Henry George

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henry George

Henry George född 2 september 1839, död 29 oktober 1897, var en amerikansk politisk ekonom. Han argumenterade för ett införande av ett system med landhyra eller skatt på markinnehav (på engelska land valute tax). Denna skatt (eller hyra) borde enligt George tas in kollektivt och användas för kollektiva syften. Motivet för detta var att människan är rättmätig ägare till allt hon skapar, men att det som naturen skapar skall ägas gemensamt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

George föddes i Philadelphia, Pennsylvania som son till en lägre medelklassfamilj. Han var det andra av tio barn till Richard S. H. George och Catharine Pratt (Vallance) George. Hans formella utbildning varade tills han var 14 år. När han fyllt 15 år, i april 1855, tog han jobb på skeppet Hindoo, som var på väg till Melbourne och Calcutta. Efter 14 månader återvände han till Philadelphia och fick ett jobb som typsättare, innan han slog sig ner i Kalifornien. Efter ett misslyckat försök inom guldbrytningen fick han jobb inom nyhetstidningsbranchen. Från 1865 och framåt hade han olika journalistjobb och skrev också för flera olika tidningar. 1871-1875 var han redaktör för den egna nyhetstidningen San Francisco Daily Evening Post.

Politiska idéer[redigera | redigera wikitext]

Landskatt[redigera | redigera wikitext]

Henry George är mest känd för sin idé att markens värde tillhör folket som helhet, istället för att marken skall ägas privat. Tydligast kommer detta till uttryck i boken Progress and Poverty där han skriver: "We must make land common property."[1] George menar att om vi beskattar mark, som är människans gemensamma arv, så kan vi eliminera behovet av skatter på produktiva verksamheter. Exempel på landskatter är markvärdesavgift och spektrumauktion.

Frihandel[redigera | redigera wikitext]

George var liksom de klassiska ekonomerna (Adam Smith med flera) emot tullar och tariffer, något som dock var kontroversiellt eftersom tullar och tariffer vid tiden var en av statens viktigaste inkomstkällor.

Sluten omröstning[redigera | redigera wikitext]

George var en av de tidigaste och starkaste förespråkarna av sluten omröstning i USA.[2]

Valutafrågor och statsskuld[redigera | redigera wikitext]

George förespråkade att regeringen skulle skapa landets penningmängd. Det vill säga ett system liknande det amerikanska greenback-systemet under Abraham Lincoln.

Kinesisk invandring[redigera | redigera wikitext]

Ett politiskt ställningstagande som han tidigt väckte uppmärksamhet med var förslaget att begränsa den kinesiska invandringen.[3]

Begravningen[redigera | redigera wikitext]

Henry George dog av stroke fyra dagar innan valet.[4] Omkring 100 000 människor följde begravningen på söndagen den 30 oktober 1897 då Lyman Abbott höll minnestalet[5] "Henry George: A Remembrance".[6] Det började med dessa ord:

He who lies before us in death was honored by all men. All over the world men and women are paying him the same tribute today that we do. This tribute comes from those who agreed with him in his economic opinions; from those who agreed only in part with him; and from those who disagreed with him entirely. All men, of all shades of opinion, have united in this testimonial; for in such an hour as this we all agree that the spirit in man is more important than any creed. We are gathered here this afternoon, not to eulogize Henry George-his life is his monument. We are gathered here to express our affection and reverence for his estate, for one who carried through life the spirit of the Christ. If to give one's life for the enlightenment of man, for his betterment, is to follow Christ, then this man was a follower of Christ. If to give one's self to the service of one's fellow man is to follow Christ, then he truly followed Christ. The spirit which leads a man on unselfishly in the service of others is the spirit of Christ himself.
Lyman Abbot, [5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Progress and Poverty 1879
  • Social Problems 1883
  • The Land Question 1884
  • Protection or Free Trade 1886
  • A Perplexed Philosopher 1892
  • The Science of Political Economy 1898

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ George, Henry (1879). ”2”. Progress and Poverty: An Inquiry into the Cause of Industrial Depressions and of Increase of Want with Increase of Wealth. "VI". New York: Robert Schalkenbach Foundation. ISBN 0914016601. http://www.econlib.org/library/YPDBooks/George/grgPP26.html. Läst 12 maj 2008 
  2. ^ 'Jill Lepore' (2008-10-13). ”'Rock, Paper, Scissors: How we used to vote'”. New Yorker. New Yorker. http://www.newyorker.com/reporting/2008/10/13/081013fa_fact_lepore. 
  3. ^ "Chinese immigration". Library of Economics and Liberty.
  4. ^ Henry George's Death Abroad. London Papers Publish Long Sketches and Comment on His Career”. New York Times. October 30, 1897. http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9B0CE1D91330E333A25753C3A9669D94669ED7CF. Läst 7 mars 2010. ”The newspapers today are devoting much attention to the death of Henry George, the candidate of the Jeffersonian Democracy for the office of Mayor of Greater New York, publishing long sketches of his career and philosophical and economical theories.” 
  5. ^ [a b] ”School of Cooperative Individualism / Biographical History of the Georgist Movement - UNITED STATES - A”. Cooperativeindividualism.org. http://cooperativeindividualism.org/georgists_unitedstates-aa-al.html. Läst 4 juli 2011. 
  6. ^ ”Lyman Abbott / Henry George, A Remembrance - 1897”. Cooperativeindividualism.org. http://cooperativeindividualism.org/abbott-lyman_on-henry-george.html. Läst 4 juli 2011.