Världsmästerskapet i ishockey för herrar

	Världsmästerskapet i ishockey för herrar
	Guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er)	ishockey
Plats	olika platser runtom i hela världen
Tidpunkt	april–maj
År	1920–
Geografisk omfattning	hela världen
Arrangör	IIHF
Regerande mästare	Kanada (2023)
Flest titlar	Kanada (28)
	Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2024

För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januari–februari men brukar avgöras i april–maj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG).^[1] Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. ^[2] År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).

Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.

Spelplatser och medaljörer[redigera | redigera wikitext]

Årtal	Värdnation (-er)	Värdort (-er)	Guld	Silver	Brons	Anmärkningar
1920	Belgien	Antwerpen (OS¹)	Kanada	USA	Tjeckoslovakien	Första Ishocky VM-et börjar.
1924	Frankrike	Chamonix (OS)	Kanada	USA	Storbritannien	Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928	Schweiz	Sankt Moritz (OS)	Kanada	Sverige	Schweiz	Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930	Frankrike Tyskland Österrike	Chamonix Wien Berlin	Kanada	Tyskland	Schweiz	Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931	Polen	Krynica	Kanada	USA	Österrike	Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932	USA	Lake Placid (OS)	Kanada	USA	Tyskland	Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933	Tjeckoslovakien	Prag	USA	Kanada	Tjeckoslovakien	Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934	Italien	Milano	Kanada	USA	Tyskland
1935	Schweiz	Davos	Kanada	Schweiz	Storbritannien
1936	Tyskland	Garmisch-Partenkirchen (OS)	Storbritannien	Kanada	USA	Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937	Storbritannien	London	Kanada	Storbritannien	Schweiz
1938	Tjeckoslovakien	Prag	Kanada	Storbritannien	Tjeckoslovakien	Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939	Schweiz	Zürich, Basel	Kanada	USA	Schweiz
1940–1946	Turneringarna inställda p.g.a. andra världskriget och dess följder.
1947	Tjeckoslovakien	Prag	Tjeckoslovakien	Sverige	Österrike	Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948	Schweiz	Sankt Moritz (OS)	Kanada	Tjeckoslovakien	Schweiz	På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS.
1949	Sverige	Stockholm	Tjeckoslovakien	Kanada	USA	Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950	Storbritannien	London	Kanada	USA	Schweiz
1951	Frankrike	Paris	Kanada	Sverige	Schweiz
1952	Norge	Oslo (OS)	Kanada	USA	Sverige
1953	Schweiz	Zürich, Basel	Sverige	Västtyskland	Schweiz	Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954	Sverige	Stockholm	Sovjetunionen	Kanada	Sverige	Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955	Västtyskland	Krefeld, Dortmund, Köln	Kanada	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien
1956	Italien	Cortina d'Ampezzo (OS)	Sovjetunionen	USA	Kanada
1957	Sovjetunionen	Moskva	Sverige	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958	Norge	Oslo	Kanada	Sovjetunionen	Sverige
1959	Tjeckoslovakien	Prag, Bratislava	Kanada	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien
1960	USA	Squaw Valley (OS)	USA	Kanada	Sovjetunionen	USA:s andra guld.
1961	Schweiz	Genève, Lausanne	Kanada	Tjeckoslovakien	Sovjetunionen
1962	USA	Colorado Springs, Denver	Sverige	Kanada	USA	Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963	Sverige	Stockholm	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien
1964	Österrike	Innsbruck (OS)	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien
1965	Finland	Tammerfors	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sverige
1966	SFR Jugoslavien	Ljubljana	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada
1967	Österrike	Wien	Sovjetunionen	Sverige	Kanada
1968	Frankrike	Grenoble (OS)	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada
1969	Sverige	Stockholm	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien
1970	Sverige	Stockholm	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien	Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971	Schweiz	Bern, Genève	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sverige	Kanada deltog inte.
1972	Tjeckoslovakien	Prag	Tjeckoslovakien	Sovjetunionen	Sverige	Kanada deltog inte.
1973	Sovjetunionen	Moskva	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien	Kanada deltog inte.
