Henri de la Tour d’Auvergne de Turenne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne.

Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne, född 11 september 1611 i Sedan, död 27 juli 1675 (stupad), vicomte, fransk fältherre; generalmajor 1635, marskalk 1643, generalmarskalk 1660. Ansågs av Napoleon vara en av historiens främsta fältherrar.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Turenne föddes 11 september 1611 i Sedan som andre son till hertig Henrik av Bouillon och prinsessan Elisabet, dotter till Vilhelm I av Oranien. Han erhöll en omsorgsfull protestantisk uppfostran och gick redan 1626 i nederländsk tjänst. 1630 inträdde han som överste i fransk tjänst, fick 1634 ett regemente och utnämndes 1635 till generalmajor, varefter han kämpade än i Tyskland, än i Italien. Utnämnd till Marskalk av Frankrike 1643, fick Turenne 1644 högsta befälet över franska armén i Tyskland under det pågående trettioåriga kriget. Armén befann sig i en mycket olycklig ställning. Men Turenne förbättrade snart läget och utförde sedan många framgångsrika krigsbedrifter, bland andra segern i slaget vid Zusmarshausen 1648, vilken han vann i förening med Karl Gustav Wrangel. Efter denna seger kunde Turenne flytta krigsskådeplatsen ända in i södra Bayern.

Efter ett års vila var Turenne åter i strid, denna gång i Frankrike, där han under Fronden en tid kämpade mot franska kronan. 1651 försonades han dock med detta och anförde framgångsrikt dess här mot Condé och spanjorerna i det långvariga krig på vilket hans seger vid Dunkerque (1658) kom att utgöra slutet. Den för Frankrike förmånliga Pyreneiska freden blev resultatet.

Turenne åtnjöt därefter en period av fred och lugn i fjorton år, det korta fälttåget i Belgien 1667 under devolutionskriget oräknat. 1668 övergick han till katolicismen. År 1672 kallades den sextioårige marskalken åter ut på krigsskådeplatsen under Ludvig XIV:s krigståg mot Holland för att bekämpa Österrikes arméer. Nu följde de fyra fälttåg vid Rhen mot den honom värdige motståndaren Raimondo Montecuccoli. Fälttågen ifråga kan sägas vara typiska för 1600- och 1700-talens krigföring. Turennes stupade under slaget vid Salzbach 27 juli 1675.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Begåvad med ovanlig skarpsynthet, ihärdighet och viljekraft, var Turenne en härförare av ovanlig skicklighet, vars egenskaper särskilt visade sig i förmågan att kunna uppfatta människor och vinna dem. Till hans minne restes i Sasbach 1829 en obelisk. Hans staty finns i Versailles.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok, artikeln Fältherre

Verk om Turenne[redigera | redigera wikitext]

  • Ramsay: Histoire de Turenne, (4 band, 1735), (franska)
  • J. Roy: "Turenne, sa vie et les institutions militaires de son temps" (1884), (franska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]