Hets mot folkgrupp

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Hets mot folkgrupp är ett brott som innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper. Brottet har detta namn i Sverige och Finland, och liknande lagstiftning finns i flera länder (de nordiska länderna samt bland andra Tyskland, Frankrike, Irland, Storbritannien och Kanada). Vilka folkgrupper som skyddas och vilka kriterier som skall uppfyllas för att uttalandet skall vara ett brott varierar mellan länderna. Lagstiftning angående hets mot folkgrupp har kritiserats för att innebära en inskränkning i yttrandefriheten.

Innehåll

[redigera] Sverige

[redigera] Rättslig reglering

Enligt svensk rätt, är hets mot folkgrupp att

  1. uppsåtligen,
  2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids,
  3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Den som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 § brottsbalken döms i svensk domstol till fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till böter.[1]

  • En person har vid infarten till en campingplats satt upp en skylt, på vilken anges att zigenare ej får beträda campingplatsen. Gärningen har bedömts som hets mot folkgrupp. Brottet har bedömts som ringa och personen dömdes till 60 dagsböter.[2]
  • En person, som bland människor på allmän plats burit vissa nazistsymboler synliga: solkors, kugghjul och sädesax, bältesspänne i form av solkors,på sin klädsel har dömts för hets mot folkgrupp.[3]
  • Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella med påstående att homosexualitet är promiskuöst, orsak till HIV och AIDS samt som främjare av pedofili. Spridningen har inte bedömts som hets mot folkgrupp.[4] Högsta domstolen har granskat Europadomstolens tillämpning av bland annat artikel 10 om yttrandefriheten och funnit att Europadomstolen i sina avgöranden prövar
  • om en inskränkning i yttrandefriheten genom enskilda länders lagstiftning svarar mot ett angeläget samhälleligt behov
  • om inskränkningen är proportionell med det legitima ändamål som skall tillgodoses
  • om de skäl som de nationella myndigheterna anger för att berättiga inskränkningen är relevanta och tillräckliga.

I konkreta fall skall en samlad bedömning göras av omständigheterna, däribland innehållet i och det sammanhang i vilket meddelandet spritts, för att avgöra om inskränkningen är proportionerlig i förhållande till ändamålet och om skälen för den är relevanta och tillräckliga. Efter ett långt resonemang kom HD fram till att de åtalade skulle ådömas villkorlig dom i förening med böter.[5]

Om brottet anses som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska domstolen särskilt beakta om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.[6]

[redigera] Debatt och kritik

Med begreppet folkgrupp avses enligt justitiekanslern varje existerande etnicitet utom den svenska[7]. Att svenskar undantas förklarar justitiekanslern med att syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet.

Liberala opinionsbildare som Svante Nycander har starkt kritiserat kriminaliseringen av hets mot folkgrupp. Nycander anser att lagstiftningen var demokratiskt legitim vid dess införande år 1948. Anledningen var då Einar Åbergs spridning av antisemitiska flygblad, även till utlandet, och lagen kallades i början även "Lex Åberg". Efter en rad utökningar av lagens tillämpningsområde har den i huvudsak fått funktionen att begränsa åsikts- och yttrandefriheten allt för mycket enligt honom (mer än vad som är lämpligt med hänsyn till yttrandefrihetens gränser i form av uppmaning till brott och liknande).[8]

[redigera] Hets mot homosexuella

Hets mot personer på grund av sexuell läggning kriminaliserades genom tillägg till bestämmelsen om hets mot folkgrupp (SFS 2002:800).

Den 6 juli 2006 dömde Högsta domstolen tre personer till villkorlig dom och dagsböter och en fjärde till skyddstillsyn och dagsböter för att ha delat ut flygblad på Staffanskolan i Söderhamn[9]. Fallet är det enda fall av hets mot homosexuella som hittills har lett till fällande dom i Högsta domstolen och därmed blivit prejudicerande.