1974	Finland	Helsingfors	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sverige	Kanada deltog inte.
1975	Västtyskland	München, Düsseldorf	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sverige	Kanada deltog inte.
1976	Polen	Katowice	Tjeckoslovakien	Sovjetunionen	Sverige	Kanada deltog inte.
1977	Österrike	Wien	Tjeckoslovakien	Sverige	Sovjetunionen
1978	Tjeckoslovakien	Prag	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada
1979	Sovjetunionen	Moskva	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sverige
1981	Sverige	Stockholm, Göteborg	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien
1982	Finland	Helsingfors	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada
1983	Västtyskland	Dortmund, Düsseldorf, München	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Kanada
1985	Tjeckoslovakien	Prag	Tjeckoslovakien	Kanada	Sovjetunionen
1986	Sovjetunionen	Moskva	Sovjetunionen	Sverige	Kanada
1987	Österrike	Wien	Sverige	Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	Sveriges första guld sedan 1962.
1989	Sverige	Stockholm, Södertälje	Sovjetunionen	Kanada	Tjeckoslovakien
1990	Schweiz	Bern, Fribourg	Sovjetunionen	Sverige	Tjeckoslovakien	Sovjetunionens sista guld.
1991	Finland	Helsingfors, Åbo, Tammerfors	Sverige	Kanada	Sovjetunionen	Sovjetunionens sista medalj.
1992	Tjeckoslovakien	Prag, Bratislava	Sverige	Finland	Tjeckoslovakien	Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993	Tyskland	München, Dortmund	Ryssland	Sverige	Tjeckien	Rysslands och Tjeckiens första medalj.
1994	Italien	Bolzano, Milano, Canazei	Kanada	Finland	Sverige	Kanadas första guld sedan 1961.
1995	Sverige	Stockholm, Gävle	Finland	Sverige	Kanada	Finlands första guld.
1996	Österrike	Wien	Tjeckien	Kanada	USA	Tjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962.
1997	Finland	Åbo, Tammerfors, Helsingfors	Kanada	Sverige	Tjeckien
1998	Schweiz	Zürich, Basel	Sverige	Finland	Tjeckien
1999	Norge	Oslo, Hamar, Lillehammer	Tjeckien	Finland	Sverige
2000	Ryssland	St Petersburg	Tjeckien	Slovakien	Finland	Slovakiens första medalj.
2001	Tyskland	Nürnberg, Köln, Hannover	Tjeckien	Finland	Sverige
2002	Sverige	Göteborg, Karlstad, Jönköping	Slovakien	Ryssland	Sverige	Slovakiens första guld.
2003	Finland	Åbo, Tammerfors, Helsingfors	Kanada	Sverige	Slovakien
2004	Tjeckien	Prag, Ostrava	Kanada	Sverige	USA
2005	Österrike	Innsbruck, Wien	Tjeckien	Kanada	Ryssland
2006	Lettland	Riga	Sverige	Tjeckien	Finland	Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007	Ryssland	Moskva	Kanada	Finland	Ryssland
2008	Kanada	Québec, Halifax	Ryssland	Kanada	Finland	Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009	Schweiz	Zürich, Bern	Ryssland	Kanada	Sverige
2010	Tyskland	Köln, Mannheim	Tjeckien	Ryssland	Sverige
2011	Slovakien	Bratislava, Košice	Finland	Sverige	Tjeckien
2012	Finland Sverige	Helsingfors, Stockholm	Ryssland	Slovakien	Tjeckien	Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013	Sverige Finland	Stockholm, Helsingfors	Sverige	Schweiz	USA	Schweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.^[3] Schweiz första medalj sedan 1953. Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.
2014	Belarus	Minsk	Ryssland	Finland	Sverige
2015	Tjeckien	Prag, Ostrava	Kanada	Ryssland	USA	Kanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009.
2016	Ryssland	Moskva, Sankt Petersburg	Kanada	Finland	Ryssland	Första gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld.
2017	Tyskland Frankrike	Köln, Paris	Sverige	Kanada	Ryssland	Första gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM.
2018	Danmark	Köpenhamn, Herning	Sverige	Schweiz	USA	Första gången elitdivisionen spelades i Danmark. Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992).
2019	Slovakien	Bratislava, Košice	Finland	Kanada	Ryssland	18 VM-debutanter i Finlands lag.
2020	Elitdivisionen var tänkt att spelas i Schweiz men ställdes in på grund av utbrott av Covid-19.
2021	Lettland	Riga	Kanada	Finland	USA
2022	Finland	Helsingfors, Tammerfors	Finland	Kanada	Tjeckien	Ryssland och Belarus avstängda från VM på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Finland vinner både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2023	Finland Lettland	Tammerfors, Riga	Kanada	Tyskland	Lettland	Tysklands första medalj sedan 1953. Lettland tar sin första VM-medalj någonsin
2024	Tjeckien	Prag, Ostrava
2025	Sverige Danmark	Stockholm, Herning
2026	Schweiz	Zürich, Fribourg
2027	Tyskland	Mannheim, Düsseldorf

