Hendrik Petrus Berlage

Från Wikipedia
Hendrik Petrus Berlage
Född21 februari 1856[1][2][3]
Amsterdam[4]
Död12 augusti 1934[5][2][3] (78 år)
Haag[4]
Medborgare iKonungariket Nederländerna[6]
Utbildad vidETH Zürich
SysselsättningArkitekt[7], keramiker[6], keramikdesigner[8], konstteoretiker[7], stadsplanerare, formgivare[9]
BarnCato Berlage (f. 1889)
Hendrik Petrus Berlage (f. 1896)
Miep van Rooy-Berlage (f. 1906)
Utmärkelser
Royal Gold Medal (1932)
Hedersdoktor vid Technische Universität Wien
Redigera Wikidata

Hendrik Petrus Berlage, född 1856 i Amsterdam, död 1934 i Haag, var en holländsk arkitekt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Berlage studerade för Gottfried Semper vid Eidgenössische Polytechnische Hochschule i Zürich under 1870-talet. Influerad av bl.a. Henry Hobson Richardson, Louis Sullivan och Frank Lloyd Wright.

Berlage brukar kallas "modernismens fader" i Nederländerna. Han påverkade grupperingar som De Stijl, Amsterdamskolan och de nya objektivisterna. Förutom teoretiska bidrag genomförde Berlage i samarbete med Theodor Sanders en rad projekt som varierade från det praktiska till det utopiska. Främst ihågkommen för fondbörsen i Amsterdam.

Projekt[redigera | redigera wikitext]

Berlage - Fondbörsen i Amsterdam
  • Fondbörsen, Amsterdam, Nederländerna, 1897-1909 [1]
  • Christian Science Church, Haag, Nederländerna, 1925-1926
  • Stedelijk Museum (stadsmuseum), Haag, Nederländerna, 1927-1935

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, rkd.nl , läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hendrik Petrus Berlage, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Hendrik Petrus Berlage, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Берлаге Хендрик Петрюс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Берлаге Хендрик Петрюс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] RKDartists, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kennisbank Capriolus, Berlage, Hendrik, läs online, läst: 29 december 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Onze Kunst Nr 7 2e jaargang juli 1903 (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]