Henning Mankell (tonsättare)
| Henning Mankell | |
| Född | 3 juni 1868[1][2][3] Härnösands församling[2][4], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 maj 1930[1][2][3] (61 år) Oscars församling[2][4], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[5][6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kompositör[2], musiklärare[2], musikdirektör[4] |
| Barn | Ivar Mankell (f. 1906)[7] |
| Föräldrar | Emil Theodor Mankell[3][2] |
| Släktingar | Abraham Mankell[2] Gustaf Mankell[2] |
| Redigera Wikidata | |
Ivar Henning Mankell, född 3 juni 1868 i Härnösand, död 8 maj 1930 i Stockholm, var en svensk tonsättare och kritiker.[8]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Henning Mankell föddes 3 juni 1868 i Härnösand. Han var son till ämnesläraren Emil Theodor Mankell och Sofia Amalia Häggström, en brorsdotter till Zacharias Hæggström.[9] Han var vidare brorson till Abraham Mankell, kusin till Julius Mankell, far till Ivar Mankell, farfar till författaren Henning Mankell samt gift med Agnes Carolina Lindblom. Släkten Mankell kommer, med namnet Mangold, ursprungligen från Nieder-Asphe i Oberhessen.
Efter studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm, bland annat för pianolärarna Lennart Lundberg och Hilda Thegerström, var Mankell verksam som pianist och musikkritiker i bland annat Stockholms-Tidningen, samt pianolärare. År 1921 uruppfördes hans pianokonsert av Stockholms filharmoniska orkester med Aurora Molander som solist[10]. Konserten togs väl emot[11]. Huvudsakligen komponerade han pianostycken i impressionistisk stil. Kända verk är Balladerna, Fantasisonater och Arabische Nächte.
1917 blev Henning Mankell ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien samt ledamot av styrelsen för Kungliga Musikkonservatoriet.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
Ingmar Bengtsson: Henning Mankell. En biografisk studie. Svensk tidskrift för musikforskning 1941, s 5-33
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
Piano[redigera | redigera wikitext]
- Ballad nr.1 ess-moll op.6 (1909)
- Ballad nr.2 b-moll op.8
- Ballad nr.3 giss-moll op.9 (1910)
- Ballad nr.4 op.11 (1911)
- Svit op.16 (1912)
- Tolv små lyriska stycken op.27 (1916)
- Impromptu fantastico op.50 (1921)
- Ballad nr.5 g-moll op.53:2 (1922)
- Variationer, final och fuga över känt motiv op.55 (1922)
- Valse mesto op.58 (1923)
- Fyra klaverstycken op.60 (1923)
- Pianosonatin op.63
- Ballad nr.6 f-moll op.66:2 (1925)
- Sex klaverstycken op.68 (1925)
- Fantasisonat nr.6 op.76 (tillägnad Herbert Westrell) (1929)
- Ballad nr.7 C-dur op.77 (1930)
- Ballad nr.8 op 78 (1930, ofullb)
Övrig musik[redigera | redigera wikitext]
- Violinsonat (1900-1901)
- Violasonat
- Pianotrio
- Pianokvintett
- Tre stråkkvartetter
- Pianokonsert (1917)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] I Henning Mankell, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Henning Mankell (1868−1930), läst: 30 december 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18680603 Mankell, Ivar Henning, läst: 10 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Mankell, Ivar Henning, läs online, läst: 22 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Tonsättaren Henning Mankell ★ 3.6 1868 ✝ 8.5 1930, läst: 22 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Engelbrekts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/6003/C I/1 (1906-1908), bildid: 00017390_00034, sida 31, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 7 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ "Henning Mankell (1868-1930)". Levandemusikarv.se. Läst 9 oktober 2014.
- ^ Hon var Bureättling via sin farmor Maria Renhorn genom släkten Plantin, http://www.myheritage.se/person-1002042_190788172_190788172/maria-haggstrom-fodd-renhorn
- ^ ”Henning Mankell (1868−1930) Pianokonsert [d-moll opus 30”]. Levande Musikarv Swedish Musical Heritage. Kungl. Musikaliska akademien. http://levandemusikarv.se/tonsattare/mankell-henning/SMH-W4530-Pianokonsert_d-moll. Läst 6 februari 2017.
- ^ T. R. (21 mars 1921). ”TEATER ♦ MUSIK”. Dagens Nyheter (Stockholm): s. 7. http://arkivet.dn.se/tidning/1921-03-21/77/7?searchTerm=. Läst 7 februari 2017.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ingmar Bengtsson: I Henning Mankell i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Mankell, Henning i Libris
- Henning Mankells (tonsättare) arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
Wikimedia Commons har media som rör Henning Mankell (tonsättare).
|