1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

Medaljligan[redigera | redigera wikitext]

Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt
Kanada	28	16	9	53
Ryssland Sovjetunionen Totalt	5 22 27	3 7 10	5 5 10	13 34 47
Tjeckien Tjeckoslovakien Totalt	6 6 12	1 12 13	5 16 22	12 34 47
Sverige	11	19	17	47
Finland	4	9	3	16
USA	2	9	9	20
Storbritannien	1	2	2	5
Slovakien	1	2	1	4
Schweiz	0	3	8	11
Tyskland Västtyskland Totalt	0 0 0	2 1 3	2 0 2	4 1 5
Österrike	0	0	2	2
Lettland	0	0	1	1

VM-placeringar[redigera | redigera wikitext]

1920-1939[redigera | redigera wikitext]

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.

Land	1920	1924	1928	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Kanada	1	1	1	1	1	1	2	1	1	2	1	1	1
USA	2	2	–	–	2	2	1	2	–	3	–	8	2
Schweiz	5	8	3	3	–	–	5	4	2	IR	3	6	3
Tjeckoslovakien	3	5	IR	6	5	–	3	5	4	4	6	3	4
Tyskland	–	–	IR	2	–	3	5	3	9	5	4	4	5
Storbritannien	–	3	4	10	8	–	–	8	3	1	2	2	8
Sverige	4	4	2	–	6	–	–	–	5	6	10	5	-
Österrike	–	–	IR	4	3	–	4	7	6	7	7	12	-
Polen	–	–	IR	5	4	4	7	–	10	IR	8	9	6
Ungern	–	–	IR	6	7	–	7	6	12	8	5	7	7
Frankrike	6	6	IR	6	9	–	–	11	7	IR	–	–	-
Japan	–	–	–	6	–	–	–	–	–	IR	–	–	-
Italien	–	–	–	10	–	–	11	9	7	IR	–	–	9
Belgien	7	7	IR	10	–	–	12	11	14	IR	–	–	12
Lettland	–	–	–	–	–	–	10	–	13	IR	–	10	10
Rumänien	–	–	–	–	10	–	9	10	11	–	11	13	-
Litauen	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	11	-
Norge	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	9	14	-
Nederländerna	–	–	–	–	–	–	–	–	15	–	–	–	11
Jugoslavien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	13
Finland	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967[redigera | redigera wikitext]

