Helsingborgs kommun

Uppslagsordet Helsingborgs stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970 se Helsingborgs stad (stadskommun). För orten Helsingborg se Helsingborg.

Helsingborgs kommun Helsingborgs stad
Kommun
Helsingborgs rådhus (kommunhus)
Helsingborgs kommunvapen
Slogan: Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag
Land	Sverige
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Domsaga	Helsingborgs domsaga
Koordinater	56°3′N 12°42′Ö
Centralort	Helsingborg
Areal	345,36 km² (2012-01-01) 227:e största (av 290)
- land	344,01 km²
- vatten	1,35 km²
Folkmängd	132 115 (2013-03-31) 9:e största (av 290)
- centralort	91 457 (2005)8:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet	384,04 invånare/km² 22:a högsta (av 290)
Bildad	1 januari 1971
Kommunstyrelsens ordförande	Peter Danielsson (M)
Kommunkod	1283
Webbplats: www.helsingborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Helsingborgs kommun eller Helsingborgs stad är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Helsingborg. Kommunen är Sveriges åttonde största och befolkningen uppgick den 31 december 2011 till 130 626. Helsingborg är i dag en av de 14 svenska kommuner som sedan en tid tillbaka använder benämningen stad om sig själv.

Historia

Historisk översikt

Det äldsta beviset för att Helsingborg haft status av stad kommer från ett gåvobrev som den danske kungen Knut den helige sände till Lunds domkyrka den 21 maj 1085. Stadens styrelse stod under denna tid underställd kungens kontroll och det stadsliga självstyret var begränsat. Under 1200-talet började däremot de danska städernas styrelse formas efter tysk modell, med ett råd, vars högsta post var borgmästarämbetet. I Helsingborg omnämns ämbetet borgmästare för första gången i en köpehandling från den 29 juni 1380, men handlingens ordval tyder på att ämbetet tidigare längre än så. Rådet organiserades efter ett tag kring två borgmästare som valdes av stadens medborgare (i meningen alla män som innehade burskap), oftast bland någon av rådmännen. Rådet kunde bestå av en skiftande mängd rådmän, hur många det var i Helsingborg under medeltiden vet man inte, men under 1500- och 1600-talen bestod rådet av två borgmästare med sex rådmän. Nya rådmän valdes ut av rådet själv bland stadens borgare. Efter att Skåne blivit svenskt ersattes rådet av magistraten, vilken bestod av fyra rådmän och en borgmästare. Rådmännen valdes av borgerskapet på allmän rådstuga och innehade tjänsten fram till sin död. Dessa hade även dömande makt genom att de var ledamöter i rådhustinget.

Medan Helsingborg under medeltiden hade en egen dömande instans i bytinget, senare rådhusrätten, lydde de omgivande socknarna under Luggude härads häradsting. Politiskt var man liksom Helsingborg underställda länsmannen på Helsingborgs slott och tillhörde Helsingborgs slottslän fram till svensktiden, då dessa delar lades under Malmöhus län. Självstyret skedde mestadels genom kyrklig försorg på sockenstämmorna.

Administrativ historia

När kommunalförfattningarna trädde i kraft 1863 fanns inom kommunens nuvarande område, förutom Helsingborgs stad, 15 socknar. Dessa socknar ombildades i och med kommunreformen till landskommuner, medan Helsingborgs stad ombildades till stadskommun. I reformen bestämdes att städer med en folkmängd på mer än 3 000 invånare istället för allmän rådstuga skulle inrätta ett stadsfullmäktige och eftersom Helsingborg vid denna tid hade över 5 000 invånare kom ett sådant att bildas. Besluten skulle i och med detta fattas i stadsfullmäktige till skillnad från i borgerskapets äldste som tidigare. I Helsingborg bestämdes att antalet ledamöter i fullmäktige skulle uppgå till 26. Verkställandet av fullmäktiges beslut tillkom den nyinrättade drätselkammaren. Denna bestod av 15 ledamöter som utsågs av fullmäktige. Den hade bland annat till uppgift att förvalta stadens finanser och dess fastigheter, sköta stadens inkomster och utgifter och utföra rättegångar och lagsökningar å stadens vägnar. Dock fanns magistraten fortfarande kvar, vars uppgift blev att överse den kommunala förvaltningen, samt förrätta valen till stadsfullmäktige, vaka över att stadsfullmäktiges beslut genomfördes, vidarebefordra skrivelser till högre myndigheter efter granskning och yttrande, tillsätta tjänstemän och föreslå utgifts- och inkomststat för staden.