En sextonårig man dömdes i juni 2005 för hets mot homosexuella efter att på ett internetforum, företrädesvis besökt av homo-och bisexuella, ha lagt upp bilder på nazistsymboler och skrivit bland annat ”Bögeri är en stor sjukdom som går att bota med känga i huvudet…”. [10]

[redigera] Friande domar - Greenfallet

Detta avsnitt är en sammanfattning av Åke Green

Under mitten av 2004 och senare fick domarna mot, och till fördel för, pingstpastorn Åke Green, efter en predikan om homosexualitet [11], stor internationell uppmärksamhet. Åke Green friades av Högsta domstolen. Att kalla "sexuella abnormiteter" (inkluderande homosexualitet) "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen", var därmed inte nödvändigtvis att betrakta som hets mot folkgrupp i lagens mening.

I sin prejudicerande dom slog Högsta domstolen fast att pastorns uttalanden inte kan anses vara uttryck för textställen i bibeln och att det är klart att uttalandena överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. Enligt lagen om hets mot folkgrupp får "uttalandena därför anses ha gett uttryck för missaktning av gruppen homosexuella" skrev HD i sin dom. HD menade också att varken grundlagens religionsfrihet eller yttrandefrihet lägger hinder i vägen för att Åke Green skulle kunna dömas för sina uttalanden.

I friandet lutade man sig i stället mot Europadomstolens praxis, som Sverige enligt domen måste följa för att leva upp till sina konventionsåtaganden. HD menade att Europakonventionen betonar religionsfriheten starkt och att man i ljuset av Europadomstolens utlåtanden i tidigare fall måste tolka Åke Greens straffansvar mer restriktivt.[12] Rättegången mot Åke Green har varit omdebatterad och följts noga både i Sverige och utomlands. Det var första gången en svensk åtalas på grund av anklagelse om hets mot homosexuella från en predikstol.

[redigera] Friande domar - Bibeltemplet

Den 7 november 2007 meddelade Högsta Domstolen att man också friade Bibeltemplets administratör från de åtalspunkter där både tingsrätt och hovrätt tidigare hade utdömt fängelsestraff.[13] Fråga var om ansvar för hets mot folkgrupp enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla. Sådan skyldighet anses enbart föreligga om det var uppnebart att medelandena var att bedöma som hets mot folkgrupp. Högsta domstolen var inte enhällig utan tre justitieråd röstade för frikännande dom medan två ansåg att gärningen var straffbar, som hets mot folkgrupp. Frikännandet uppmärksammades i både inhemsk[14] och utländsk nyhetsmedia, bl.a i brittiska Times Online.[15]

[redigera] USA

Första tillägget i de Förenta Staternas Bill of Rights ger folket brett skydd mot någon förminskning eller inskränkning av yttrandefrihet eller tryckfrihet. Därför är det svårt att reglera uttryck av missaktning för folkgrupper. Domstolar i USA är ovilliga att ålägga "prior restraint" på uttryck utom exceptionella fall.

[redigera] Referenser

  1. ^ https://lagen.nu/1962:700#K16P8
  2. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1982s128
  3. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1996s577
  4. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2006s467
  5. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2006s467
  6. ^ https://lagen.nu/1962:700#K16P8S2
  7. ^ Justitiekanslern: Innehållet i insändare har inte ansetts kunna utgöra hets mot folkgrupp i förhållande till svenskar, besökt 10 september 2007
  8. ^ Svante Nycander (1999). "Några aspekter på hets mot folkgrupp". Festschrift till Fredrik Sterzel. http://www.svante-nycander.se/arkivet/Sterzel.htm. 
  9. ^ Högsta domstolens dom (mål B 119-06)
  10. ^ HomOs referat, Malmö tingsrätt målnr. B 2078-05
  11. ^ Åke Greens predikan i sin helhet, Dagens Nyheters hemsida, 21 januari 2005.
  12. ^ Högsta domstolens dom (mål B 1050-05)
  13. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2007s805
  14. ^ http://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=2882&artikel=1703704
  15. ^ http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/faith/article2825811.ece

[redigera] Se även

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp"
Personliga verktyg
Skapa en bok