Heby
| Heby | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Heby kommun |
| Församling | Västerlövsta församling |
| Koordinater | 59°56′18″N 16°51′45″Ö / 59.93833°N 16.86250°V |
| Area | 353,85 hektar (2010) |
| Folkmängd | 2 550 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,21 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | HEBY |
| Postnummer | 744 XX |
| Riktnummer | 0224 |
| Tätortskod | 6232 |
  Hebys läge i Uppsala län.
|
|
Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun, Uppsala län (före den 1 januari 2007 Västmanlands län). Heby är också kyrkbyn i Västerlövsta socken.
Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.
Arbetsmarknaden i Heby domineras idag av kommunförvaltning, Heby Såg (Setra Group AB) samt många småföretag och handel. Runt Heby finns en levande landsbygd.
Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1 öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke). 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörigt S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman. 1886 blev Heby varit ett stationssamhälle vid järnvägen mellan Stockholm och Dalarna, Dalabanan, och detta gjorde att tätorten Heby började växa fram. Fram till 1960-talet passerade även Enköping-Heby-Runhällens Järnväg Heby men numera är endast Dalabanan kvar. 1913 fanns här tegelbruk, sågverk, gjuteri, mekanisk verkstad och läskedryckfabrik. Dessutom gästgiveri, läkare och apotek och avdelningskontor för Gävleborgs enskilda bank. Sedan mitten av 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Västerås och Stockholm lättare. Upplands lokaltrafik trafikerar Upptågstrafik på sträckan Sala-Uppsala och stannar i Heby på vägen.
De huvudsakliga vägförbindelserna är riksväg 56 norrut mot Gävle och söderut mot Norrköping via Sala och Västerås, riksväg 72 österut mot Uppsala och västerut mot Sala, samt länsväg 254 mot Fjärdhundra och vidare mot Enköping.
-
En gata som leder in till Heby.
-
Gamla bryggeriet i Heby, numera tegelbruksmuseum.
-
Västerlövsta kyrka är centralt belägen i Heby.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Heby 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 151 | |||
| 1965 | 2 315 | |||
| 1970 | 2 377 | |||
| 1975 | 2 578 | |||
| 1980 | 2 604 | |||
| 1990 | 2 604 | 329 | ||
| 1995 | 2 704 | 330 | ||
| 2000 | 2 613 | 332 | ||
| 2005 | 2 687 | 336 | ||
| 2010 | 2 550 | 354 | ||
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Källor [redigera]
- Det medeltida Sverige, volym 1:8, Fjädrundaland.
- Svenska turistföreningens resehandböcker XXI, Uppland och Västmanland. Stockholm 1913
|
|||||||||||||
|
|||||