Till ordförande i drätselkammaren utsågs oftast en framstående ledamot av stadsfullmäktige. Efter hand som Helsingborg växte ökade drätselkammarens uppgifter, vilket gjorde att man inrättade särskilda styrelser för brandskyddet och renhållningsverket och ett par decennier senare även vatten- gas, och elverket. I takt med att staden växte utökades också stadsfullmäktiges storlek. År 1877 utökades antalet platser till 32, 1891 till 42 och 1918 till 52. År 1909 fick drätselkammaren en ny arbetsordning, där den indelades i tre avdelningar för beredning av olika typer av ärenden: en finansförvaltning, en förvaltning för de industriella verken, samt för gator och avlopp och en markförvaltning. En omorganisation genomfördes 1918–1919 för att möta den växande arbetsbördan. Nu delades kammaren in i en finansavdelning och en fastighetsavdelning, samtidigt som man inrättade en byggnadskommitté och en inköpskommitté och en särskilt styrelse för stadens kommunala affärsverk. År 1931 infördes ett nytt reglemente och då inrättades ännu en avdelning för behandling av köp och försäljning av fastigheter, samt frågor rörande stadsplan och tomtindelning: Nya fastighetsavdelningen. Den gamla fastighetsavdelningen ansvarade för skötsel av vattenverket, anläggande och skötsel av gator, vägar och avloppsledningar och bytte därför namn till tekniska avdelningen.

Även om arbetet hade fördelats på olika avdelningar behandlades ändå alla frågor i drätselkammaren, vilket gjorde att arbetsbördan fortfarande var mycket stor. I och med en ny kommunallag från 1955, som gav större städer möjligheten att dela på drätselkammarens uppgifter, inrättades från 1956 ett nytt organ i staden: stadskollegiet. Detta fungerade som kommunens styrelse och organ för beredning, översyn och samordning. Vid samma tid bröts den tekniska avdelningen och fastighetsavdelningen ut ur drätselkammaren, vilken hädanefter mestadels blev ett rent finansiellt organ. Avdelningarna blev självständiga nämnder under namnen gatunämnden och fastighetsnämnden. Stadskollegiet bestod av nio ledamöter, kallade kollegieråd, och dess ordförande fick titeln stadsdirektör. Drätselkammaren bestod nu av fem ledamöter. Vid kommunsammanslagningen 1971 upphörde stadskollegiet och drätselkammaren ombildades till en kommunstyrelse. Samtidigt ökades antalet fullmäktigeplatser till 81, vilket dock visade sig vara något för stort och minskades till 65 till valet 1974.

Inkorporeringar och kommunsammanslagningar

Socknar i nuvarande Helsingborgs kommun.

I takt med att befolkningen i staden Helsingborg ökade kraftigt under senare hälften av 1800-talet började också staden växa ut över sina gränser. Nya stadsdelar växte upp på angränsande landskommuners områden, bland annat Stattena i Helsingborgs landskommun och Raus plantering i Raus landskommun. Stattenaområdet låg dock inte i själva Helsingborgs landskommun, utan låg till följd av äldre sockengränser som en enklav inom Helsingborgs stads område. Detta föranledde den så kallade oregelbundenhetskommittén, vars uppgift det var att se över oregelbundenheter i gränsdragningarna av kommuner, att år 1882 föreslå en inkorporering av detta område i Helsingborgs stad. Då både Helsingborgs stad och landskommunen motsatte sig förslaget blev det dock inget av frågan just då. År 1890 bildade sedan Stattenaområdet ett municipalsamhälle benämnt Helsingborgs landsförsamlings municipalsamhälle. Trots det ursprungliga motståndet begärde landskommunens municipalsamhälle i december 1897 hos municipalstyrelsen att få bli en del av Helsingborgs stad. I början av 1898 begärde även fastighetsägare i Raus plantering att deras område, som nu praktiskt taget vuxit samman med Helsingborgs stad, skulle inkorporeras. Stadsfullmäktige i Helsingborg ställde sig dock tveksam till båda begäran då en inkorporering av områdena, som dominerades av industrier och arbetarbostäder, ansågs ge ökade utgifter åt staden. Fullmäktige avslog Raus planterings begäran, men antog efter yttrande från länsstyrelsen den från landskommunens municipalsamhälle, förutom en liten del av dess mark i öster. Huvuddelen av området inkorporerades den 1 januari 1905 och två år senare inkorporerades även resterande del.

