Helsingborgs kommun

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Helsingborgs stad)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Helsingborgs stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970 se Helsingborgs stad. För orten Helsingborg se Helsingborg.
Helsingborgs kommun
Helsingborgs stad
Kommun
Helsingborgs rådhus (kommunhus)
Coat of arms of Helsingborg, Sweden.svg
Slogan: Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag
Land  Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Helsingborgs domsaga
Läge 56°3′0″N 12°43′0″Ö / 56.05000°N 12.71667°Ö / 56.05000; 12.71667Koordinater: 56°3′0″N 12°43′0″Ö / 56.05000°N 12.71667°Ö / 56.05000; 12.71667
Centralort Helsingborg
Areal 345,36 km² (2013-01-01)[1]
227:e största (av 290)
 - land 344,01 km²
 - vatten 1,35 km²
Folkmängd 134 684 (2014-09-30)[2]
9:e största (av 290)
 - centralort 91 457 (2005)8:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 391,51 invånare/km²[2][1]
21:a högsta (av 290)
Bildad 1 januari 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Peter Danielsson (M)
Kommunkod 1283
Helsingborg Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.helsingborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Helsingborgs kommun eller informellt Helsingborgs stad är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Helsingborg. Kommunen är Sveriges åttonde största och befolkningen uppgick den 31 december 2011 till 130 626.[3] Helsingborg är i dag en av de 14 svenska kommuner som sedan en tid tillbaka använder benämningen stad om sig själv.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Allerum, Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborg, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge och Välluv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Helsingborgs stad (från 1911 stavad Hälsingborgs stad) som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns även fyra municipalsamhällen: Helsingborgs landsförsamling från 28 november 1890 till 31 december 1906, Köpinge (Ramlösa) från 14 september 1894 till 31 december 1917, Raus plantering från 22 juni 1904 till 31 december 1917 och Råå från 29 september 1877 till 31 december 1917.

Helsingsborgs landskommun uppgick i Helsingborgs stad successivt från 1905 till 1919. Raus landskommun uppgick i staden 1918. 1920 införlivades så delar av Kropps och Kvistofta landskommuner i staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Kattarp (av de tidigare kommunerna Kattarp och Välinge), Mörarp (av Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv), Vallåkra (av Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp) samt Ödåkra (av Allerum och Fleninge) medan staden förblev opåverkad.

Helsingborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Helsingborgs stad samt Ödåkra, Vallåkra, Kattarps och Mörarps landskommuner.[4]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs tingsrätts domsaga.[5]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.[6]

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.

Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna nedan gäller för hela nuvarande Helsingborgs kommuns område.

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs kommun 1810–2010, tiden före kommunbildningen i svagare färg
År Invånare
1810
  
12 307
1820
  
13 882
1830
  
16 310
1840
  
18 082
1850
  
21 185
1860
  
24 337
1870
  
28 166
1880
  
33 200
1890
  
41 512
1900
  
49 112
1910
  
58 924
1920
  
63 102
1930
  
71 941
1940
  
77 217
1950
  
86 195
1960
  
90 711
1970
  
100 396
1980
  
101 956
1990
  
109 267
2000
  
117 737
2010
  
129 177
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Demografiska databasen - Umeå universitet.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +17%.[7]

Socknar i nuvarande Helsingborgs kommun.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Statistikområden[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs kommun är indelad i ett antal statistikområden, även kallade B-områden, som används för att ta fram jämförbar statistik och planeringsunderlag för kommunen.[8] Statistikområdesindelningarna ligger även till grund för indelningar utnyttjade av Helsingborgs kommuns olika förvaltningar. Ett statistikområde motsvarar i kommunens så kallade "ytterområde" en större tätort i kommunen med tillhörande omgivningar. Det som kommunen kallar "innerområdet", bestående av Helsingborgs tätort och några småorter, är dock indelat i 32 mindre områden.[8] Statistikområdena i Helsingborgs tätort är indelade efter områden med enhetlig karaktär och motsvarar ofta gamla stadsdelar eller bostadsområden, från vilka de också får sina namn. Bland de områden inom vilka det tas fram statistik för de olika delområdena finns sysselsättning, utbildningsnivå, ohälsotal, förvärvsinkomst och medelålder.

