Herbert Fisher
| Herbert Fisher | |
 | |
| Född | 21 mars 1865[1][2][3] London |
|---|---|
| Död | 18 april 1940[1][2][3] (75 år) London |
| Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | New College, Oxford Winchester College  |
| Sysselsättning | Politiker[4], historiker, författare |
| Befattning | |
| Ledamot av Kronrådet Förenade kungarikets utbildningsminister (1916–1922) Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament Storbritanniens 30:e parlament, Sheffield Hallam (1916–1918)[5] Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament Storbritanniens 31:a parlament, Combined English Universities (1918–1922)[5] Ledamot av Förenade kungarikets 32:a parlament Storbritanniens 32:a parlament, Combined English Universities (1922–1923)[5] Ledamot av Förenade kungarikets 33:e parlament Storbritanniens 33:e parlament, Combined English Universities (1923–1924)[5] Ledamot av Förenade kungarikets 34:e parlament Storbritanniens 34:e parlament, Combined English Universities (1924–1926) | |
| Arbetsgivare | University of Sheffield |
| Politiskt parti | |
| Liberal Party | |
| Maka | Lettice Fisher (g. 1899–)[6][7] |
| Barn | Mary Bennett (f. 1913)[8][6] |
| Föräldrar | Herbert William Fisher[6] Mary Louisa Jackson[8][6] |
| Utmärkelser | |
| James Tait Black Memorial Prize Fellow of the British Academy | |
| Redigera Wikidata | |
Herbert Albert Laurens Fisher, född 21 mars 1865 i London, död 18 april 1940, var en brittisk politiker och historieforskare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Fisher blev 1888 universitetslärare i Oxford ("fellow" vid New College), 1899 professor där och 1912 vicekansler vid Sheffields universitet. Han var 1915 medlem av kommittén för utredning rörande tyska krigsförbrytelser och blev i december 1916 som liberal undervisningsminister i Lloyd Georges ministär och samma år underhusledamot.
Fisher genomförde 1918 en ganska genomgripande skolreform (bland annat upprättande av barnträdgårdar och fortsättningsskolor, förbättrad fysisk fostran och inskränkning av rätten att till industriarbete använda barn i skolåldern). Han representerade Storbritannien vid flera råds- och delegeradeförsamlingsmöten inom Nationernas förbund (bland annat vid behandlingen av Ålandsfrågan). Han avgick med ministären Lloyd George i oktober 1922 och lämnade parlamentet 1926.
Fisher var en ansedd historiker och skrev bland annat The Mediæval Empire (1898), Studies in Napoleonic Statesmanship (1903), del 5, omfattande tiden 1485–1547, i samlingsverket "A Political History of England" (1906), F.W. Maitland (1910), The Republican Tradition in Europe (1911), Napoleon Bonaparte (1913), Studies in History and Politics (1920) och Orthodoxy (1922) samt medverkade i "Cambridge Modern History".
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Fisher, Herbert Albert Laurens i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Herbert Albert Laurens Fisher, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Herbert Albert Laurens Fisher, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Herbert Fisher.