Då det nu stod klart för de styrande i Helsingborgs stad att staden inte kunde växa utan att man införskaffade ny mark beslöt man år 1908 att köpa in egendomen Pålsjö i norr med avsikt att inkorporera dess marker. I allmänhet skedde en förändring i inställningen till inkorporeringar bland de styrande och man siktade in sig på flera områden, främst inom landskommunens område, men även inom Raus landskommun. Resultatet blev att Pålsjöområdet, där byn Senderöd ingick, inkorporerades från landskommunen den 1 januari 1914. Hela Raus landskommun, inklusive municipalsamhällena Raus plantering, Råå och Köpinge (Ramlösa), inkorporerades den 1 januari 1918 och ett år senare införlivades resterande delar av Helsingborgs landskommun. Slutligen inkorporerades delar av Allerums, Kropps och Kvistofta landskommuner 1920.

Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades i Helsingborgs omgivning ett antal nya "storkommuner" genom sammanslagningar av de äldre landskommunerna. Kattarps kommun bildades genom sammanslagning av kommunerna Kattarp och Välinge, Ödåkra kommun av kommunerna Allerum och Fleninge, Mörarps kommun av kommunerna Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv, samt Vallåkra kommun av tidigare kommuner Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp. Redan 1964 beslutade Kungl. Maj:t att ännu en kommunreform skulle genomföras tidigast 1971 och som senast 1974. Helsingborgs stad hade dock redan ett flertal samarbeten med omgivande kommuner, bland annat ett gemensamt brandförsvarsavtal. Dessutom fick Vallåkra kommun sitt vatten från Helsingborg och kommunens högstadieelever gick från 1965 i skolor i Helsingborg. Mörarps kommun hade avtal om att lämna sina sopor på Filbornatippen i Helsingborg. Det var därför självklart för dessa två kommuner att slå sig samman med Helsingborgs stad 1971. I kommunerna i Kattarp och Ödåkra var dock meningarna delade och deras fullmäktige ansåg att de två kommunerna istället skulle bilda en egen storkommun. De två fullmäktige fick stöd i sin åsikt av länsstyrelsen, men i en del av deras orter var stödet för en sammanslagning med Helsingborg stort. Genom beslut av Kungl. Maj:t fastslogs slutligen att Kattarp och Ödåkra skulle slås samman med Helsingborgs stad, då de ansågs tillhöra stadens område gällande service och arbetsmarknad. Sammanslagningen beslutades ske den 1 januari 1971.

Politisk historia

Inför kommunalreformen 1863 hölls det första valet till det nyinrättade stadsfullmäktige den 2 december 1862 och samlade "en stor del av stadens invånare". Det hade beslutats att antalet ledamöter i fullmäktige skulle uppgå till 26 och att dessa skulle sitta i perioder om fyra år, men halva fullmäktige skulle väljas om vartannat år. Rösträttbestämmelserna utformades på riksplan och utformades så att antalet röster en person kunde ha bestämdes efter hur mycket man betalade i skatt. Detta betydde alltså att de som inte betalade någon skatt inte heller hade någon rösträtt. Samtidigt kunde mycket välbärgade personer inneha flera röster, dock högst 1/20 av det totala antalet röster. Detta justerades 1869 till högst 1/50 eller maximalt 100 röster. Rösträttssystemet kritiserades av chefredaktören för den liberala tidningen Öresunds-Posten, F.T. Borg, som pekade på hur stadsfullmäktige mest utgjordes av stadens mer välbärgade medlemmar, medan hantverkare, kroppsarbetare och mindre handelsmän praktiskt taget saknade representation. Det fanns dock de i fullmäktige som ansåg att alla yrkesgrupper borde ha representation i stadens styrande organ. Bland annat konsul Oscar Trapp, som i samarbete med stadens arbetarrörelse lyckades få träarbetaren Carl Johansson invald i fullmäktige vid ett fyllnadsval 1899.

