Havstofsstjärt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Havstofsstjärt
Status i världen: Akut hotad[1]
Latimeria chalumnae01.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Benfiskar
Osteichthyes
Underklass Lobfeniga fiskar
Sarcopterygii
Ordning Tofsstjärtfiskar
Coelacanthiformes
Familj Gombessor
Latimeriidae
Släkte Latimeria
Art Havstofsstjärt
L. chalumnae
Vetenskapligt namn
§ Latimeria chalumnae
Auktor J.L.B Smith, 1938
Hitta fler artiklar om djur med

Havstofsstjärt (Latimeria chalumnae), även kallad tofsstjärtfisk, kvastfening, blå kvastfening, coelacanth eller latimeria, är känd sedan 1938 och är en av två arter i familjen gombessor (Latimeriidae).

Havstofsstjärten är den fiskart som ofta avses med "kvastfening", men egentligen omfattar kvastfeningar en grupp fossila fiskar med kvastfeniga fenor vilka dog ut för 70 miljoner år sedan. Denna kvastfening, som ofta har kallats "levande fossil", har däremot aldrig hittats som fossil i sedimentära bergarter utan bara som levande fiskart omkring öriket Komorerna och i Celebessjön vid ön Manado Tua, men det är möjligt att den förekommer på fler platser.

År 1998 upptäcktes ett bestånd i Indonesien, vilket dock vissa auktoriteter kategoriserar som en annan art (Latimeria menadoensis).

Innehåll

[redigera] Historia

1938 fick intendenten vid East London Museum i Sydafrika, Marjorie Courtenay-Latimer, via trålarkapten Hendrik Goosen information om en oigenkännlig fisk ombord på trålaren Nerine. På avstånd upptäckte hon en blå fena hon inte kunde identifiera.

Under lagren av slem dolde sig den vackraste fisk jag någonsin sett. Den var drygt en och en halv meter lång, ljusviolett med ljusa, nästan vita fläckar; hela kroppen skimrade i silver, blått och grönt. Den var täckt av hårda fjäll och hade fyra fenor som påminde om extremiteter samt en tofsliknande mittflik på stjärtfenan som såg ut som svansen på en hundvalp.
Marjorie Courtenay-Latimer

Fisken hade fångats på fyrtio famnars djup utanför Chalumnaflodens mynning. Eftersom Goosen aldrig sett något liknande ringde han museet. Den fiskart hon sedermera fick se, och som uppenbarligen levt några timmar tidigare, hade fjäll som tydde på att det var en ganoid. Efter att inte funnit något liknande i referensmaterial tog hon kontakt med ordföranden för museets styrelse, medicine doktorn Bruce-Bays, som menade att det bara var en havsabborre. Marjorie bad den dåvarande auktoriteten på fiskar, professorn i iktyologi, James Leonard Brierley Smith, komma och bese fisken[2]. Tillsammans med inbjudan skickade hon med ett antal fiskfjäll och professorn anlände till East London efter bara någon dag. Smith bestämde att den 50 kg tunga fisken tillhörde en grupp som hittills bara varit känd som fossil, och som troddes vara utdöda sedan 70 miljoner år.

Det fanns inte minsta spår av tvivel, fjäll för fjäll, ben för ben, fena för fena, - det var en äkta kvastfening. Han vände sig till Marjorie och sade: Den här upptäckten, min flicka, kommer att vara på alla forskares läppar.
James Leonard Brierley Smith

Ett foto av fisken publicerades tillsammans med en intervju i daily dispatch den 20 februari, och nyheten var ett faktum.

[redigera] Taxonomi

J.L.B Smith beskrev den nya arten som Latimeria chalumnae i Nature, och inledde artikeln med Ex Africa Semper Aliquid Novi (Från Afrika alltid något nytt. Citat från Plinius den äldre efter Aristoteles) och döpte alltså fisken efter Marjorie.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Musick, J.A. 2000 Latimeria chalumnae. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
  2. ^ Karleskint, George; Turner, Richard; Small, James (2009). Introduction to Marine Biology. Cengage Learning. sid. 271. ISBN 9780495561972. http://books.google.se/books?id=0JkKOFIj5pgC&pg=PA271&lpg=PA271&dq=Marjorie+Courtenay-Latimer++ganoid&source=bl&ots=Rkt00mjQvJ&sig=J3486uxKVbAz6ylP-NPXaRmfEek&hl=sv&ei=8K2CTMrbKYmKONfUhOEO&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6&ved=0CDAQ6AEwBQ#v=onepage&q&f=false. Läst 4 september 2010 

[redigera] Källor

Samantha Weinberg (2000). Tidernas fisk. Jakten på kvastfeningen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17664-0 (inbunden), ISBN 91-7643-778-7 (pocket, 2001) 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk