Henrika Juliana von Liewen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Henrika (eller Hinrica) Juliana von Liewen, född 16 februari 1709, död 26 augusti 1779,[1] var en svensk friherrinna och hovdam, politiskt aktiv som skribent för Hattarna under frihetstiden.

Som dotter till riksrådet Hans Henrik von Liewen d.ä. och syster till Hans Henrik von Liewen d.y. blev hon hovfröken hos Lovisa Ulrika 1744. Hon efterträdde 1747 Margareta Magdalena Torstensson som kammarfröken. Hon tillhörde dennas förstas grupp av hovdamer tillsammans med Cathérine Charlotte De la Gardie, Agneta och Ulrika Strömfelt och Lotta Sparre och beskrivs som Lovisa Ulrikas första favorit. Lovisa Ulrika delgav henne sina politiska planer, och det anses troligt att det var Liewen som 1748 delgav Frankrikes, Danmarks och Rysslands ambassadörer hennes första plan på en statskupp, en kupp som inte hade Liewens stöd.[2]

I maj 1748 blev hon på Drottningholms slott gift med överintendenten Carl Hårleman. Även sedan hon lämnat hovet fortsatte hon dock åtminstone till makens död att tillhöra Lovisa Ulrikas närmaste vänkrets. Hon efterträddes så småningom som favorit och kammarfröken av Ulrika Eleonora von Düben. Efter sin makes död 1753 donerade hon Kungliga biblioteket i Stockholm sin döde mans böcker i byggnadskonsten, hans ritningar och kopparstick.

Under Hattarnas och Mössornas partistrider anses hon ha varit en av de anonyma medarbetarna bakom Hattarnas tidning: En ärlig Swensk, som 1755-56 utgavs av Niklas von Oelreich. Länge var tidningens verkliga redaktion en hemlighet. Kungen hade till och med om tidningen ett diktamen till rådsprotokollerna, och ärkebiskop Henric Benzelius ansåg den strida mot bibeln. Det ansågs att en stor del av senaten samlades hemma hos Carl Hårlemans änka grevinnan Henrika Juliana von Liewen i Hårlemanska huset, för att läsa korrektur på tidningen. Hennes politiska verksmahet gjorde henne till måltavla för förtal: av Hattpartiets motståndare J Arckenholtz påstods hon ha haft ett förhållande med Fredrik I:s bror Wilhelms av Hessen under hans besök i Sverige 1732, samt ha fått en dotter med en i Sverige avliden hessisk president, Dörnberg. von Liewen tillerkändes en pension av riksdagen 1755; efter mösspartiets maktövertagande 1765 blev hon nästan ifråntagen pensionen, men lyckades få behålla den.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms domkyrkoförsamling, Epitafier i S:ta Clara kyrka uppsatta efter branden 1751
  2. ^ Olof Jägerskiöld (1945). Lovisa Ulrika. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN sid 136


Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.