Hegra

Hegra
Ort
Land Norge Norge
Fylke Trøndelag fylke
Kommun Stjørdals kommun
Höjdläge 19 m ö.h.
Koordinater 63°27′50″N 11°6′51″Ö / 63.46389°N 11.11417°Ö / 63.46389; 11.11417
Area 0,41 km²
Folkmängd 567 (2019)[1]
Befolkningstäthet 1 380 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 7031
Geonames 3153319
Ortens läge i Trøndelag fylke
Ortens läge i Trøndelag fylke
Ortens läge i Trøndelag fylke
Trøndelag fylke i Norge
Trøndelag fylke i Norge
Trøndelag fylke i Norge
Wikimedia Commons: Hegra

Redigera Wikidata

Hegra är en tätort i Stjørdals kommun i Trøndelag fylke i mellersta Norge. Orten utgjorde tidigare centralort i dåvarande Hegra kommun i Nord-Trøndelag fylke.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hegra har 3 523 invånare (2017) och är beläget vid Stjördalsälven längs mellanriksvägen E14 mellan norska Stjørdalshalsen och svenska Storlien. Hegra station på järnvägslinjen Meråkerbanen öppnades 1881 då sträckningen mellan Trondheim och Storlien stod färdig.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hegra är känt för sina hällristningar vid Lerfald. Med sina ca 1 200 figurer från brons- och järnåldern är det ett av Nordeuropas största sammanhängande hällristningsfält.

Hegra var tidigare en egen kommun i Nord-Trøndelag fylke. Hegra bildades 1850 då Stjørdalen delades i två distrikt. Hegra och Meråker blev en del av distriktet Øvre Stjørdal som 1874 delades i två egna kommuner, Hegra och Meråker. Hegra hade då 3 409 invånare. År 1962 slogs Hegra, Lånke, Skatval och Stjørdal kommuner samman till en ny kommun, Stjørdals kommun. Hegra kommun hade då en befolkning på 2 704.

Hegra och andra delar av Stjördalen har präglats av krig. Den svenske generalen Carl Gustaf Armfeldt d.ä. var i Stjördalen under stora nordiska kriget 1699-1721. Angreppet 1718 skedde i syfte att inta Trondheim, men avbröts efter att den svenske kungen Karl XII hade skjutits vid Fredrikshald. Vid återtåget mot Jämtland över fjällen omkom över 3 000 soldater (karoliner) i kylan.

Under andra världskriget spelade Hegra fästning (Ingstadkleven fort) en viktig roll. Fästningen anlades mellan 1908 och 1910 med tanke på eventuella angrepp från Sverige efter unionsupplösningen 1905. Fästningen lades ned 1926. Hegra fästning har blivit känd för sin roll under den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. I april/maj 1940 försvarade sig 284 norska soldater och motståndskvinnan Anne Margrethe Strømsheim (Lotta fra Hegra) mot de tyska ockupanterna i 25 dygn. Den norska styrkan kapitulerade den 5 maj 1940 och var då det sista motståndet i södra Norge.

Hegra kyrka[redigera | redigera wikitext]

Hegra kyrka är en korskyrka från 1783. I kyrkan vinns en 200–300 år gammal altartavla. Glasmålerierna är gjorda av G. Kielland.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
  1. ^ Tettsteders befolkning og areal (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, läs online.[källa från Wikidata]