Henry Grattan
| Henry Grattan | |
 | |
| Född | 3 juli 1746[1][2][3] Dublin, Irland |
|---|---|
| Död | 4 juni 1820[4][5][6] (73 år) London, Storbritannien |
| Begravd | Westminster Abbey[4] |
| Utbildad vid | Trinity College, Dublin Drogheda Grammar School  |
| Sysselsättning | Politiker[4], författare[7] |
| Befattning | |
| Ledamot av Irlands parlament Ledamot av Irlands kronråd Ledamot av Förenade kungarikets 2:a parlament Storbritanniens andra parlament, Malton (1805–1806)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 3:e parlament Storbritanniens tredje parlament, Dublin City (1806–1807)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 4:e parlament Storbritanniens fjärde parlament, Dublin City (1807–1812)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 5:e parlament Storbritanniens 5:e parlament, Dublin City (1812–1818)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 6:e parlament Storbritanniens 6:e parlament, Dublin City (1818–1820)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 7:e parlament, Dublin City (1820–1820)[8] | |
| Politiskt parti | |
| Whigs | |
| Maka | Henrietta FitzGerald (g. 1782–)[9][10] |
| Barn | okänd dotter[11] okänd dotter[11] Harriet Grattan (f. 1777)[11][9] James Grattan (f. 1785)[11][9] Mary Anne Grattan (f. 1786)[11][9] Henry Grattan (f. 1787)[11] Henry Grattan (f. 1789)[9] |
| Föräldrar | James Grattan[11][9] okänd dotter Marley[11][9] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Henry Grattan, född 3 juli 1746 i Dublin, död 4 juni 1820 i London, var en irländsk politiker.
Grattan blev 1775 medlem av irländska underhuset. Han lyckades genom vältalighet och med stöd av demonstrationer av de 1778 organiserade frivilliga trupperna de så kallade volunteers 1779 genomdriva handelsfrihet för Irland samt 1782 den så kallade Renunciation act. Grattans försök att reformera det irländska parlamentets valsätt och sammansättning misslyckades på grund av den rådande korruptionen, och blott i ringa utsträckning lyckades han förbättra katolikernas ställning. På grund av dessa motgångar lämnade han 1797 parlamentet men återinträdde efter 1798 års upprors kuvande 1800 för att bekämpa William Pitt den yngres förlag om Act of Union 1800 som förenade kungarikena Storbritannien och Irland, men misslyckades i sin kamp. 1805 blev Grattan medlem i de förenade rikenas parlament och arbetade där framför allt för katolikernas medborgerliga rättigheter. Grattas son, Henry Grattan, utgav 1839-45 sin fars Memoirs i 5 band och 1822 hans Speeches.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Encyclopædia Britannica, Henry Grattan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Henry Grattan, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Henry Grattan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
- ^ Mr. Grattan (på engelska), 10952, The Times, 6 juni 1820, s. 3.[källa från Wikidata]
- ^ The History of Parliament.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] The History of Parliament.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|