Inför valet 1910 infördes proportionella val. Skalan för hur många röster en person kunde inneha justerades också så en röstberättigad fick en röst per beskattade 100 kronor upp till 2 000 kronor, varefter ökningstakten minskades till en röst per 500 kronor. Som resultat av valreformen tredubblade Socialdemokraterna sina mandat i fullmäktige, men den konservativa majoriteten rubbades inte. Dock krävde den nya kommunalreformen kvalificerad majoritet (2/3) för att ta beslut i ekonomiska frågor. Detta hade de konservative efter valet 1910, men vid valet 1912 försvann den. Några större förändringar av mandatfördelningen i fullmäktige skedde sedan inte fram till införandet av den allmänna rösträtten.

När den allmänna rösträtten i Sverige med lika rösträtt för både kvinnor och män infördes ökade antalet röstberättigade avsevärt inför kommunalvalet i Helsingborg 1919. I valet blev Socialdemokraterna det största partiet, men Högern och Liberalerna fick tillsammans majoriteten med en mandats marginal. Regeln om kvalificerad majoritet gjorde däremot att partierna var tvungna att samarbeta i flera frågor. Genom valet 1920 fick Socialdemokraterna majoritet i fullmäktige och denna behöll man fram till valet 1976. Vid nästa val infördes att hela fullmäktige valdes om samtidigt. Vid valet 1934 började de ideologiska motsättningarna från Kontinentaleuropa göra sig påminda i Helsingborg. I detta val deltog det ur Högern utbrutna Medborgarförbundet, som kom att bli mycket kontroversiellt då det var klart inspirerat av de idéer om nationalism och folkgemenskap som framkommit inom nationalsocialismen. Medborgarförbundet fick i valet fem mandat, mestadels på Högerns bekostnad. Vid valen 1938 och 1942 uppnådde Socialdemokraterna egen kvalificerad majoritet. Inför valet 1942 deltog Bondeförbundet för första gången, dock utan att ta några mandat. Inför valet 1950 uppgick Medborgarförbundet åter i Högern. Opinionen i Helsingborg följde till största delen den i resten av Sverige, med undantag från att Bondeförbundet, senare Centerpartiet, inte nådde något genomslag i staden. Först efter kommunsammanslagningen 1971 kom partiet att bli representerat i fullmäktige, då med 10 mandat.

Kommunvapnet

Helsingborgs kommunvapen.

Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.

Geografi

Helsingborgs kommun är belägen i nordvästra Skåne och avgränsas i väster av vatten i form av Öresund. På landsidan avgränsas kommunen av Höganäs, Ängelholms, Åstorps, Bjuvs, Svalövs och Landskronas kommuner. Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne. Kommunens totala area är 425,7 kvadratkilometer, varav 346,3 kvadratkilometer är land, 78,5 kvadratkilometer är hav och 1 kvadratkilometer är inlandsvatten. Av landarealen utgör tätortsbebyggelse 51 kvadratkilometer (14,7%) och resterande delar är glesbygd. Denna utgörs till största delen av åkermark, som upptar en yta av 23 500 hektar. Detta utgör cirka 75% av kommunens totala landareal. På 75% av åkermarken odlas till största delen de vanligaste grödorna: spannmål, oljeväxter och sockerbetor, medan betesmark och slåttervallar utgör 6% och matpotatisodlingen 1%. De resterande tio procenten av kommunens yta utgörs av skogs- hag- och ängsmark, samt övrig öppen mark, som exempelvis stränder eller våtmarker.

Natur

Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8% av kommunens landareal, jämfört med 90% för 200 år sedan.

Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.

Inom kommunen flyter två större vattendrag: Vege å och Råån. Det biflöde till Vege å som sträcker sig genom kommunen benämns ofta Hasslarpsån och består i sig själv av ett flertal olika biflöden, som grenar ut sig genom landskapet. Hasslarpsån har sin början i trakterna kring Mörarp och leder norrut för att vid Strövelstorp flyta samman med huvudflödet, som slutligen mynnar ut i Skälderviken vid Utvälinge. I söder flyter Råån i nordostlig riktning genom kommunen för att mynna ut vid fiskeläget Råå vid Öresund. Dess avrinningsområde är betydligt mindre än Vegeåns, men dess dalgång bjuder dock på höga naturvärden. Utöver dessa finns ett antal mindre vattendrag. Bland annat Rydebäcken, som flyter genom Rydebäck, som är levande med öring långt upp i bäcken varje år. Bäcken restaurerades 2010 och är i högsta grad levande.

