Hessen
Den hessiska delstatsflaggan | |
---|---|
Snabbfakta | |
Huvudstad: | Wiesbaden |
Yta: | 21 114 km² (7:e) |
Folkmängd: | 6 016 481 (2012) |
Folktäthet: | 288 invånare/km² |
Statsskick: | demokratisk och parlamentarisk republik |
Offentliga skulder relativt: | 6 075 €/invånare (2010) |
Offentliga skulder totalt: | 37,1 miljarder € (2010) |
ISO 3166-2: | DE-HE
|
Officiell webbplats: | www.hessen.de |
Politik | |
Ministerpresident: | Volker Bouffier (CDU) |
Styrande parti: | CDU, FDP |
Mandatfördelning i Lantdagen (118 ledamöter): |
CDU 46 SPD 29 FDP 20 Bündnis 90/Die Grünen 17 Die Linke 6 |
Senaste val till Lantdagen: | 18 januari 2009 |
Nästa val: | november 2013 |
Representation i förbundsrepubliken | |
Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
5 |
Karta | |
Hessen är ett förbundsland i Tyskland och har ca 6 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Wiesbaden.
Geografi
Hessen är beläget i mitten av västra delen av Förbundsrepubliken och gränsar till Bayern, Baden-Württemberg, Rheinland-Pfalz, Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Thüringen. Hessen täcks av de medelhöga bergsområdena (Taunus, Westerwald, Rhön, Odenwald, Spessart, Knüllgebirge, Vogelsberg). I dalarna finns floderna Rhen, Main, Fulda, Neckar, Lahn och Eder. Mains dal mynnar i ett slättland (Rhen-Main-området), där de flesta människor i Hessen bor.
Historia
Hessen syftade ursprungligen liksom Sachsen ursprungligen på helt andra områden än det som idag benämns med samma namn. Ursprungligen var Hessen det land kring floderna Fulda, Nieder och Eder, som bedoddes av rester av chatternas gamla stammar. Det kristades framför allt av Bonifatius, och benediktinklostret i Fulda blev ett kulturcentrum.[1]
Olika grevedynastier kom att regera i landet och ett enhetligt lantgrevskap uppstod sent. Det blev 1292 riksfurstendöme och utvidades under de följande åren genom krigs- allians- och äktenskapspolitik. Första gången delat 1460, förenades det åter 1500 men delades åter vid Filip den ädelmodiges död 1567 mellan hans fyra söner i Hessen-Kassel, Hessen-Darmstadt, Hessen-Marburg och Hessen-Rheinfels. Sedan grenarna Hessen-Rheinfels dött ut 1583 och Hessen-Marburg dött ut 1604 återförenades dessa med Hessen-Darmstadt.[1]
Hessen-Kassel kom 1866 att införlivas i Preussen som provinsen Hessen-Nassau. Hessen-Darmstadt kom 1867 att inträda i Nordtyska förbundet, och var 1871-1918 ett storfurstendöme inom Kejsardömet Tyskland.[1]
1945 slog den amerikanska ockupationsmakten samman större delen av Hessen-Nassau samman med Hessen-Darmstadt till det som 1949 kom att bli dagens förbundsland.[2]
Hessen är i dag indelad i tre Regierungsbezirke (förvaltningsdistrikt) och 21 Kreise (distrikt) samt 5 kreisfreie städer (bokstäver på nummerplåten i parentes):
Distrikt
Förvaltningsdistrikt |
Förvaltningsdistrikt |
Förvaltningsdistrikt |
---|---|---|
|
|
|
Distriktfria städer
- Darmstadt (DA)
- Frankfurt am Main (F)
- Kassel (KS)
- Offenbach am Main (OF)
- Wiesbaden (WI)
Andra viktiga städer och kommuner
- Bad Nauheim
- Bensheim
- Dieburg
- Eschwege
- Fulda
- Gelnhausen
- Gießen
- Hanau
- Limburg an der Lahn
- Lorsch
- Marburg
- Messel
- Rüsselsheim
- Weimar (Lahn)
- Wetzlar
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932, band 12, sid 1200-03
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
|