Hembygd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hembygd är den bygd man härstammar från eller på annat sätt identifierar sig med.

Många har flera hembygder, förutom den ort där man bor för tillfället, t ex orten där man föddes och/eller växte upp, eller där föräldrarna kommer från, kan också vara hembygder.

Under slutet av 1800-talet blev hembygd ett begrepp inom litteraturen. I början av 1900-talet blev hembygdskunskap och hembygdsvård ett sätt att förhålla sig till den nära fysiska miljön. Hembygdskunskap var ett samhällsorienterande ämne som i Sverige blev obligatoriskt i folkskolan 1919.

Hembygdsvård är en rörelse som vill ta sig an plan- och byggfrågor i staden och på landet. Samfundet för Hembygdsvård startade 1916 som en nationell konsulterande arkitektbyrå med arkitekten John Åkerlund som tjänsteman. Hembygdsvården omfattade naturvård och kulturvård och hade en dubbel inriktning: den var dels gestaltande dels bevarande.

Under 1930-talet reorganiserades många äldre fornminnes- och museiföreningar genom olika fusioner med hembygdsförbund och föreningar. Inriktningen på både museiverksamhet och gestaltande hembygdsvård uttrycktes i den vanliga namnformen "fornminnes- och hembygdsförening".

Under de senaste decennierna har intresset för hembygden åter ökat och man har byggt många nya hembygdsgårdar och startat nya hembygdsföreningar. Samfundet för hembygdsvård (SfH) har anpassat sin verksamhet till den nya situationen. SfH bytte namn till Riksförbundet för hembygdsvård 1975 och sedan 1991 heter det Sveriges Hembygdsförbund (SHF). Idag är SHF en riksorganisation med 26 regionala hembygdsförbund med tillsammans drygt 1900 hembygdsföreningar. Aktuell statistik om föreningarnas verksamhet kan hämtas från SHF:s hemsida.

Synonymer till begreppet "hembygd" kan till exempel vara: hemort; hemtrakt; fädernebygd; fosterbygd; födelsebygd; barndomshem.

Se även[redigera | redigera wikitext]