Naturreservat

Den låga till gången till allemansrättslig mark inom Helsingborgs kommun gör att de existerande områdena är mycket värdefulla för naturvärdena och därför har ett flertal av dessa skyddats av kommunen som naturreservat. Den sparsamma tillgången till skogar har gjort att flera av de ädellövskogar som finns inom kommunen har skyddats, särskilt gäller detta Väla skog, Duvestubbe skog och skogarna kring Christinelunds herrgård. Även skogar med högt kulturhistoriskt värde har skyddats. Smårydsskogen har en historia som slåtter och betesmark och skogen vid Svedberga kulle är av intresse för vetenskaplig naturvård. Rååns dalgång har skyddats på grund av ängs- och hagmarkerna vid dalgångens botten, samt blandlövskogarna i anknytning till dalbranten. Sydost om denna ligger naturreservatet Vallåkra fornborg som har viktiga geologiska formationer och fossila lämningar. I naturreservatet Allerums mosse finns rester av det tidigare så omfattande våtmarkslandskapet norr om Helsingborg.

Inom kommunen finns också ett flertal kustnära naturreservat, bland annat ett oexploaterat strandområde i anknytning till Kulla Gunnarstorps slott. Även skogen längre inåt land ingår i naturreservatet. Längre norrut, invid småorten Grå läge, ligger ännu område med orörd strandvegetation som skyddats. I kommunens nordligaste del, vid Vegeåns utlopp i Skälderviken, har ett naturreservat bildats bland annat för att ta vara på den intressanta fågelfaunan. Kommunens till ytan största naturreservat är det 13,7 kvadratkilometer stora marina reservatet Knähaken, beläget i den södra delen av kommunens område i Öresund.

Arbetet med naturreservaten är pågående och ett flertal ytterligare områden håller på att beredas för att skyddas. Detta gäller bland annat hagmarkerna vid Örby ängar, Pålsjö skog och dess omgivning, området kring Ättekulla gravfält och Ättekulla skog, Bruces skog, samt ytterligare ett marint naturreservat vid Grollegrund.

Tätortsbebyggelse

Helsingborg.

Hittarp.

Domsten.

Inom Helsingborgs kommun finns 15 samhällen som uppnår de statistiska kriterierna för tätort samt 13 samhällen som statistiskt räknas som småorter. År 2010 var 95,6% av kommunens befolkning bosatt i någon av tätorterna, medan resterande befolkningen bodde på glesbygden. Den avgjort största orten i kommunen är Helsingborg, som också är kommunens centralort. Cirka 75% av kommunens befolkning bodde i tätorten Helsingborg 2010. De storleksmässigt efterföljande orterna Ödåkra, Rydebäck, Hittarp, Påarp och Bårslöv ligger dessutom i närheten av centralorten, på ett avstånd av 1 till 3 kilometer från Helsingborgs yttre bebyggelse. Även Allerum och Gantofta ligger inom detta avstånd från centralorten. Då det även förekommer en ansenlig mängd arbetspendling från dessa orter till centralorten kan de därför anses vara förorter till Helsingborg. Detta centrala bebyggelseområde hade 2010 en folkmängd på cirka 119 000 invånare. Utanför denna sfär blir dock bebyggelsen ansenligt glesare och åkerbygden breder ut sig. De större orterna i denna del är Mörarp, Vallåkra, Kattarp, Hasslarp, Domsten samt Tånga och Rögle.

Befolkningstabeller

Tätorten Viken ligger i huvudsak i Höganäs kommun, men en mindre del ligger i Helsingborgs kommun. Dessutom ligger en mindre del av Rydebäck i Landskrona kommun. I tabellerna presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Tätorter # Namn Folkmängd 1 Helsingborg &&&&&&&&&&097122.&&&&&097 122 2 Rydebäck &&&&&&&&&&&05141.&&&&&05 141 3 Ödåkra &&&&&&&&&&&04920.&&&&&04 920 4 Hittarp-Laröd &&&&&&&&&&&04075.&&&&&04 075 5 Påarp &&&&&&&&&&&02789.&&&&&02 789 6 Bårslöv &&&&&&&&&&&02682.&&&&&02 682 7 Mörarp &&&&&&&&&&&01893.&&&&&01 893 8 Gantofta &&&&&&&&&&&01338.&&&&&01 338 9 Allerum &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716 10 Kattarp &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688 11 Vallåkra &&&&&&&&&&&&0642.&&&&&0642 12 Domsten &&&&&&&&&&&&0617.&&&&&0617 13 Hasslarp &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474 14 Utvälinge &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227 15 Tånga och Rögle &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223 16 Viken (del av) 3