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

Land	1947	1948	1949	1950	1951	1952	1953	1954	1955	1956	1957	1958	1959	1960	1961	1962	1963	1964	1965	1966	1967
Sovjetunionen	–	–	–	–	–	–	–	1	2	1	2	2	2	3	3	–	1	1	1	1	1
Kanada	–	1	2	1	1	1	–	2	1	3	–	1	1	2	1	2	4	4	4	3	3
Tjeckoslovakien	1	2	1	–	–	4	4	4	3	5	3	4	3	4	2	–	3	3	2	2	4
Sverige	2	5	4	5	2	3	1	3	5	4	1	3	5	5	4	1	2	2	3	4	2
USA	5	4	3	2	6	2	–	–	4	2	–	5	4	1	6	3	7	5	6	6	5
Östtyskland	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	5	–	9	–	5	–	6	–	5	5	7
Finland	–	–	7	–	7	7	–	6	9	–	4	6	6	7	7	4	5	6	7	7	6
Västtyskland	–	–	–	–	–	8	2	5	6	6	–	–	7	6	8	6	8	7	11	9	8
Polen	6	7	–	–	–	6	–	–	7	8	6	8	11	–	13	–	12	9	9	8	9
Schweiz	4	3	5	3	3	5	3	7	8	9	–	–	12	–	11	7	10	8	10	14	15
Norge	–	–	8	6	4	9	–	8	–	–	–	7	8	–	9	5	9	10	8	12	11
Italien	–	9	–	–	8	12	5	–	10	7	–	–	10	–	12	–	–	15	16	17	13
Land	1947	1948	1949	1950	1951	1952	1953	1954	1955	1956	1957	1958	1959	1960	1961	1962	1963	1964	1965	1966	1967
Jugoslavien	–	–	–	–	13	–	–	–	13	–	–	–	–	–	17	–	13	14	15	11	12
Japan	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	8	–	–	8	–	9	–	11	–	–	17
Österrike	3	8	6	–	12	11	7	–	11	10	7	–	15	–	14	10	16	13	13	13	14
Rumänien	7	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	13	–	15	–	11	12	–	10	10
Storbritannien	–	6	–	4	5	10	6	–	–	–	–	–	–	–	10	8	15	–	14	16	-
Ungern	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	14	–	–	–	17	16	12	15	16
Frankrike	–	–	–	9	9	15	9	–	–	–	–	–	–	–	16	11	14	–	17	–	20
Nederländerna	–	–	–	8	10	13	8	–	12	–	–	–	–	–	18	12	21	–	–	–	21
Danmark	–	–	10	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	14	18	–	–	18	18
Bulgarien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	19	–	–	–	19
Belgien	8	–	9	7	11	14	–	–	14	–	–	–	–	–	20	–	22	–	–	–	-
Australien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	9	–	13	–	–	–	–	-
Sydafrika	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	19	–	–	–	–	19	-

1968-1992[redigera | redigera wikitext]

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid VM i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

Land	1968	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1981	1982	1983	1985	1986	1987	1989	1990	1991
Sovjetunionen	1	1	1	1	2	1	1	1	2	3	1	1	1	1	1	3	1	2	1	1	3
Tjeckoslovakien	2	3	3	2	1	3	2	2	1	1	2	2	3	2	2	1	5	3	3	3	6
Sverige	4	2	2	3	3	2	3	3	3	2	4	3	2	4	4	6	2	1	4	2	1
Kanada	3	4	–	–	–	–	–	–	–	4	3	4	4	3	3	2	3	4	2	4	2
Finland	6	5	4	4	4	4	4	4	5	5	7	5	6	5	7	5	4	5	5	6	5
USA	5	6	7	6	8	8	7	6	4	6	6	7	5	8	9	4	6	7	6	5	4
Västtyskland (a)	7	10	8	5	5	6	9	8	6	7	5	6	7	6	5	7	7	6	7	7	8
Östtyskland	8	7	5	9	9	7	6	7	8	9	8	10	12	9	6	8	11	13	13	13	-
Polen	–	8	6	8	7	5	5	5	7	10	9	8	10	11	10	9	8	9	8	14	12
Schweiz	–	16	12	7	6	13	15	9	12	13	11	13	11	14	14	10	9	8	12	9	7
Norge	11	11	9	10	13	15	13	15	11	12	14	12	14	12	12	15	17	10	9	8	10
Italien	–	14	16	14	15	14	16	13	15	18	15	20	9	7	8	11	10	14	10	10	9
Jugoslavien	9	9	10	11	12	9	8	10	13	15	16	19	15	18	16	18	15	20	18	17	14
Japan	10	15	11	12	11	12	10	12	10	11	10	14	16	17	13	13	16	17	15	15	16
Österrike	13	13	15	13	14	11	14	17	17	17	18	15	17	10	11	12	14	11	14	11	13
Rumänien	12	12	13	15	10	10	12	11	9	8	12	11	13	13	15	20	20	19	26	20	19
Land	1968	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1981	1982	1983	1985	1986	1987	1989	1990	1991
Nederländerna	–	18	20	20	20	16	11	14	14	16	17	9	8	16	17	14	13	15	17	16	15
Ungern	–	17	18	17	18	17	18	18	18	14	13	17	19	21	18	16	22	21	20	23	22
Frankrike	14	–	17	16	–	20	19	19	19	21	22	21	21	20	21	17	12	12	11	12	11
Danmark	–	20	19	21	19	21	–	20	20	19	19	16	20	19	20	21	21	18	16	18	17
Bulgarien	–	19	14	19	17	18	17	16	16	20	21	22	22	22	22	22	19	23	21	22	20
Kina	–	–	–	–	16	19	20	–	–	–	20	18	18	15	19	19	18	16	19	19	18
Storbritannien	–	–	–	18	–	22	–	–	21	24	–	23	24	–	–	–	–	–	27	26	21
Belgien	–	–	21	22	–	–	–	21	–	23	24	–	–	–	–	–	–	24	25	24	25
Australien	–	–	–	–	–	–	21	–	–	–	–	26	–	–	–	–	26	25	24	27	-
Nordkorea	–	–	–	–	–	–	22	–	–	–	–	–	23	–	24	23	23	22	22	21	23
Sydkorea	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	25	–	24	–	–	25	26	23	25	24
Spanien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	22	23	24	–	23	23	24	24	–	28	28	-
Nya Zeeland	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	27	29	–	-
Hongkong	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	28	–	–	-
(a) År 1991: Tyskland.

