Större kortvinge

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Heinrichia)
Större kortvinge
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteHeinrichia
ArtStörre kortvinge
H. calligyna
Vetenskapligt namn
§ Heinrichia calligyna
AuktorStresemann, 1931

Större kortvinge[1] (Heinrichia calligyna) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge är en långbent flugsnapparliknande fågel. Hanen är mestadels mörkblå, med svartare ansikte. Honan uppvisar en diagnostisk vit suddig fläck mellan ögat och näbben. Fjäderdräkten i övrigt skiljer sig åt geografiskt, med rostrött på strupe och bröst i sydost och norr, men bara på strupen i centrala delen av utbredningsområdet. Ungfåglarna är brunblå med ljust streckning på bröstet. Sången består av en långsam, trastlik melankolisk melodi som består av flera darrande toner.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge förekommer enbart på Sulawesi i Indonesien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[2]

  • calligyna-gruppen
    • Heinrichia calligyna calligyna – förekommer på berget Mount Latimojong (södra centrala Sulawesi)
    • Heinrichia calligyna picta – förekommer i bergsområdena i Mekonga Berg (sydöstra Sulawesi)
  • Heinrichia calligyna simplex – förekommer i bergsområdena i Tentolo-Matinan (nordöstra halvön på Sulawesi)

Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN simplex som den egna arten "minahassakortvinge".

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[3][4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge är en skygg, marklevande fågel som bebor undervegetation i bergsskogar. Den ses på eller nära marken, vanligen nära steniga forsar.

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna, eller arterna, var för sig, båda som livskraftiga.[5]| status_ref = [6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga släktesnamn hedrar Gerhardt "Gerd" Hermann Heinrich (1896-1984), en polsk-tysk fältentomolog, zoolog och samlare av specimen.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  4. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  5. ^ Birdlife International 2016 Heinrichia calligyna Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  6. ^ Birdlife International 2023 Heinrichia simplex . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 10 december 2023.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]