Småorter # Namn Folkmängd 1 Fleninge 192 2 Görarp 122 3 Väla by 97 4 Fjärestad 94 5 Östra Ramlösa 89 6 Kvistofta 84 7 Hjortshög 81 8 Välinge 72 9 Hässlunda 69 10 Magnihill och Lydestad 63 11 Grå Läge 56 12 Kvistofta kyrka 52 13 Norra Vallåkra 50

Indelningar

Statistikområden

Helsingborgs kommun är indelad i ett antal statistikområden, även kallade B-områden, som används för att ta fram jämförbar statistik och planeringsunderlag för kommunen. Statistikområdesindelningarna ligger även till grund för indelningar utnyttjade av Helsingborgs kommuns olika förvaltningar. Ett statistikområde motsvarar i kommunens så kallade "ytterområde" en större tätort i kommunen med tillhörande omgivningar. Det som kommunen kallar "innerområdet", bestående av Helsingborgs tätort och några småorter, är dock indelat i 32 mindre områden. Statistikområdena i Helsingborgs tätort är indelade efter områden med enhetlig karaktär och motsvarar ofta gamla stadsdelar eller bostadsområden, från vilka de också får sina namn. Bland de områden inom vilka det tas fram statistik för de olika delområdena finns sysselsättning, utbildningsnivå, ohälsotal, förvärvsinkomst och medelålder.

Innerområdets 32 statistikområden:

001 Norr 002 Tågaborg N 002 Tågaborg S 011 Stattena 012 Ringstorp 013 Berga 014 Mariastaden 021 Fredriksdal 022 Drottninghög 023 Dalhem 031 Olympia

032 Slottshöjden 033 Centrum 041 Söder 042 Eneborg 043 Högaborg 044 Närlunda 051 Wilson Park 052 Husensjö 053 Fältabacken 054 Sofieberg 055 Rosengården

056 Adolfsberg 061 Eskilsminne 062 Elineberg 063 Ramlösa 064 Gustavslund 071 Planteringen 072 Miatorp 081 Högasten 082 Råå 083 Ättekulla

Ytterområdets 10 statistikområden:

• 190 Hittarp (inkluderar även Domsten och Grå läge)
• 191 Allerum
• 192 Kattarp (inkluderar även Hasslarp, Tånga och Rögle, Utvälinge och Välinge)
• 193 Ödåkra (inkluderar även Fleninge och Väla by)
• 194 Mörarp (inkluderar även Hjortshög, Hässlunda, samt Magnihill och Lydestad)
• 195 Påarp
• 196 Bårslöv (inkluderar även Görarp)
• 197 Gantofta
• 198 Vallåkra (inkluderar även Kvistofta och Fjärestad)
• 199 Rydebäck.

Församlingar

Sankta Maria kyrka.

Svenska kyrkans församlingar fyller även en funktion för Helsingborgs kommun, eftersom folkbokföringens församlingar är identiska med kyrkans och utgår från dessa vid de årliga folkräkningarna. Inom kommunens gränser finns sedan den 1 januari 2010 nio församlingar. Inom församlingarna på landsorten ingår flera orter, medan Helsingborgs tätort består av fyra olika församlingar. Dessa stadsförsamlingar är Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna. Antalet församlingar inom kommunen har minskat kraftigt genom Svenska kyrkans församlingssammanslagningar. Det har även fått till följd att församlingsgränserna inte helt sammanfaller med kommunens gränser. Kvistofta församling ligger delvis i Landskrona kommun genom sammanslagningen med Glumslövs församling medan en del av Landskrona församling ligger i Helsingborgs kommun genom sammanslagningen av denna och Ottarps församling.

Församlingar (även folkbokföringsdistrikt):

• Allerums församling
• Filborna församling
• Fleninge församling
• Gustav Adolfs församling
• Kropps församling
• Kvistofta församling
• Landskrona församling
• Maria församling
• Raus församling

Demografi

Befolkningsutveckling

Siffrorna nedan gäller för hela nuvarande Helsingborgs kommuns område.