1992-2015[redigera | redigera wikitext]

I början av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgad, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog för första gången sedan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien för första gången i VM 1994.

Land	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Kanada	8	4	1	3	2	1	6	4	4	5	6	1	1	2	4	1	2	2	7	5	5	5	5	1
Ryssland^[4]	5	1	5	5	4	4	5	5	11	6	2	6	10	3	5	3	1	1	2	4	1	6	1	2
USA	7	6	4	6	3	6	12	6	5	4	7	13	3	6	7	5	6	4	13	8	7	3	6	3
Tjeckien^[5]	3	3	7	4	1	3	3	1	1	1	5	4	5	1	2	7	5	6	1	3	3	7	4	4
Sverige	1	2	3	2	6	2	1	3	7	3	3	2	2	4	1	4	4	3	3	2	6	1	3	5
Finland	2	7	2	1	5	5	2	2	3	2	4	5	6	7	3	2	3	5	6	1	4	4	2	6
Vitryssland	–	^[6]	22	21	15	13	8	9	9	14	17	14	18	10	6	11	9	8	10	14	14	14	7	7
Schweiz	4	12	13	12	14	15	4	8	6	9	10	8	8	8	9	8	7	9	5	9	11	2	10	8
Slovakien	–	–	21	13	10	9	7	7	2	7	1	3	4	5	8	6	13	10	12	10	2	8	9	9
Tyskland	6	5	9	9	8	11	11	20	17	8	8	7	9	15	17	9	10	15	4	7	12	9	14	10
Norge	10	11	11	10	9	12	21	12	10	15	22	20	20	17	11	14	8	11	9	6	8	10	12	11
Frankrike	11	10	10	8	11	10	13	15	15	20	19	18	16	20	20	18	14	12	14	12	9	13	8	12
Lettland	–	21	14	14	13	7	9	11	8	13	11	9	7	9	10	13	11	7	11	13	10	11	11	13
Danmark	16	16	17	17	18	20	20	17	21	22	18	11	12	14	13	10	12	13	8	11	13	12	13	14
Österrike	13	9	8	11	12	16	14	10	13	11	12	10	11	16	18	15	17	14	17	15	18	15	18	15
Slovenien	–	24	25	27	23	22	18	21	23	17	13	15	17	13	16	17	15	19	18	16	17	16	17	16
Land	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Kazakstan	–	23	24	22	21	14	15	19	18	21	21	17	13	12	15	21	20	17	16	17	16	17	16	17
Ungern	24	25	26	26	24	26	25	24	25	23	20	21	24	21	23	19	18	16	20	19	19	19	21	18
Polen	12	14	15	15	17	17	23	23	20	18	14	19	21	19	21	20	22	23	22	23	24	24	23	19
Japan	15	17	16	18	20	24	16	16	16	16	16	16	15	24	22	22	21	21	21	28^[7]	20	20	19	20
Italien	9	8	6	7	7	8	10	13	12	12	15	23	19	18	14	12	16	18	15	18	15	18	15	21
Ukraina	–	22	23	23	22	21	17	14	14	10	9	12	14	11	12	16	19	20	19	21	22	23	20	22
Sydkorea	26	29	30	33	33	30	31	30	29	30	27	29	27	34	31	30	28	29	25	22	23	21	22	23
Storbritannien	21	13	12	19	16	18	22	18	19	19	23	25	25	25	26	24	23	22	23	20	21	22	26	24
Litauen	–	^[6]	^[8]	31	29	28	27	27	28	28	30	28	29	26	19	26	24	24	26	25	27	27	25	25