Innerområdets 32 statistikområden:[9]

Ytterområdets 10 statistikområden:[9]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församlingar fyller även en funktion för Helsingborgs kommun, eftersom folkbokföringens församlingar fram till 2016 är identiska med kyrkans och utgår från dessa vid de årliga folkräkningarna. Inom kommunens gränser finns sedan den 1 januari 2010 nio församlingar. Inom församlingarna på landsorten ingår flera orter, medan Helsingborgs tätort består av fyra olika församlingar. Dessa stadsförsamlingar är Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna. Antalet församlingar inom kommunen har minskat kraftigt genom Svenska kyrkans församlingssammanslagningar. Det har även fått till följd att församlingsgränserna inte helt sammanfaller med kommunens gränser. Kvistofta församling ligger delvis i Landskrona kommun genom sammanslagningen med Glumslövs församling medan en del av Landskrona församling ligger i Helsingborgs kommun genom sammanslagningen av denna och Ottarps församling.

Församlingar (även folkbokföringsdistrikt):

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs kommun är belägen i nordvästra Skåne och avgränsas i väster av vatten i form av Öresund. På landsidan avgränsas kommunen av Höganäs, Ängelholms, Åstorps, Bjuvs, Svalövs och Landskronas kommuner. Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne. Kommunens totala area är 425,7 kvadratkilometer, varav 346,3 kvadratkilometer är land, 78,5 kvadratkilometer är hav och 1 kvadratkilometer är inlandsvatten.[10] Av landarealen utgör tätortsbebyggelse 51 kvadratkilometer (14,7%) och resterande delar är glesbygd. Denna utgörs till största delen av åkermark, som upptar en yta av 23 500 hektar. Detta utgör cirka 75% av kommunens totala landareal. På 75% av åkermarken odlas till största delen de vanligaste grödorna: spannmål, oljeväxter och sockerbetor, medan betesmark och slåttervallar utgör 6% och matpotatisodlingen 1%.[11] De resterande tio procenten av kommunens yta utgörs av skogs- hag- och ängsmark, samt övrig öppen mark, som exempelvis stränder eller våtmarker.[12]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8% av kommunens landareal, jämfört med 90% för 200 år sedan.[12]

Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.[12]

Inom kommunen flyter två större vattendrag: Vege å och Råån. Det biflöde till Vege å som sträcker sig genom kommunen benämns ofta Hasslarpsån och består i sig själv av ett flertal olika biflöden, som grenar ut sig genom landskapet. Hasslarpsån har sin början i trakterna kring Mörarp och leder norrut för att vid Strövelstorp flyta samman med huvudflödet, som slutligen mynnar ut i Skälderviken vid Utvälinge. I söder flyter Råån i nordvästlig riktning genom kommunen för att mynna ut vid fiskeläget Råå vid Öresund. Dess avrinningsområde är betydligt mindre än Vegeåns, men dess dalgång bjuder dock på höga naturvärden. Utöver dessa finns ett antal mindre vattendrag. Bland annat Rydebäcken, som flyter genom Rydebäck, som är levande med öring långt upp i bäcken varje år. Bäcken restaurerades 2010 och är i högsta grad levande.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Den låga till gången till allemansrättslig mark inom Helsingborgs kommun gör att de existerande områdena är mycket värdefulla för naturvärdena och därför har ett flertal av dessa skyddats av kommunen som naturreservat. Den sparsamma tillgången till skogar har gjort att flera av de ädellövskogar som finns inom kommunen har skyddats, särskilt gäller detta Väla skog, Duvestubbe skog och skogarna kring Christinelunds herrgård. Även skogar med högt kulturhistoriskt värde har skyddats. Smårydsskogen har en historia som slåtter och betesmark och skogen vid Svedberga kulle är av intresse för vetenskaplig naturvård. Rååns dalgång har skyddats på grund av ängs- och hagmarkerna vid dalgångens botten, samt blandlövskogarna i anknytning till dalbranten. Sydost om denna ligger naturreservatet Vallåkra fornborg som har viktiga geologiska formationer och fossila lämningar. I naturreservatet Allerums mosse finns rester av det tidigare så omfattande våtmarkslandskapet norr om Helsingborg.