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs kommun 1810–2010, tiden före kommunbildningen i svagare färg
År			Invånare
1810			12 307
1820			13 882
1830			16 310
1840			18 082
1850			21 185
1860			24 337
1870			28 166
1880			33 200
1890			41 512
1900			49 112
1910			58 924
1920			63 102
1930			71 941
1940			77 217
1950			86 195
1960			90 711
1970			100 396
1980			101 956
1990			109 267
2000			117 737
2010			129 177
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Demografiska databasen - Umeå universitet.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +17%.

Politik och administration

Helsingborgs rådhus.

Organisationsskiss från och med 2012.

Organisation

Helsingborgs kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av Stadsrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus. Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande, samt två vice ordföranden. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen strax söder om kommunfullmäktige i rådhuset. I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också elva kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Helsingborg även ansvar för kris- och beredskapsfrågor samt räddningstjänst. Genom detta fungerar kommunstyrelsen även som kommunens räddningsnämnd, beredskapsnämnd och krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som styrelse för två stiftelser: Familjen Romares stiftelse och Inga Morgan-Rodericks stiftelse.

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott och beredningar inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2006–2010 var dessa Majoritetsberedningen, Kommunalrådsberedningen, Finans- och bolagsberedningen, Personal- och organisationsutskottet, Räddningsutskottet, Krisledningsutskottet, Brottsförebyggande rådet, samt Stadsbyggnadsberedningen med H+-delegationen och delegationen för hållbar utveckling.

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns Stadsledningsförvaltningen (tidigare Kommunstyrelsens förvaltning) som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag. Stadsledningsförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen. Under mandatperioden 2010–2014 var dessa: administration, ekonomi och styrning, finans och bolag, HR, kommunikation, mark och exploatering, näringsliv och destination, strategisk samhällsplanering, trygghet och säkerhet. Förvaltningen omfattar cirka 300 anställda.

Nämnder och styrelser

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna. De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som beslutar om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar. Ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Helsingborgs kommun hade 13 nämnder eller styrelser år 2012. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst fyra nämnder: kommunstyrelse, krisledningsnämnd, överförmyndarnämnd samt valnämnd. Kommunstyrelsen fungerar dock som nämnt ovan även som krisledningsnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

Barn- och utbildningsnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Socialnämnden

Stadsbyggnadsnämnden Styrelsen för Kärnfastigheter Utvecklingsnämnden Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden

Förvaltningar

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete. Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 7 500 personer, varav den största förvaltningen är skol- och fritidsförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, stadsdirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer. Alla förvaltningar följer nedan:

Brandförsvaret Kulturförvaltningen Kärnfastigheter Miljöförvaltningen Revisionskontoret Skol- och fritidsförvaltningen

Socialförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen Utvecklingsnämndens förvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen

Bolag

Inom Helsingborgs kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling. Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Helsingborgs Stads Förvaltning AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet. De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

• Helsingborgs hamn
• Helsingborgshem
• Helsingborgs stadsteater
• Helsingborgs symfoniorkester och konserthus
• Öresundskraft

Delägda bolag

• Nordvästra Skånes renhållning (51,56 %, samägt tillsammans med Bjuvs, Båstad, Höganäs, Åstorps och Ängelholms kommuner.)
• Nordvästra Skånes vatten och avlopp (samägt tillsammans med Bjuvs, Båstad, Landskrona, Svalövs och Åstorps kommuner.)
• Sydvatten (samägt med 15 skånska kommuner.)

Ordförande i kommunstyrelsen

Börje Skarstedt (1971–1973) Villiam Björk (1974–1976) Ella Tengblom-Velander (1977–1982) Birger Håkansson (1983–1985) Ella Tengblom-Velander (1986–1988) Birger Håkansson (1989–1991)

Jerker Swanstein (1992–1994) Britta Rundström (1995–1998) Björn O. Anderberg (1999–2001) Carin Wredström (2002) Tomas Nordström (2003–2006) Peter Danielsson (2006–)

Nuvarande mandatperiod (2010–2014)

Skiss över mandatfördelningen i Helsingborgs kommunfullmäktige mandatperioden 2010 till 2014.

