Henry Sidgwick

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henry Sidgwick
Henry Sidgwick.jpg
Född 31 maj 1838
Storbritannien Skipton, Yorkshire (i nuvarande North Yorkshire), Storbritannien
Död 28 augusti 1900 (62 år)
Storbritannien London, Storbritannien
Skola Utilitarism
Intressen Etik, Politisk filosofi
Idéer Hedonism
Influenser Jeremy Bentham
Influerat R.M. Hare, Derek Parfit, Peter Singer, Torbjörn Tännsjö[1]

Henry Sidgwick, född 31 maj 1838 i Skipton, Yorkshire, död 28 augusti 1900 i London, var en brittisk filosof.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sidgwick föddes i Yorkshire där hans far, prästen W. Sidgwick, var rektor för grundskolan. Henry själv utbildades vid Rugby och sedan Trinity College i Cambridge. Under sin vistelse vid Trinity var Sidgwick en medlem i "Cambridgeapostlarna" och blev till slut lektor i de klassiska humaniteterna vid skolan, en tjänst han höll i 10 år. Han var under hela sin karriär en mycket populär lärare som sägs ha behandlat sina elever väl.

Samma år som han bestämde sig för att han inte längre kunde kalla sig en medlem av Engelska kyrkan med gott samvete bytte han också ut sitt lektorskap mot ett inom moralfilosofin (1869), ett ämne som hade börjat dra till sig hans uppmärksamhet och intresse allt mer. 1874 publicerade han sitt mest kända verk på området, nämligen The Methods of Ethics. Boken gav honom ett gott rykte utanför universitetet och år 1875 utsågs han som följd till praelektor i moralfilosofi och politisk filosofi vid Trinity. 1883 blev han professor i filosofi vid Knightbridge.

Utöver sina föreläsningar och sitt författande var Sidgwick en aktiv part i universitetets affärer och var involverad i många former av socialt och filantropiskt arbete. Han var också medlem i flera sällskap, föreningar och nämnder, bl.a. i studienämnden från dess grundande år 1882 fram till 1899.

Som en av dess grundare höll han ordförandeskapet för det spirituella Sällskapet för forskning inom det paranormala och var också medlem i den Metafysiska föreningen. Han var en stark förespråkare för kvinnors högre utbildning och hjälpte dessutom till med att starta högre lokala examinationer för kvinnor samt dess förberedande föreläsningar i Cambridge. Det var hans förslag att öppna det studenthem som senare blev Newnham College, Cambridge.

1892 blev fru Sidgwick rektor på en skola vars välfärd Sidgwick blev djupt engagerad i under de två år då de bodde där. Tidigt år 1900 blev han dock p.g.a. sjukdom tvungen att kliva ned från sitt professorskap och dog bara några få månader därefter.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Sidgwick var liberal, och hans samhällsfilosofi motsvarade Jeremy Benthams och John Stuart Mills utilitarism. Han arbetade en hel del med att noggrant undersöka utilitarismens första principer. Han vidhöll en position som kan beskrivas som etisk hedonism, enligt vilken kriteriet för godhet vid varje handling är att den producerar det största möjliga välbefinnandet. Denna hedonism var dock altruistisk och universaliserbar. Uppe på detta så ansåg Sidgwick att ingen människa borde agera så att han helt förgör sitt eget välbefinnande och lämnar oss således med en aningen ofullständig dualism. Han specialiserade sig också i frågor såsom de intuitiva handlingsprinciperna och den fria viljans problem.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • The Methods of Ethics. London, 1874, 7th ed. 1907.
  • Principles of Political Economy. London, 1883, 3rd ed. 1901.
  • Scope and Method of Economic Science. 1885.
  • Outlines of the History of Ethics. 1886, 5th ed. 1902
  • The Elements of Politics. London, 1891, 4th ed. 1919.
  • Practical Ethics. London, 1898, 2nd ed. 1909.
  • Philosophy; its Scope and Relations. London, 1902.
  • Lectures on the Ethics of T. H. Green, Mr Herbert Spencer and J. Martineau. 1902.
  • The Development of European Polity. 1903.
  • Miscellaneous Essays and Addresses. 1904.
  • Lectures on the Philosophy of Kant. 1905.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tännsjö (2002), s. 39

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tännsjö, Torbjörn. 2002. Understanding Ehtics: An Introduction to Moral Theory. Edinburgh: Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1638-1.