Inom kommunen finns också ett flertal kustnära naturreservat, bland annat ett oexploaterat strandområde i anknytning till Kulla Gunnarstorps slott. Även skogen längre inåt land ingår i naturreservatet. Längre norrut, invid småorten Grå läge, ligger ännu område med orörd strandvegetation som skyddats. I kommunens nordligaste del, vid Vegeåns utlopp i Skälderviken, har ett naturreservat bildats bland annat för att ta vara på den intressanta fågelfaunan. Kommunens till ytan största naturreservat är det 13,7 kvadratkilometer stora marina reservatet Knähaken, beläget i den södra delen av kommunens område i Öresund.

Arbetet med naturreservaten är pågående och ett flertal ytterligare områden håller på att beredas för att skyddas. Detta gäller bland annat hagmarkerna vid Örby ängar, Pålsjö skog och dess omgivning, området kring Ättekulla gravfält och Ättekulla skog, Bruces skog, samt ytterligare ett marint naturreservat vid Grollegrund.

Tätortsbebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Inom Helsingborgs kommun finns 15 samhällen som uppnår de statistiska kriterierna för tätort samt 13 samhällen som statistiskt räknas som småorter.[13][14] År 2010 var 95,6% av kommunens befolkning bosatt i någon av tätorterna, medan resterande befolkningen bodde på glesbygden.[a] Den avgjort största orten i kommunen är Helsingborg, som också är kommunens centralort. Cirka 75% av kommunens befolkning bodde i tätorten Helsingborg 2010. De storleksmässigt efterföljande orterna Ödåkra, Rydebäck, Hittarp, Påarp och Bårslöv ligger dessutom i närheten av centralorten, på ett avstånd av 1 till 3 kilometer från Helsingborgs yttre bebyggelse. Även Allerum och Gantofta ligger inom detta avstånd från centralorten. Då det även förekommer en ansenlig mängd arbetspendling från dessa orter till centralorten kan de därför anses vara förorter till Helsingborg. Detta centrala bebyggelseområde hade 2010 en folkmängd på cirka 119 000 invånare. Utanför denna sfär blir dock bebyggelsen ansenligt glesare och åkerbygden breder ut sig. De större orterna i denna del är Mörarp, Vallåkra, Kattarp, Hasslarp, Domsten samt Tånga och Rögle.

Befolkningstabeller[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Viken ligger i huvudsak i Höganäs kommun, men en mindre del ligger i Helsingborgs kommun.[15] Dessutom ligger en mindre del av Rydebäck i Landskrona kommun. I tabellerna presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Tätorter
# Namn Folkmängd
1 Helsingborg &&&&&&&&&&097122.&&&&&097 122
2 Rydebäck (del av)¹ &&&&&&&&&&&05099.&&&&&05 099
3 Ödåkra &&&&&&&&&&&04920.&&&&&04 920
4 Hittarp-Laröd &&&&&&&&&&&04075.&&&&&04 075
5 Påarp &&&&&&&&&&&02789.&&&&&02 789
6 Bårslöv &&&&&&&&&&&02682.&&&&&02 682
7 Mörarp &&&&&&&&&&&01893.&&&&&01 893
8 Gantofta &&&&&&&&&&&01338.&&&&&01 338
9 Allerum &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716
10 Kattarp &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688
11 Vallåkra &&&&&&&&&&&&0642.&&&&&0642
12 Domsten &&&&&&&&&&&&0617.&&&&&0617
13 Hasslarp &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474
14 Utvälinge &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227
15 Tånga och Rögle &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
16 Viken (del av)¹ &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
Småorter
# Namn Folkmängd
1 Fleninge 192
2 Görarp 122
3 Väla by 97
4 Fjärestad 94
5 Östra Ramlösa 89
6 Kvistofta 84
7 Hjortshög 81
8 Välinge 72
9 Hässlunda 69
10 Magnihill och Lydestad 63
11 Grå Läge 56
12 Kvistofta kyrka 52
13 Norra Vallåkra 50
¹Befolkningsuppgifterna avser den del av respektive tätort som ligger i Helsingborgs kommun.
En mindre del av Rydebäck ligger i Landskrona kommun. Större delen av Viken ligger i Höganäs kommun



Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Organisationsskiss från och med 2012.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av Stadsrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus.[16] Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande, samt två vice ordföranden. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.[16]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen strax söder om kommunfullmäktige i rådhuset.[17] I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också elva kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Helsingborg även ansvar för kris- och beredskapsfrågor samt räddningstjänst. Genom detta fungerar kommunstyrelsen även som kommunens räddningsnämnd, beredskapsnämnd och krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som styrelse för två stiftelser: Familjen Romares stiftelse och Inga Morgan-Rodericks stiftelse.[17]

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott och beredningar inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2006–2010 var dessa Majoritetsberedningen, Kommunalrådsberedningen, Finans- och bolagsberedningen, Personal- och organisationsutskottet, Räddningsutskottet, Krisledningsutskottet, Brottsförebyggande rådet, samt Stadsbyggnadsberedningen med H+-delegationen och delegationen för hållbar utveckling.[17][18]

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns Stadsledningsförvaltningen (tidigare Kommunstyrelsens förvaltning) som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag.[19] Stadsledningsförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen. Under mandatperioden 2010–2014 var dessa: administration, ekonomi och styrning, finans och bolag, HR, kommunikation, mark och exploatering, näringsliv och destination, strategisk samhällsplanering, trygghet och säkerhet. Förvaltningen omfattar cirka 300 anställda.[19]

Nämnder och styrelser[redigera | redigera wikitext]

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna.[20] De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som beslutar om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar.[20] Ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Helsingborgs kommun hade 13 nämnder eller styrelser år 2012. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst fyra nämnder: kommunstyrelse, krisledningsnämnd, överförmyndarnämnd samt valnämnd. Kommunstyrelsen fungerar dock som nämnt ovan även som krisledningsnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

  • Barn- och utbildningsnämnden
  • Idrotts- och fritidsnämnden
  • Kommunstyrelsen
  • Kulturnämnden
  • Miljönämnden
  • Räddningsnämnden
  • Socialnämnden
  • Stadsbyggnadsnämnden
  • Styrelsen för Kärnfastigheter
  • Utvecklingsnämnden
  • Valnämnden
  • Vård- och omsorgsnämnden
  • Överförmyndarnämnden

Förvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete.[21] Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 7 500 personer, varav den största förvaltningen är skol- och fritidsförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, stadsdirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer.[21] Alla förvaltningar följer nedan:

  • Brandförsvaret
  • Kulturförvaltningen
  • Kärnfastigheter
  • Miljöförvaltningen
  • Revisionskontoret
  • Skol- och fritidsförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Stadsbyggnadsförvaltningen
  • Stadsledningsförvaltningen
  • Utvecklingsnämndens förvaltning
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Inom Helsingborgs kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling.[22] Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Helsingborgs Stads Förvaltning AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet.[23] De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

Delägda bolag

Ordförande i kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet Födelseår och församling
  Börje Skarstedt 1971 1973 Socialdemokraterna 1908-06-24 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län.
  William Björk 1974 1976 Socialdemokraterna 1923-03-30 i Vittskövle, Kristianstads län.
  Ella Tengbom-Velander 1977 1982 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1983 1985 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Ella Tengbom-Velander 1986 1988 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1989 1991 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Jerker Swanstein 1992 1994 Moderaterna 1952-02-09 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län.
  Britta Rundström 1995 1998 Socialdemokraterna
  Björn O. Anderberg 1999 2001 Moderaterna
  Carin Wredström 2002 2002 Moderaterna
  Tomas Nordström 2003 2006 Socialdemokraterna
  Peter Danielsson 2006 Moderaterna 1974-04-04 i Helsingborgs Maria, Malmöhus län.

