Henrik (helgon)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sankt Henrik
Sankt Henrik
Sankt Henrik omgiven av sina efterträdare
och liggande banemannen Lalli (Missale Aboense, 1488)
Biskop, martyr
Död 20 januari 1150 eller 1156
Kjulo, Finland
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Helgonförklarad 1158
Helgedom Helsingfors katolska domkyrka
Helgondag 19 januari
Attribut Framställs som biskop, trampande på sin baneman Lalli
Skyddshelgon för Finland
Mordet på Kjulo träsk. C. A. Ekman, 1854.

Sankt Henrik, även Biskop Henrik, skall ha varit en englandsfödd missionsbiskop som företog det första korståget till Finland i slutet av 1150-talet tillsammans med kung Erik och blev Finlands första biskop. Enligt legenden dräptes Biskop Henrik av bonden Lalli på isen av Kjulo träsk.

Sankt Henrik räknas som Finlands apostel och skyddshelgon. Hindersmässa den 19 januari är tillägnad Sankt Henrik och räknas även i moderna almanackor som namnsdag för Henrik.

Legenden[redigera | redigera wikitext]

Lalli antas vara en helt fiktiv person. Enligt legenden hade Biskop Henrik gästat Lallis gård när han inte var hemma. När Lalli återvände sade hans fru att biskopens sällskap tagit hö, öl och mat utan att betala för sig. Rasande skidade Lalli i kapp biskopen som blivit lämnad ensam av sitt sällskap och slog ihjäl honom. Efter mordet satte Lalli biskopsmössan på sitt huvud och när han kom hem och tog av sig den följde håret och svålen med. Enligt gammal tradition, återgiven av Zacharias Topelius, togs Henriks kropp om hand av en tjänare som körde den söderut dragen av en oxe. Där oxen stannade skulle biskop Henrik få sin grav.

Berättelsen innehåller flera övernaturliga detaljer och påminner starkt om den tidens liknande sägner. Berättelsen är en vandringssägen och har berättats i olika versioner runt Europa, bland annat finns en liknande berättelse om Sankt Eskil i Sverige.

Legenden om bonden Lalli åtnjuter något av symbolstatus för finskhet och finsk självständighet. Lallis status har dock blivit något kantstött av att högerextrema element gärna använder sig av Lalli som symbol, såsom den språkradikala föreningen Suomalaisuuden Liitto (Finskhetsförbundet), vars ordförande Pentti Huttunen skrev år 2001 i förbundets organ Suomen Mieli: "Den frie finnen böjer sig inte för orättvisan; han gör som Lalli och dräper den som vill förtrycka honom".

Det är inte helt klart vilka år det första korståget och biskopens död inträffade. Kung Eriks föregångare, Sverker den äldre, mördades på juldagen (25 december) 1156. Erik dödades i sin tur 18 maj 1160. Mest troligt är därför år 1158.

Reliker[redigera | redigera wikitext]

Graven kom att resas i Nousis och har återfunnits i Nousis kyrka. En medeltida sarkofag till biskop Henriks ära finns än idag att beskåda i Nousis kyrka. Vägen mellan Kjulo och Nousis blev med tiden en vallfartsled.

Vid invigningen av Åbo domkyrka 1300 överfördes biskop Henriks reliker åtminstone till en del till den nya domkyrkan. I samband med att domkyrkan under stora ofreden plundrades av ryska trupper den 16 oktober 1720 fördes relikerna till Sankt Petersburg och har inte återfunnits. Några små benbitar tillhörande S:t Henrik finns dock i Åbo Domkyrka, som även låtit den romersk-katolska S:t Henrikskatedralen i Helsingfors få uppbevara en del av relikerna.

Helgonförklaring[redigera | redigera wikitext]

Henrik har aldrig blivit officiellt helgonförklarad av den romersk-katolska kyrkan, och han är föga känd utanför Finland och Sverige. När man i andra länder talar om "Sankt Henrik" menar man i regel den tysk-romerske kejsaren Henrik II den helige.

Kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Samtida historisk dokumentation om biskop Henrik och hans bragder är till stor del baserad på sägner; detta har fått flera av dagens historieforskare att misstänka att Biskop Henrik helt enkelt var en fiktiv person. En av dessa forskare är Tuomas Heikkilä, lektor vid Helsingfors universitet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
'
Biskop i Åbo
1134-1158
Efterträdare:
Rodolfus