Henrik Wranér

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henrik Wranér, 1853-1908.

Henrik Wranér, född den 22 april 1853 i VranarpÖsterlen i Östra Tommarps socken, död den 6 augusti 1908 i Stockholm, var en svensk journalist, författare och folklivsskildrare. Han var far till Signe Wranér och Sven Wranér.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wranér blev student 1873 och tjänstgjorde som kartograf samt lantmäteribiträde 1873-1877, varefter han ett år var folkhögskollärare och ett år vikarierande läroverkslärare.

Wranér vistades 1880-89 i Lund och redigerade tidningen Nya Lund 1887-1888. Han var medredaktör i Östersunds-Posten 1890-1893, var från och med 1897 redaktionssekreterare i Svensk Läraretidning.

Wranér gjorde sig fördelaktigt känd genom sina humoristiska skildringar av skånskt allmogeliv. På Järrestads härads bygdemål författade han Stuesnack och stätteslams (1884; 2:a upplagan 1893), Gårafolk och husmän (1885) med mera, på riksspråket Holger skräddares (samma år), I skånska stugor (1886), Hvardagsmat och gilleskakor (1889), Brokiga bilder (samma år). Hägringar (1891), Helgdagsbilder och hvardagshistorier (1893), Hvardagsid och högtidsfrid (1908; 3:e upplagan 1910) med mera.

Sammanlagt skrev han mer än ett trettiotal små böcker. För en sonettcykel Ängsblommor från skånska slättbygden erhöll han 1889 hedersomnämnande av Svenska akademien. Han höll i flera städer föreläsningar på skånska bygdemål.

Wranér är en av flera som har bearbetat och återberättat 1700-talsromanen Robinson Kruse för svenska barn och ungdomar. Hans bearbetning har utkommit i flera upplagor på Barnbiblioteket Saga.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Daniel Defoe: Robinson Kruse (Robinson Crusoe) (berättad för Sveriges ungdom af Henrik Wranér) (Svensk läraretidning, 1899) (Barnbiblioteket Saga, 2)
  • Jules Verne: Jorden rundt på 80 dagar (fritt berättad) (Svensk Läraretidning, 1900) (Barnbiblioteket Saga, 5)
  • Frederick Marryat: Styrman Hurtig (fritt berättad) (Svensk läraretidning, 1902) (Barnbiblioteket Saga, 11)
  • Anna Erslev: Gula vargen: en indianhistoria (Den gule ulv) (Svensk läraretidning, 1904) (Barnbiblioteket Saga, 15)
  • Hector Malot: Hittebarnet (Sans famille) (Svensk läraretidning, 1905) (Barnbiblioteket Saga, 18)
  • Henry Morton Stanley: Selim och Kalulu (My dark companions and their strange stories) (fritt berättad) (Svensk läraretidning, 1907) (Barnbiblioteket Saga, 24)

Källor[redigera | redigera wikitext]