Helena av Grekland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helena av Grekland

Helena av Grekland, född 2 maj 1896 i Aten, Grekland, död 28 november 1982 i Lausanne, Schweiz, drottning av Rumänien. Dotter till kung Konstantin I av Grekland och Sofia av Preussen. Gift 1921 med kronprins Carol, sedermera kung Carol II av Rumänien, och mor till Mikael I av Rumänien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Helenas familj tvingades på begäran av de allierade bosätta sig i Schweiz 1917 efter faderns dåliga stöd till de allierade under första världskriget. Hon mötte Carol i Lucerne 1919 och mottog ett frieri från honom 1920, samma år som hennes far återinsattes på den grekiska tronen och familjen kunde återvända till Grekland, och paret gifte sig året därpå i Aten. Äktenskapet var inte arrangerat, och beskrivs som lyckligt, till att börja med. Hon utnämndes 1921 till hedersöverste för nionde regementet Roshiori.

1925 inledde Carol ett förhållande med Magda Lupescu, och året därpå lämnade han landet med denna och avsade sig sin kungliga status och sin arvsrätt till tronen. Helena kvarstannade i Rumänien som mor till tronarvingen och tillerkändes titeln prinsessa. 1927 blev hennes son Mikael monark under sin farbrors förmynderskap, men Helena tillerkändes ingen plats i förmyndarregeringen. Hon gick 1928 med på skilsmässa på regeringens inrådan.

Då Carol 1930 återvände och besteg tronen efter att ha fått sin avsägelse av sin arvsrätt och kungliga status ogiltigförklarad, inleddes förhandlingar om huruvida även deras skilsmässa skulle ogiltigförklaras, något som stöddes av både allmänheten och regeringen. Regeringen framlade ett förslag för Carol om att tillerkänna henne titeln drottning, men han gav henne i stället titeln "Hennes Majestät Helena" snarare än "Hennes Majestät Drottning Helena av Rumänien". Eftersom hon stödde regeringens planer på att ogiltigförklara skilsmässan satte Carol hennes hus under bevakning, varför hon lämnade landet 1931. Vid hennes återkomst året därpå organiserades separationens villkor, och hon fick ett underhåll, tillåtelse att bo i Rumänien sex månader om året och resa utomlands med sin son en gång om året. Hon bosatte sig 1934 i Italien.

Då sonen besteg tronen 1940 återkallade han Helena till Rumänien och gav henne titeln drottningmodern av Rumänien. Under andra världskriget skötte hon sårade soldater och räddade rumänska judar undan nazisterna, varför hon efter kriget fick priset Rättfärdig bland folken. Hon lämnade Rumänien vid monarkins avskaffande 1947 och bosatte sig då åter i Italien.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg I av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
Konstantin I av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Konstantin Nikolajevitj av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Olga Konstantinovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexandra av Sachsen-Altenburg
 
 
 
Helena av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Sachsen-Weimar
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia