Hermann Weyl

Från Wikipedia
Hermann Weyl
FöddHermann Klaus Hugo Weyl
9 november 1885[1][2][3]
Elmshorn[4], Tyskland
Död8 december 1955[1] (70 år)
Zürich[5]
BegravdPrinceton Cemetery
kartor
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och USA
Utbildad vidGöttingens universitet, [6]
Münchens universitet, [7]
Christianeum
SysselsättningMatematiker[8], filosof, fysiker, universitetslärare
ArbetsgivareGöttingens universitet (1909–1913)[6]
ETH Zürich (1913–1930)[6]
Göttingens universitet (1930–1933)[6]
Institute for Advanced Study (1933–1952)
Noterbara verkWeyl–Lewis–Papapetrou-koordinater och Weyls lemma
BarnFritz Joachim Weyl (f. 1915)
Michael Weyl (f. 1918)
Utmärkelser
Lobatjevskijpriset (1927)[9]
Utländsk ledamot av Royal Society (1936)[10]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1948)
Arnold Reymond-priset (1954)[11]
Hedersdoktor vid Stuttgarts universitet
Hedersdoktor vid universitetet i Oslo
Medlem av American Physical Society
Hedersdoktor vid ETH Zürich
Hedersdoktor vid Columbia University
Namnteckning
Redigera Wikidata

Hermann Weyl, född 9 november 1885 i Elmshorn, Tyskland, död 8 december 1955 i Zürich, Schweiz, var en tysk matematiker, fysiker och filosof.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Weyl föddes i Elmshorn, en liten stad nordväst om Hamburg och gick i gymnasiet Christianeum i Altona.

Mellan 1904 och 1908 studerade han matematik och fysik i Göttingen och München. Han fick sin doktorsexamen vid Göttingens universitet under handledning av David Hilbert.

I september 1913, i Göttingen, gifte sig Weyl med Helene ("Hella") Joseph (30 mars 1893 – 5 september 1948).[12][13] Helene var filosof (elev till Edmund Husserl) och översättare av spansk litteratur till tyska och engelska, speciellt den spanske filosofen José Ortega y Gasset. De fick två söner, Fritz Joachim Weyl (19 februari 1915 – 20 juli 1977) och Michael Weyl (15 september 1917 – 19 mars 2011).

Efter att ha undervisat i några år lämnade Weyl Göttingen och flyttade till Zürich där han fått en professur i matematik vid ETH. I Zürich blev han kollega till Albert Einstein som då höll på med utvecklingen av den allmänna relativitetsteorin. Einstein gjorde ett bestående intryck på Weyl som blev fascinerad av matematisk fysik. 1921 lärde Weyl också känna den teoretiske fysikern Erwin Schrödinger som då var professor vid Zürichs universitet.

Weyl lämnade Zürich 1930 för att efterträda Hilbert i Göttingen. Efter nazisternas maktövertagande lämnade han Tyskland, delvis därför att hans hustru var judinna. Han hade tidigare erbjudits en av de första tjänsterna vid det nybildade Institute for Advanced Study i Princeton, New Jersey, men avböjt eftersom han inte vill lämna sitt hemland. När den politiska situationen i Tyskland försämrades ändrade han sig och accepterade ett nytt erbjudande från Princeton. Han stannade där till sin pensionering 1951. Tillsammans med sin andra hustru Ellen delade han sin tid mellan Princeton och Zürich. Han avled i Zürich i en hjärtattack den 8 december 1955.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Hermann Weyl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ Hermann Weyl, 1885-1955, vol. 3, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, november 1957, s. 305, 10.1098/RSBM.1957.0021, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, medal.kpfu.ru .[källa från Wikidata]
  10. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 377, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, books.google.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ Universität Zürich Matrikeledition
  13. ^ Hermann Weyl Collection, Leo Baeck Institute, Center for Jewish History, New York. Samlingen innehåller ett maskinskrivet dokument "Hellas letzte Krankheit" ("Hellas sista sjukdom"); sista meningen på sidan 2 lyder: "Hella starb am 5. September [1948], mittags 12 Uhr." ("Hella dog klockan 12 den 5 september [1948]").

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]