Kroatien	–	^[6]	31	30	28	29	29	29	27	24	26	27	32	29	27	29	25	26	28	31	31	29	24	26
Estland	–	^[6]	28	24	25	23	19	22	22	27	29	22	23	23	24	23	27	31	29	27	29	28	29	27
Nederländerna	14	15	18	16	19	19	24	25	24	24	24	24	22	22	25	25	26	25	24	24	25	25	26	28
Land	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Rumänien	18	18	19	20	26	25	26	26	30	29	25	26	26	27	29	27	29	28	31	29	26	26	28	29
Belgien	25	28	32	34	32	36	36	35	35	37	31	30	28	36	34	32	31	32	33	35	35	30	33	30
Serbien^[9]	20	–	–	28	30	32	30	–	32	34	32	31	31	32	35	35	33	30	27	33	33	33	31	31
Spanien	27	30	29	32	31	31	32	32	31	31	33	33	35	38	37	33	34	33	30	26	30	34	35	32
Island	–	–	–	–	–	–	–	40	38	38	38	39	41	39	41	36	37	35	34	34	32	31	30	33
Australien	23	27	33	36	36	34	34	34	36	33	36	36	33	31	33	31	30	27	32	30	28	32	32	34
Kina	19	19	20	25	27	27	28	28	26	25	28	32	30	28	30	28	32	34	38	36	36	38	38	35
Nya Zeeland	–	–	–	39	^[10]	38	38	37	39	39	43	41	37	37	39	40	39	41	36	32	34	36	37	36
Mexiko	–	–	–	–	–	–	–	–	40	40	42	40	43	41	38	37	35	37	37	37	38	37	36	37
Bulgarien	17	20	27	29	34	35	33	31	33	35	35	34	36	35	32	38	38	36	35	38	37	40	41	38
Israel	30	31	34	35	35	33	35	33	34	32	34	37	38	30	28	34	36	38	39	40	39	35	34	39
Sydafrika	28	32	35	37	–	37	37	36	37	36	37	38	40	42	40	43	42	40	45	41	40	41	39	40
Land	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Nordkorea	22	26	–	–	–	–	–	–	–	–	41	35	34	33	36	–	41	39	41	–	42	42	42	41
Turkiet	32	^[6]	^[8]	–	^[10]	39	39	38	42	–	39	43	42	40	42	39	44	42	40	42	41	39	40	42
Luxemburg	31	–	–	–	–	–	–	–	41	–	40	42	39	43	45	42	43	43	45	43	43	43	43	43
Hongkong	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	-	-	44	44
Georgien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	48	46	45
Förenade Arabemiraten	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	47	–	–	46	45	46
Bosnien-Herc.	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	47	–	–	–	–	–	-	47
Irland	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	44	44	44	41	40	45	41	39	44	44	-	-
Grekland	29	^[6]	–	38	^[10]	–	40	39	–	–	–	–	–	–	–	–	45	44	43	44	45	45	-	-
Mongoliet	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	44	46	–	47	–	46	47	-	-
Armenien	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	45	45	43	–	48	–	–	–	–	–	-	-