Mandatperioden (2010–2014)[redigera | redigera wikitext]

Innan kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3% respektive 3,7%. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9%. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1%, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.

Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll.[24] Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet.[25] Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.


Grafisk presentation[redigera | redigera wikitext]
För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia
Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
2014 3 19 6 10 2 4 2 19
3 19 6 10 4 19
65 80,25
37 28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Partiernas starkaste valdistrikt[redigera | redigera wikitext]
Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Drottninghög Ö 65,67 % 28,29  %
M Hittarp-Domsten 60,82 % 28,18  %
SD Kattarp 30,15 % 16,32  %
MP Eneborg V 15,17 % 9,12  %
FP Rydebäck S 10,31 % 5,19  %
V Närlunda 11,98 % 4,61  %
KD Ramlösa Ö 4,57 % 2,45  %
C Ottarp 13,56 % 2,33  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Politisk tillhörighet Uppdrag
  Peter Danielsson Moderaterna Kommunstyrelsens ordförande
  Christian Orsing Moderaterna Ordförande i Utvecklingsnämnden
  Anna Jähnke Moderaterna Kommunalråd
  Maria Winberg-Nordström Folkpartiet Ordförande i personal- och organisationsutskottet
  Lars Thunberg Kristdemokraterna Kommunalråd
  Michael Skoog Socialdemokraterna Kommunstyrelsens vice ordförande
  Ingela Andersson Socialdemokraterna Vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden
  Maria Ward Socialdemokraterna Kommunalråd
  Gustaf Wiklund Miljöpartiet Kommunalråd
  Annika Román Miljöpartiet Kommunalråd
  Michael Rosenberg Sverigedemokraterna Kommunalråd

Källa: Helsingborgs stad.[26]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838.[27] 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den sammanlagda folkmängden i Helsingborgs tätorter uppgick den 31 december 2010 till 123 547, medan hela kommunens folkmängd var 129 177. Småorter räknas som glesbygd.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån (2011). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2009 och befolkningsförändringar 2009. Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 19 februari 2010.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  6. ^ Riksarkivet (2008). Heraldiskt register : Helsingborg. Stockholm: Riksarkivet. Läst 31 januari 2010
  7. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  8. ^ [a b] Statistik : Indelningar och kartor. Helsingborgs stad, senast uppdaterad den 14 juni 2007. Läst 20 augusti 2010.
  9. ^ [a b] Statistikkarta. Helsingborgs stad. Läst 20 augusti 2010.
  10. ^ Statistiska centralbyrån (2009). Kommunarealer den 1 jan 2009. Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 31 januari 2010
  11. ^ Översiktsplan 2002, s. 125
  12. ^ [a b c] Översiktsplan 2002, s. 114
  13. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  14. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  15. ^ Statistiska centralbyrån (24 oktober 2007). Folkmängd per tätort och småort per kommun 2005 (Excel). Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 1 september 2010.
  16. ^ [a b] Kommunfullmäktige. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  17. ^ [a b c] Kommunstyrelsen. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  18. ^ Organisationsskiss över Stadsledningsförvaltningen. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  19. ^ [a b] Stadsledningsförvaltningen. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  20. ^ [a b] Nämnder. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  21. ^ [a b] Förvaltningar. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  22. ^ Kommunägda bolag. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  23. ^ Företagspolicy för Helsingborgs stad och dess bolag. Helsingborgs stad. Antagen i kommunfullmäktige 2011-05-18.
  24. ^ Sverigedemokraterna blir vågmästare i Helsingborg. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 20 september 2010. Läst 2 november 2010.
  25. ^ Borgerlig minoritet ska styra. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 9 oktober 2010. Läst 2 november 2010.
  26. ^ Politik och förvaltning : Kommunstyrelsen. Helsingborgs stad, senast uppdaterad 3 november 2010. Läst 5 november 2010
  27. ^ Helsingborgs stad (2007). Ministatistik Helsingborg, nr 11:2007. Helsingborg: Helsingborgs stad.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0 
  • Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]