Henrik Wranér

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henrik Wranér, 1853-1908.

Henrik Wranér, född den 22 april 1853 i VranarpÖsterlen i Östra Tommarps socken, död den 6 augusti 1908 i Stockholm, var en svensk journalist, författare och folklivsskildrare. Han var far till Signe Wranér och Sven Wranér.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henrik Wranér blev student 1873 och tjänstgjorde som kartograf samt lantmäteribiträde 1873-1877, varefter han ett år var folkhögskollärare och ett år vikarierande läroverkslärare.

Wranér vistades 1880-89 i Lund och redigerade tidningen Nya Lund 1887-1888. Han var medredaktör i Östersunds-Posten 1890-1893, var från och med 1897 redaktionssekreterare i Svensk Läraretidning.

Wranér gjorde sig fördelaktigt känd genom sina humoristiska skildringar av skånskt allmogeliv. På Järrestads härads bygdemål författade han Stuesnack och stätteslams (1884; 2:a uppl. 1893), Gårafolk och husmän (1885) m.m., på riksspråket Holger skräddares (samma år), I skånska stugor (1886), Hvardagsmat och gilleskakor (1889), Brokiga bilder (samma år). Hägringar (1891), Helgdagsbilder och hvardagshistorier (1893), Hvardagsid och högtidsfrid (1908; 3:e uppl. 1910) m.m.

Sammanlagt skrev han mer än ett trettiotal små böcker. För en sonettcykel Ängsblommor från skånska slättbygden erhöll han 1889 hedersomnämnande av Svenska akademien. Han höll i flera städer föreläsningar på skånska bygdemål.

Wranér är en av flera som har bearbetat och återberättat 1700-talsromanen Robinson Kruse för svenska barn och ungdomar. Hans bearbetning har utkommit i flera upplagor på Barnbiblioteket Saga.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Daniel Defoe: Robinson Kruse (Robinson Crusoe) (berättad för Sveriges ungdom af Henrik Wranér) (Svensk läraretidning, 1899) (Barnbiblioteket Saga, 2)
  • Jules Verne: Jorden rundt på 80 dagar (fritt berättad) (Svensk Läraretidning, 1900) (Barnbiblioteket Saga, 5)
  • Frederick Marryat: Styrman Hurtig (fritt berättad) (Svensk läraretidning, 1902) (Barnbiblioteket Saga, 11)
  • Anna Erslev: Gula vargen: en indianhistoria (Den gule ulv) (Svensk läraretidning, 1904) (Barnbiblioteket Saga, 15)
  • Hector Malot: Hittebarnet (Sans famille) (Svensk läraretidning, 1905) (Barnbiblioteket Saga, 18)
  • Henry Morton Stanley: Selim och Kalulu (My dark companions and their strange stories) (fritt berättad) (Svensk läraretidning, 1907) (Barnbiblioteket Saga, 24)


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.