslutas med en 3 till 4 cm lång tråd. Vid äggläggningen hänger kapseln i tråden under honan, tills hon hittat en lämplig plats att skrapa av kapseln på. Nykläckta yngel är 11 cm långa.[1]

Föda och födosök[redigera | redigera wikitext]

Runt nosen sitter tusentals elektrosensorer varmed havsmusen kan avkänna det elektromagnetiska fält som bytesdjuren utsänder, vilket är en hjälp för detta nattaktiva djur att finna sitt byte i mörkret. Födan är bottenlevande kräftdjur, musslor och sjöborrar. Sällsynt ger sig havsmusen på annan fisk. Troligen används gifttaggen ej vid jakt utan endast som självförsvar.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen finns längs Atlanten i hela Europa, från Island utefter Norge söderut, Irland, i västra Medelhavet, Azorerna, Madeira, norra delen av Marocko.[1] Enstaka fynd förekommer från Oshima, Japan och vid Sydafrika; den senare lokalen är dock omtvistad.[3]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I svenska farvatten förekommer havsmus allmänt i de djupare delarna av Skagerack och sparsamt i djupa delar av Kattegatt, sällsynt i Öresund.[1]

Havsmusen och människan[redigera | redigera wikitext]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Havsmusen är inte globalt rödlistad, men kategoriseras som sårbar (VU) i Sverige.[4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Köttet äts ej, men levern, som kan uppta en tredjedel av kroppsvikten, tas till vara. Ur levern utvinns olja av hög kvalitet, som används för tillverkning av kosttillskott. Förr användes den även som smörjmedel.[2] Svansen bryts lätt av i fångsredskap. Havsmus som varit bifångst har ofta kasserats direkt genom att kastas tillbaka i havet. Främst danska fiskare har emellertid kring sekelskiftet 1999/2000 börjat landa havsmus. Den används även som huskur mot sticksår.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga släktnamn Chimæra kan härledas från Chimaira som i grekisk mytologi var namnet på ett sagodjur, som kunde vara lejon, get eller drake. Artepitetet Monstrosa är latin för vidunderlig. Sitt svenska trivialnamn har den fått för att den med sin långa tunna stjärt kan liknas vid en mus. Liknelsen vid en mus går, med olika variationer, igen i flera språk. På sina håll kallas den håmus.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. Sid. 311-312. ISBN 91-1-844202-1 
  2. ^ [a b] Charlott Stenberg (2005). ”Artdatabankens faktablad: Chimaera monstrosa” (PDF). Sveriges lantbruksuniversitet. http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/chim_mon.PDF. Läst 2009-05-13. 
  3. ^ ”Chimaera monstrosa: Rabbit fish” (på en). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?genusname=Chimaera&speciesname=monstrosa. Läst 2009-05-13. 
  4. ^ ”Artdatabanken: Rödlistan”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://www.artdata.slu.se/rodlista/Artsida.cfm. Läst 2009-05-13. 
  5. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon sida 449 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962