Helena Nyblom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För läkaren och författaren med samma namn, se Helena Nyblom (läkare).
Helena Nyblom
Swedish author Helena Nyblom (1843-1926).JPG
Född 7 december 1843
Köpenhamn, Danmark
Död 9 oktober 1926 (82 år)
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige
Yrke Författare, kulturskribent, kritiker
Språk Danska, svenska
Genrer konstsagor, lyrik, dramatik, romaner, flickböcker
Make/maka Carl Rupert Nyblom
Släktingar Carl Göran Nyblom (son)
Sven Nyblom (son)
Ellen Lundberg-Nyblom (dotter)
Knut Nyblom (son)
Lennart Nyblom (son)
Holger Nyblom (son)
Teddy Nyblom (sonson)
Peder Nyblom (sonson)
Influerade Wilhelm Peterson-Berger[1], Emil Sjögren[1], Agnes von Krusenstjerna, Marika Stiernstedt
John Bauers illustration till en av Helena Nybloms sagor, 1913.

Helena Augusta Nyblom, ursprungligen Helene Augusta Roed, född 7 december 1843 i Köpenhamn, död den 9 oktober 1926 i Stockholm, var en dansk-svensk författare. Hon är mest känd för sina konstsagor, men skrev även dramatik, mestadels spetsfundiga enaktare om vardagslivet.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Helena Nyblom var dotter till Jørgen Roed och Emilie Amanda Kruse. Hennes far var målare och professor vid Konstakademien i Köpenhamn medan modern var intresserad av antikens konst och litteratur . I hemmet lades därmed stor vikt vid intellektuell och estetisk kultur och familjen hade ett livligt umgänge med konstnärer, musiker, ämbetsmän och författare. Nyblom var musikaliskt begåvad och utbildade sig i pianospel.[3][4]

Hon gifte sig med Carl Rupert Nyblom 1864 och paret bosatte sig i Uppsala. Deras hem blev en viktig mötesplats för konstnärligt inriktade människor från hela Norden. Paret hade en ansträngd ekonomi, vilket innebar att de båda var tvungna att skriva för att utöka kassan.[3][4] Hon var mor till Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom och Lennart Nyblom och Holger Nyblom. Hon är också farmor till journalisten Teddy Nyblom och arkitekten Peder Nyblom.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Helena Nyblom debuterade med noveller publicerade i Ny illustrerad tidning, vilka sedan gavs ut i fyra band översatta från danska av hennes make. Hon skrev även lyrik och gav ut flera diktsamlingar. Sitt litterära genombrott fick hon genom sina konstsagor. Hon skrev även en roman, några flickböcker samt komedier.

Nyblom var även verksam som kulturskribent och kritiker i bland andra Idun (tidning), Ord och bild, Ny svensk tidskrift och Nordisk tidskrift.[5]

Konverterade till katolicismen[redigera | redigera wikitext]

År 1895 konverterade Nyblom till katolicismen i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Konverteringen uppmärksammades stort i massmedia och hon fick utstå mycken kritik både där och i vänkretsen för att ha "fallit för Rom". Maken, själv inte katolik, tog henne dock offentligt i försvar och inom den katolska minoriteten i Stockholm var man stolt över den berömda konvertiten. (Eftersom Nyblom konverterade i vuxen ålder kvarstod barnen i Svenska kyrkan, men en son konverterade senare i livet och gav upphov till en stor katolsk släkt.)

Helena Nyblom ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

Personhistoria[redigera | redigera wikitext]

  • Mina levnadsminnen. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 368330 
  • Mina levnadsminnen. 1, I Danmark 1843-1864. 1922. Libris 368331 
  • Mina levnadsminnen. 2, I Sverige 1864-1898. 1922. Libris 368332 
  • Två väninnor: Helena Nyblom och Anna Hamilton-Geete. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris 1402947  - Brev sammanställda av Holger Nyblom.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://litteraturbanken.se/#!forfattare/NyblomH
  2. ^ ”Nyblom, Helena”. Dramawebben. http://www.dramawebben.se/forfattare/nyblom-helena. Läst 14 maj 2012. 
  3. ^ [a b] Helene (Helena) A Nyblom, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Vallquist), hämtad 2012-10-16.
  4. ^ [a b] http://lnu.se/polopoly_fs/1.26004!HumaNetten%2C%20Nr%207%2C%20h%C3%B6sten%202000.pdf
  5. ^ Helene (Helena) A Nyblom, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Vallquist), hämtad 2012-10-14.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Maria (2010). Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880-1910. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 108Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 49. Göteborg: Makadam. Libris 11929248. ISBN 978-91-7061-087-5 
  • Ehrenberg, Maria (1983). Natur och kultur i Helena Nybloms sagor. Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, univ. Libris 1713432 
  • Eklund, Arne (1957). Selma Lagerlöf, Helena Nyblom och Elisabet Dohna.. Uppsala: Arne Eklund. Libris 1307134 
  • Englund, Boel (2008). ”Barnet som nisch”. Rätten till ordet : en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880-1920 (2008): sid. 137-174.  Libris 10948362
  • Hellqvist, Per-Anders (1990). ”Gäster på Capri: Helena och Ellen Nyblom.”. Där citroner blomma (Stockholm : Gidlund, 1990): sid. 193-201.  Libris 2079538
  • Nordlinder, Eva (1988). Helena Nyblom och den svenska konstsagan vid sekelskiftet: kap. "Konstsagans källor" och "Förhållandet folkdikt - konstsaga". Uppsala: Littvet. inst., Uppsala univ. Libris 9218896 
  • Nordlinder, Eva (1985). ”Konstnärskap och frihet: två sagor av Helena Nyblom”. TFL : tidskrift för litteraturvetenskap 14(1985):3,: sid. 37-57. 0282-7913. ISSN 0282-7913.  Libris 9245471
  • Nordlinder, Eva (1991). Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 41. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris 7286096. ISBN 91-48-51971-5 
  • Stenborg, Elisabeth (2003). ”Dansande vind över Fyris: ett porträtt av Helena Nyblom”. Signum 29(2003):6,: sid. 7-20. 0347-0423. ISSN 0347-0423.  Libris 9742748
  • Vallquist, Gunnel (1987). Helena Nyblom. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361Svenska akademiens handlingar från år 1986 ; 9. Stockholm: Norstedt. Libris 7154720. ISBN 91-1-873132-5 
  • Westin, Boel (1994). ”Patriarkatet och erotiken: Helena Nyblom, Agnes von Krusenstjerna och Marika Stiernstedt”. Om flickor för flickor / Ying Toijer-Nilsson och Boel Westin (red.) ; med artiklar av Ulf Boëthius ... (Stockholm : Rabén & Sjögren, 1994): sid. 15-43, 282 : ill., fotogr..  Libris 2064292

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]