2016-2023[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land - VM	2016	2017	2018	2019	2021	2022	2023
Kanada	1	2	4	2	1	2	1
Tyskland	7	8	11	6	4	7	2
Lettland	13	10	8	10	11	10	3
USA	4	5	3	7	3	4	4
Schweiz	11	6	2	8	6	5	5
Sverige	6	1	1	5	9	6	6
Finland	2	4	5	1	2	1	7
Tjeckien	5	7	7	4	7	3	8
Slovakien	9	14	9	9	8	8	9
Danmark	8	12	10	11	12	9	10
Kazakstan	16	19	19	17	10	14	11
Norge	10	11	13	12	13	13	13
Ryssland	3	3	6	3	5	x	x
Belarus/Vitryssland	12	13	15	18	15	x	x
Storbritannien	24	23	17	13	14	16
Italien	18	16	18	14	16	15
Land - Division I	2016	2017	2018	2019	2021
Frankrike	14	9	12	15		12	12
Österrike	20	17	14	16		11	14
Ungern	15	21	20	21			15
Slovenien	17	15	21	20			16
Sydkorea	21	18	16	19
Litauen	25	25	23	22
Rumänien	28	29	27	23
Polen	19	20	22	24
Japan	22	24	24	25
Estland	27	26	25	26
Ukraina	23	22	26	27
Nederländerna	29	28	29	28
Land - Division II	2016	2017	2018	2019	2021
Serbien	32	31	31	29
Kroatien	26	27	28	30
Australien	35	30	30	31
Spanien	30	34	35	32
Kina	34	35	32	33
Belgien	31	32	33	34
Israel	37	37	37	35
Island	33	33	34	36
Nya Zeeland	38	36	36	37
Georgien	42	43	41	38
Mexiko	36	39	39	39
Nordkorea	39	38	38	40
Land - Division III	2016	2017	2018	2019	2021
Bulgarien	40	42	42	41
Turkiet	41	40	43	42
Turkmenistan	46	44	47	43
Luxemburg	44	41	40	44
Kinesiska Taipei	43		44	45
Sydafrika	43		45	46
Förenade arabemiraten			49	47
Hongkong	46	44	46	48
Thailand				49
Bosnien och Hercegovina	45		48	50
Kuwait			49	51
Kirgizistan				52

Tabell över nationernas VM-deltaganden[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande division

Nation	VM-slutspel	Division I	Division II	Division III	Totalt
Armenien	–	–	–	4	4
Australien	1	3	22	9	35
Österrike	33	33	7	–	73
Belarus	18	5	2	–	25
Belgien	12	5	29	8	54
Bosnien och Hercegovina	–	–	–	5	5
Bulgarien	–	4	39	6	49
Kanada	72	–	–	–	72
Kina	–	10	30	–	40
Kinesiska Taipei	–	–	–	3	3
Kroatien	–	10	12	3	25
Tjeckien	26	–	–	–	26
Tjeckoslovakien	52	–	–	–	52
Danmark	17	14	20	–	51
Östtyskland	13	14	–	–	27
Estland	–	17	7	1	25
Finland	65	–	–	–	65
Frankrike	32	18	16	–	66
Georgien	–	–	1	5	6
Tyskland	63	9	–	–	72
Storbritannien	16	30	8	2	56
Grekland	–	–	–	10	10
Hongkong	–	–	–	6	6
Ungern	13	26	25	–	64
Island	–	–	16	4	20
Irland	–	–	2	8	10
Israel	–	1	17	9	27
Italien	26	29	6	–	61
Japan	13	26	5	–	44
Kazakstan	7	15	4	–	26
Kuwait	–	–	–	2	2
Kirgizistan	–	–	–	1	1
Lettland	27	3	1	–	31
Litauen	1	16	6	2	25
Luxemburg	–	–	3	16	19
Mexiko	–	–	15	4	19
Mongoliet	–	–	–	6	6
Nederländerna	4	39	14	–	57
Nya Zeeland	–	–	14	10	24
Nordkorea	–	–	20	6	26
Norge	37	27	3	–	67
Polen	29	41	–	–	70
Rumänien	10	31	19	1	61
Ryssland	27	–	–	–	27
Serbien	–	1	11	–	12
Serbien och Montenegro	–	–	9	2	11
Slovakien	23	1	1	–	25
Slovenien	9	12	5	–	26
Sydafrika	–	–	11	16	27
Sydkorea	1	11	17	5	34
Sovjetunionen	34	–	–	–	34
Spanien	–	1	27	8	36
Sverige	77	–	–	–	77
Schweiz	51	23	2	–	76
Thailand	–	–	–	1	1
Turkiet	–	–	6	15	21
Turkmenistan	–	–	–	2	2
Ukraina	9	12	5	–	26
Förenade arabemiraten	–	–	–	7	7
USA	70	5	–	–	75
Jugoslavien	1	21	7	–	29

Individuell spelarstatistik[redigera | redigera wikitext]

Spelare med flest VM-deltaganden[redigera | redigera wikitext]

