Heby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°56′18″N 16°51′45″Ö / 59.93833°N 16.86250°Ö / 59.93833; 16.86250
Heby
Tätort
Centralort
Västerlövsta kyrka
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Heby kommun
Församling Västerlövsta församling
Koordinater 59°56′18″N 16°51′45″Ö / 59.93833°N 16.86250°Ö / 59.93833; 16.86250
Area 353,85 hektar (2010)
Folkmängd 2 550 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,21 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Heby
Postnummer 744 XX
Riktnummer 0224
Tätortskod 6232
Hebys läge i Uppsala län.
Red pog.svg
Hebys läge i Uppsala län.

Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun, Uppsala län (före den 1 januari 2007 Västmanlands län). Heby är också kyrkbyn i Västerlövsta socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.

Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1 öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke). 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörigt S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.

1873 blev Heby ett stationssamhälle vid (dåvarande) Norra stambanans delsträcka Uppsala-Krylbo, idag en del av Dalabanan. Därmed började tätorten Heby växa fram. Fram till 1960-talet passerade även Enköping-Heby-Runhällens Järnväg Heby men numera är endast Dalabanan kvar.

1913 fanns här tegelbruk, sågverk, gjuteri, mekanisk verkstad och läskedryckfabrik. Dessutom gästgiveri, läkare och apotek och avdelningskontor för Gävleborgs enskilda bank.

Heby var och är beläget i Västerlövsta socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Västerlövsta landskommun. I denna inrättades 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle vilket upplöstes 31 december 1952.[2]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Sala och Uppsala lättare. Upplands lokaltrafik trafikerar sedan 2012 Upptågstrafik på sträckan Sala-Uppsala och stannar i Heby på vägen.

De huvudsakliga vägförbindelserna är riksväg 56 norrut mot Gävle och söderut mot Norrköping via Sala och Västerås, riksväg 72 österut mot Uppsala och västerut mot Sala, samt länsväg 254 mot Fjärdhundra och vidare mot Enköping.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmarknaden i Heby domineras idag av kommunförvaltning, Heby Såg (Setra Group AB) samt många småföretag och handel. Runt Heby finns en levande landsbygd.

Hembygdsgården[redigera | redigera wikitext]

Västerlövsta hembygdsförening bildades 8 juli 1943 med prosten Erik Ström som ordförande och med anledning av att Erik Ers-gården skulle rivas. Gården undersöktes av sakkunniga intendenter från Uppsala och Västerås, Nils Ålenius och Sven Drakenberg. Den är från början av 1800-talet, i två våningar, 22 meter lång och med sex fönsteraxlar på långsidan. Rummen är relativt stora. Ett av dem, på övre våningen, har använts som tingssal. Gårdens ägare lämnade gården som gåva och bekostade nedtagning och uppmärkning. Den återuppfördes i Klockarhagen i samhällets västra del, i en sluttning med utsikt mot bland annat kyrkan. På midsommaraftonen 1944 togs första spadtaget av landshövding Conrad Jonsson, som även invigde hembygdsgården, 1946.[3]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Heby 1900–2010[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
878
1960
  
2 151
1965
  
2 315
1970
  
2 377
1975
  
2 578
1980
  
2 604
1990
  
2 604 329
1995
  
2 704 330
2000
  
2 613 332
2005
  
2 687 336
2010
  
2 550 354

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.




Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Josef Wahlström (1948). "Västerlövsta hembygdsförening och hembygdsgård", i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, vol. 36, 1948, sid. 69-71
  4. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Det medeltida Sverige, volym 1:8, Fjädrundaland.
  • Svenska turistföreningens resehandböcker XXI, Uppland och Västmanland. Stockholm 1913