Hästskosnok

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hemorrhois hippocrepis)
Hoppa till: navigering, sök
Hästskosnok
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Karl Joseph Brodtmann24.jpg
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Familj Snokar
Colubridae
Släkte Hemorrhois
Art Hemorrhois hippocrepis
Vetenskapligt namn
§ Hemorrhois hippocrepis
Auktor Carl von Linné, 1758
Synonymer
Zamenis hippocrepis GÜNTHER 1858[2]
Calopeltis hippocrepis EICHWALD 1839[3]
Coluber diadema BONELLI 1834[4]
Periops hippocrepis Linné 1830
Natrix hippocrepis LAURENTI 1768[5]
Coluber domesticus Linnaeus 1767
Coluber hippocrepis Linné 1758[6]
Haemorrhois hippocrepis WELCH
Hästskosnok, påträffad död
Hästskosnok, påträffad död
Hitta fler artiklar om djur med

Hästskosnok[7] (Hemorrhois hippocrepis)[6] är en ormart som beskrevs av Linné 1758. Den ingår i släktet Hemorrhois och familjen snokar.[8][9]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[8]

  • H. h. hippocrepis Linné, 1758
  • H. h. nigrescens (Cattaneo, 1985)

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En orm med tämligen kraftig kropp men med en lång, smal stjärt och tydligt avsatt huvud med stora ögon. Längden hos de vuxna djuren varierar från 140 till 200 cm. Ryggsidan är gulaktig till rödaktig med mörka fläckar, ofta med svart kant. Buken är gul till orange med en del fläckar på sidorna.[10]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hästskosnoken är en dagaktiv orm som föredrar torra och varma habitat, gärna med buskvegetation på stenig grund, som rasbranter, steniga sluttningar,[10] kustnära sandslätter samt kulturpåverkade naturtyper som betes- och åkermark, vingårdar, mandel- och olivodlingar, trädgårdar, byar och städer. Den kan gå upp till närmare 2 700 m i bergen.[1]

Under sommaren lägger honan upp till 11 stycken ägg.[10][1]


Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer på Iberiska halvön (utom de allra nordligaste delarna), på de italienska öarna Sardinien (södra delen) och Pantelleria samt i Nordafrika från Marocko över norra Algeriet till norra Tunisien. Det är möjligt att de italienska förekomsterna har införts under historisk tid.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, och populationen är stabil. Det finns dock vissa lokala hot, som förföljelse, vägdöd, föroreningar med bekämpningsmedel och kommersiell insamling.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Jose Antonio Mateo Miras, Marc Cheylan, M. Saïd Nouira, Ulrich Joger, Paulo Sá-Sousa, Valentin Pérez-Mellado, Iñigo Martínez-Solano, Roberto Sindaco & Antonio Romano 2009 Hemorrhois hippocrepis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 22 maj 2014.
  2. ^ Günther, A. (1858) Catalogue of Colubrine snakes of the British Museum., London, I - XVI, 1 - 281
  3. ^ Eichwald, E. (1839) , Nouv. Mem. Soc. Imp. Nat. Moscou, 9: 441
  4. ^ Bonelli (1834) In: Gené,..., Mem. R. Accad. Sci. Torino, 37: 299
  5. ^ Laurenti, J. N. (1768) Specimen medicum, exhibens synopsin reptilium emendatam cum experimentis circa venena et antidota reptilium austracorum, quod authoritate et consensu., Vienna, Joan. Thomae, 217 pp.
  6. ^ [a b] Linnaeus, C. (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata., Laurentii Salvii, Holmiæ. 10th Edition: 824 pp.
  7. ^ ”hästskosnok”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/h%C3%A4stskosnok. Läst 15 maj 2014. 
  8. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/hemorrhois+hippocrepis/match/1. Läst 22 maj 2014. 
  9. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02
  10. ^ [a b c] Axel Kwet (2009). European Reptile and Amphibian Guide. New Holland Publishers. sid. 203. ISBN 978-1-84773-444-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]