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

Nr	Spelare	Nation	Antal VM	År
1	Mathias Seger	Schweiz	16	1998–2014
2	Petteri Nummelin	Finland	15	1995–2010
3	Sven Tumba	Sverige	14	1952–1966
3	Jiří Holík	Tjeckoslovakien	14	1964–1977
5	Lasse Oksanen	Finland	13	1964–1977
	Vladislav Tretjak	Sovjetunionen		1970–1983
	Udo Kiessling	Västtyskland		1973–1991 + BVM 1974–1975
	Dieter Hegen	Västtyskland		1982–1998

^[11]

Spelare med flest VM-matcher[redigera | redigera wikitext]

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

Nr	Spelare	Nation	Antal matcher
1	Jiří Holík	Tjeckoslovakien	123
2	Lasse Oksanen	Finland	117
	Vladislav Tretjak	Sovjetunionen
	Dieter Hegen	Västtyskland
	Vjatjeslav Fetisov	Sovjetunionen
6	Oldřich Macháč	Tjeckoslovakien	113
7	Boris Michajlov	Sovjetunionen	105
7	Valerij Charlamov	Sovjetunionen	105
9	Petteri Nummelin	Finland	104
10	Udo Kiessling	Västtyskland	103
11	Vladimir Petrov	Sovjetunionen	102
	Vladimír Martinec	Tjeckoslovakien
	Frantisek Pospisíl	Tjeckoslovakien
14	Alexander Maltsev	Sovjetunionen	101
	Sergei Makarov	Sovjetunionen
	Valerij Vasiljev	Sovjetunionen

^[11]

Spelare med flest gjorda VM-poäng[redigera | redigera wikitext]

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger en poäng var.

Nr	Spelare	Nation	Antal poäng
1	Boris Michajlov	Sovjetunionen	164^[12]
2	Valerij Charlamov	Sovjetunionen	156^[13]
3	Aleksandr Maltsev	Sovjetunionen	153^[14]
4	Vladimir Petrov	Sovjetunionen	152^[15]
5	Sergej Makarov	Sovjetunionen	124^[16]
6	Veniamin Aleksandrov	Sovjetunionen	116^[17]
7	Sven Tumba	Sverige	113^[18]
8	Vladimír Martinec	Tjeckoslovakien	111^[19]
9	Anatolij Firsov	Sovjetunionen	110^[20]
10	Jiří Holík	Tjeckoslovakien	103^[21]

TV[redigera | redigera wikitext]

I Sverige visades turneringen i SVT:s kanaler under större delen av monopolets dagar, 1989–2011 visades turneringen i Modern Times Groups kanaler TV 3, TV6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Mellan 2012 och 2017 sändes turneringen i TV4, TV4 Sport och TV12. Efter det var det tänkt att åren 2018-2023 skulle SVT ha sändningsrättigheterna.^[22] I slutet av maj 2017 meddelade SVT dock att man sålde vissa turneringar, som i stället gick till Modern Times Group. Det innebär att under den perioden sänder MTG under jämna år medan SVT sänder under ojämna år.^[23] I oktober 2019 meddelade Nordic Entertainment Group att man köpt rättigheter till turneringen från 2024 till 2028.^[24]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ ”IIHF - Who we are” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018.
^ ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018.
^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.
^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkin.
^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.
^ [a b] ”IIHF:s rekordbok”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090511163237/http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html. Läst 8 december 2008.
^ "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
^ Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015.
^ Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018.
^ Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i ishockey för herrar.
Bilder & media

Världsmästerskapet i ishockey för herrar på SVT Play VMhockey.se - Svensk nyhetssajt om hockey VM

[1] ”IIHF - Who we are” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018.

[2] ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018.

[3] "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)

[4] I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.

[5] I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.

[c_vm_kval_1993-6] [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.

[7] Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.

[c2_vm_kval_1994-8] [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.

[9] Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkin.

[d_vm_kval_1996-10] [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.

[RP-11] [a b] ”IIHF:s rekordbok”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090511163237/http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html. Läst 8 december 2008.

[12] "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[13] "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[14] "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[15] "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[16] "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[17] "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[18] "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[19] "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[20] "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[21] "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)

[22] Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015.

[23] Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018.

[24] Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]