Hessen-Homburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lantgrevskapet Hessen-Homburg
Tyska: Landgrafschaft Hessen-Homburg

1622–1866
Flagge Preußen - Provinz Hessen-Nassau.svg
Flagga Vapen
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Huvudstad Bad Homburg



Bildades 1622


Upphörde 1866


Areal 275 km² (1864)
Folkmängd 27 374 (1864)

Hessen-Homburg var ett tyskt lantgrevskap.

Hessen-Homburg var ursprungligen en del av Hessen-Darmstadt, men skildes därifrån 1622 och tillföll Georg I:s yngste son Fredrik I (död 1638). Lantgreve Fredrik II med silverbenet förvärvade i svensk och brandenburgsk tjänst krigisk ryktbarhet samt inlade stora förtjänster om sitt lands utveckling.

Linjens besittningar stod till att börja med under överhöghet av Hessen-Darmstadt, men 1768 blev lantgrevarna av Hessen-Homburg i allt väsentligt suveräna.[1] Fredrik V Ludvig (1751–1820) blev 1806 mediatiserad, och hans land införlivades med Hessen-Darmstadt, men 1815 återfick han sitt rike, med ökat område. Med lantgreve Ferdinand Henrik Fredrik utdog regenthuset 1866, varefter Hessen-Homburg förenades med Hessen-Darmstadt, som den 3 september samma år avträdde det till Preussen. Det kom sedermera att utgöra delar av provinsen Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Det forna lantgrevskapet omfattade 275 kvadratkilometer och hade 27 374 invånare 1864.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1203-04.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hessen-Homburg, 1904–1926.