Herwarth Walden
| Herwarth Walden | |
 Herwarth Walden. | |
| Född | 16 september 1878[1][2][3] eller 16 september 1879[4] Berlin[5] |
|---|---|
| Död | 31 oktober 1941[1][2][3] Saratov[6] |
| Andra namn | Herwarth Walden och Walter Sturm[7] |
| Medborgare i | Tyska riket |
| Sysselsättning | Målare, konsthistoriker, gallerist[8], kompositör, författare, förlag |
| Noterbara verk | Der Sturm |
| Politiskt parti | |
| Tysklands kommunistiska parti | |
| Maka | Nell Walden Else Lasker-Schüler (g. 1903–1912) Ellen Walden (g. 1932–) |
| Barn | Sina Walden (f. 1933)[9] |
| Redigera Wikidata | |
Herwarth Walden (ursprungligen Georg Lewin), född 16 september 1878 i Berlin, död 31 oktober 1941 vid Saratov, var en tysk författare, förläggare, gallerist, musiker och tonsättare. Walden var en av de viktigaste understödjarna av det tidiga 1900-talets tyska avantgarde (litterär och bildkonstnärlig expressionism, futurism, dadaism, ny saklighet). Poeten Else Lasker-Schüler var hans första fru. Herwarth Walden finns ännu inte representerad med något verk på svenska (2014).
Liv[redigera | redigera wikitext]
Lewin, som härstammade från en välbärgad judisk familj, studerade i sin ungdom komposition och piano i Berlin och Florens. Hans musikaliska begåvning och den konstnärliga utbildning han valde fjärmade honom tidigt från föräldrahemmets högborgerliga värld. Han skrev lyrik och prosa och var kritiker för litteratur, musik och bildkonst. 1903 grundade han "Föreningen för konst", vilken de följande åren skulle hysa ett stort antal författare som medlemmar: Heinrich och Thomas Mann, Frank Wedekind, Rainer Maria Rilke, Richard Dehmel, Alfred Döblin och Else Lasker-Schüler.[10]
Den 30 november 1903 gifte sig Lewin med Else Lasker-Schüler (skilsmässa 1912). Lasker-Schüler var den som kom på pseudonymen "Herwarth Walden", inspirerat av Henry Thoreaus essä Walden; or, Life in the Woods (1854). Åren 1910–1932 utgav Walden månadstidskriften Der Sturm, som han hade startat tillsammans med Alfred Döblin och som från början blev ett av de viktigaste språkrören för expressionismen. Till de litterära medarbetarna hörde bland andra Peter Altenberg, Max Brod, Richard Dehmel, Anatole France, Knut Hamsun, Arno Holz, Karl Kraus, Selma Lagerlöf, Adolf Loos, Heinrich Mann, Paul Scheerbart, August Stramm. 1910 kom på Waldens förslag Oskar Kokoschka till Berlin och blev medarbetare på tidskriften. Ett stortskaligt porträtt av Walden, målat av Kokoschka, hänger idag på Staatsgalerie Stuttgart.
1912 gifte Walden om sig med den svenska konstnären Nell Walden, född Roslund, och var tiden efter mer verksam som gallerist. Han drev det så kallade Sturm-Galerie på Potsdamer Str. 134 a, där bland annat bilder av medlemmar i konstnärsgruppen Der Blaue Reiter kunde ses, liksom bilder av internationella futurister och kubister. Målningar av Oskar Kokoschka visades, liksom av Natalja Gontjarova, Vasilij Kandinskij, August Macke, Franz Marc, Robert Delaunay, Marc Chagall. Walden grundade ytterligare andra konstnärliga institutioner (konstskola, teater- och musikscen), vilka alla genomsyrades av samma avantgardistiska anda som tidskriften Der Sturm. Stycken av Arnold Schönberg presenterades till exempel tidigt i detta konstnärliga centrum.
1919 blev Walden medlem av Tysklands kommunistiska parti. 1924 skilde han sig från sin andra fru.
Ett tredje äktenskap ingicks därefter, men upphörde 1930 då hustrun avled i tuberkulos.[11]
1932 inledde Walden ett nytt förhållande, den här gången med Ellen Bork, en översättare, som han träffade och gifte sig med i Sovjetunionen, dit han flyttat samma år.[12] Tillsammans fick paret en dotter 1933, Sina Walden.[13]
Den allt starkare framväxten av nationalsocialismen hade fått Herwarth Walden att bryta upp från Weimarrepubliken i sitt hemland och flytta till Moskva. Där arbetade han som lärare och förläggare, men hans sympatier för modernistisk avantgardekonst väckte ganska snart en misstro hos den stalinistiska sovjetregimen. Walden måste upprepade gånger försvara sig i pressen mot att likhetstecken sattes mellan avantgarde och fascism.
Walden avled i oktober 1941 i ett sovjetiskt fängelse nära Saratov, där han placerats efter det att han dömts för förräderi.[14] Fastställandet av tiden för hans död var en följd av det internationella Röda korsets efterforskningar.
Verk[redigera | redigera wikitext]
|
|
|
|
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Georg Brühl: Herwarth Walden und "Der Sturm" (Köln : Ed. Leipzig/DuMont, 1983) ISBN 3-7701-1523-6
- Karl Kraus, Herwarth Walden: Feinde in Scharen. Ein wahres Vergnügen dazusein. Briefwechsel 1909-1912. (Red. George C. Avery. Wallstein Verlag, Göttingen 2002) ISBN 3-89244-613-X.
- Nell Walden & Lothar Schreyer: Ein Erinnerungsbuch an Herwarth Walden und die Künstler aus dem Sturmkreis. (Klein, Baden-Baden 1954)
- Nell Walden: Herwarth Walden. Ein Lebensbild. (Berlin, 1963)
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, Herwarth Walden, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Herwarth Walden, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 1171186137749153-1, läst: 1 juni 2022, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Bernd Klüser, Katharina Hegewisch (red.): Die Kunst der Ausstellung. Eine Dokumentation dreißig exemplarischer Kunstausstellungen dieses Jahrhunderts, s. 56
- ^ ”Waldens äktenskap mm”. http://www.schirn.de/en/magazine/context/the_sturm_is_herwarth_walden/. Läst 3 januari 2017.
- ^ ”Förhållandet med Ellen Bork”. http://www.schirn.de/en/magazine/context/the_sturm_is_herwarth_walden/. Läst 3 januari 2017.
- ^ ”Waldens dotter”. http://www.schirn.de/en/magazine/context/the_sturm_is_herwarth_walden/. Läst 3 januari 2017.
- ^ ”Waldens fängelsedom”. http://www.schirn.de/en/magazine/context/the_sturm_is_herwarth_walden/. Läst 3 januari 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Herwarth Walden.- Böcker av och om Herwarth Walden på svenska bibliotek. Libris.
|