---

Legend:

Alliansen:      Kristdemokraterna      Moderaterna      Folkpartiet Övriga partier:      Sverigedemokraterna

De rödgröna:      Miljöpartiet      Socialdemokraterna      Vänsterpartiet

Innan kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3% respektive 3,7%. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9%. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1%, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.

Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll. Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet. Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.

Valresultat 2010

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
		#	%	+/− %	#	+/−
	Moderata samlingspartiet	26 416	33,43	+4,29	23	+4
	Socialdemokraterna	22 701	28,73	−2,03	20	−2
	Sverigedemokraterna	8 293	10,50	+0,92	8	+2
	Miljöpartiet de Gröna	6 802	8,61	+3,71	6	+3
	Folkpartiet liberalerna	5 879	7,44	−1,38	5	−1
	Vänsterpartiet	2 594	3,28	−0,07	1	±0
	Kristdemokraterna	2 394	3,03	−1,38	2	−1
	Centerpartiet	1 847	2,34	−0,73	−	−2
	Sveriges pensionärers intresseparti	1 457	1,84	−2,13	−	−3
	Övriga partier	633	0,80	–	–	–
	Alliansen (M, FP, KD)	34 689	43,90	+1,53	30	+2
	De rödgröna (S, MP, V)	32 097	40,62	+1,61	27	+1
	Sverigedemokraterna	8 293	10,50	+0,92	8	+2
Giltiga röster totalt		79 016	98,65	–	–	–
Blanka ogiltiga röster		1 038	1,30	–	–	–
Övriga ogiltiga röster		44	0,05	–	–	–
Totalt		80 098	78,73	+1,24	65	–

Källa: Länsstyrelsen i Skåne län och Valmyndigheten.

Grafisk presentation

För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia

Valår	V	S	MP	SD	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
2010	1	20	6	8	5	2	23	20 6 8 5 23	65	78,7	38 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
M	Hittarp-Domsten	65,26 %	33,43  %
KD	Välinge	6,17 %	3,03  %
FP	Gustavslund	13,79 %	7,44  %
C	Ottarp	10,80 %	2,34  %
MP	Eneborg Västra	16,71 %	8,61  %
S	Drottninghög Östra	38,23 %	28,73  %
V	Högaborg Västra	7,84 %	3,28  %
SD	Kattarp	20,78 %	10,50  %
SPI	Berga	3,60 %	1,84  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kommunalråd

Namn		Politisk tillhörighet	Uppdrag
	Peter Danielsson	Moderaterna	Kommunstyrelsens ordförande
	Christian Orsing	Moderaterna	Ordförande i Utvecklingsnämnden
	Anna Jähnke	Moderaterna	Kommunalråd
	Maria Wingberg Nordström	Folkpartiet	Ordförande i personal- och organisationsutskottet
	Lars Thunberg	Kristdemokraterna	Kommunalråd
	Michael Skoog	Socialdemokraterna	Kommunstyrelsens vice ordförande
	Ingela Andersson	Socialdemokraterna	Vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden
	Maria Ward	Socialdemokraterna	Kommunalråd
	Gustaf Wiklund	Miljöpartiet	Kommunalråd
	Annika Román Lundskog	Miljöpartiet	Kommunalråd
	Michael Rosenberg	Sverigedemokraterna	Kommunalråd

Källa: Helsingborgs stad.

Vänorter

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838. 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

• Helsingör, Danmark
• Pärnu, Estland
• Dubrovnik, Kroatien
• Alexandria, USA

• 

  Helsingör sett från hamnen.

• 

  Pärnus centrum.

• 

  Gamla staden i Dubrovnik.

• 

  Gamla staden i Alexandria.

Se även

• Helsingborgs kontrakt
• Helsingborgsportalen

Referenser

Tryckta källor

• Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
• Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
• Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0 
• Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002 

Webbkällor

• Statistiska Centralbyrån

Externa länkar

• Helsingborgs stad
• Om länens indelning i kommuner
• Wikimedia Commons har media som rör Helsingborgs kommun
  Bilder & media

Länkar till de politiska partierna i staden

• Socialdemokraterna i Helsingborg
• Moderaterna i Helsingborg
• Folkpartiet i Helsingborg
• Kristdemokraterna i Helsingborg
• Vänsterpartiet i Helsingborg
• Miljöpartiet i Helsingborg
• Centerpartiet i Helsingborg