Hets mot folkgrupp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hets mot folkgrupp (i början även kallad Lex Åberg) är ett hatbrott som innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper. Brottet har detta namn i Sverige och Finland, men liknande lagstiftning finns i alla de skandinaviska länderna samt bland andra Tyskland, Frankrike, Irland, Storbritannien, Sydafrika och Kanada, dock inte USA, vars Bill of Rights ger starkt skydd för yttrandefrihet. Vilka folkgrupper som skyddas och vilka kriterier som skall uppfyllas för att uttalandet skall vara ett brott varierar mellan länder och är en kontroversiell fråga. Vanliga kategorier omfattar etnisk härkomst, religiös övertygelse, på senare tid även sexuell läggning och könsidentitet.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Rättslig reglering[redigera | redigera wikitext]

Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, är hets mot folkgrupp att

  1. uppsåtligen,
  2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids,
  3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Påföljden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter.[1]

Brottet omfattar inte "en saklig och vederhäftig diskussion" och inte heller uttalanden som görs i den helt privata sfären[2].

Om brottet anses som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska domstolen särskilt beakta om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.[3]

Begreppet folkgrupp avser enligt Justitiekanslern (JK) inte svenskar.[4] Att svenskar undantas förklarar justitiekanslern med att

syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet
— Justitiekansler Göran Lambertz, 2003, [4]

Samme justitiekansler (Göran Lambertz) har också senare - bland annat 2008 - uttryckt samma uppfattning.[5] Samma bedömning gjordes av nuvarande justitiekansler Anna Skarhed i januari 2013.[6]

Frågan har dock inte prövats i domstol. Justitiekanslerns uttalanden betraktas normalt inte som gällande rätt även om kanslerns motivering kan beaktas vid avgöranden.[7] Redan vid införandet av annan sådan grupp i lagparagrafen yttrade sig Justitiekanslern negativt över att etniska svenskar skulle kunna komma att omfattas av regleringen. Departementschefen avfärdade dock kritiken och menade att det inte vore negativt om även svenskar omfattas av straffstadgandet. Departementschefen gav även intryck av att svenskar redan omfattades av lagregleringen enligt då gällande rätt. Ett undantag för etniska svenskar var inte aktuellt att införa.

JK har under remissbehandlingen kritiserat utredningens förslag bl.a. för att den förordade utvidgningen av skyddsobjektet leder till att inom det straffbara området kan komma att falla även angrepp på majoritetsgrupper, i vårt land de infödda svenskarna. Denna kritik drabbar emellertid i så fall även gällande rätt. Någon nackdel ligger enligt min mening inte i detta. Detta får f.ö. bedömas som tveksamt om något undantag i aktuellt hänseende skulle ha varit förenligt med rasdiskrimineringskonventionen.
— prop. 1981/82:58[8]

Då rasistiska och liknande motiv infördes som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärde enligt 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken uttalade departementschefen uttryckligen att etniska svenskar skall omfattas av stadgandet när de utsätts för brott, som motiverats utifrån att de är svenskar. Denna reglering skulle återspegla hur straffstadgandet rörande hets mot folkgrupp tolkades.

De diskriminerande motiv som bestämmelsen således bör vara tillämplig på torde i och för sig oftast föreligga I fall då brottslighet riktar sig mot minoritetsgrupper. I detta sammanhang förtjänar dock att anmärka att bestämmelsen naturligtvis bör vara tillämplig också vid andra brott som begåtts med sådana diskriminerande motiv. Vad som sagts betyder att bestämmelsen kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså att personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar.
— prop 1993/94:101 [9]

Svenskar är dock inte den enda grupp som enligt Justitiekanslern inte omfattas av regleringen om hets mot folkgrupp. Bland annat scientologer har ansetts inte omfattas av lagen.[10] JK:s hållning har kritiserats av bl.a. Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter.

Det framgår inte [av JK:s beslut] varför scientologer inte kan anses utgöra objekt för brottet [hets mot folkgrupp]. Konsekvensen av att JK binder sig vid en uppfattning på detta sätt kan bli att hot eller missaktning kan framföras utan att rättsväsendet kan ingripa. Eftersom JK funnit att scientologer inte utgör en sådan grupp som avses i straffstadgandet, kan detta komma att innebära att mycket häftiga angrepp inte kan beivras.
— Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, 2003[11]

Med "sexuell läggning" i regleringen om hets mot folkrupp avses homosexuella, bisexuella och heterosexuella. Däremot omfattas inte "sexuella intressen, variationer, inriktningar eller beteenden" som kan finnas hos samtliga dessa, som transsexualism och transvestitism. Inte heller omfattas böjelser som pedofili i begreppet "sexuell läggning".[12]

"Lex Åberg"[redigera | redigera wikitext]

Ett av syftena med införandet av lagen var Einar Åbergs spridning av antisemitiska flygblad, även till utlandet, och lagen kallades därför i början även "Lex Åberg".[13]

Debatt och kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritik framförs av många nationalister och aktivister inom vit makt-världen som ser lagen som statens medel för förtryck och ett sätt att hindra att deras kunskap når allmänheten.[13]

Den liberale opinionsbildaren Svante Nycander har starkt kritiserat kriminaliseringen av hets mot folkgrupp. Nycander anser att lagstiftningen var demokratiskt legitim vid dess införande år 1948.[14] Enligt Svante Nycander har "lagen efter en rad utökningar av dess tillämpningsområde alltför mycket fått funktionen att begränsa åsikts- och yttrandefrihet (mer än vad som är lämpligt med hänsyn till yttrandefrihetens gränser i form av uppmaning till brott och liknande)".[14]

Hets mot homosexuella[redigera | redigera wikitext]

Hets mot grupper av personer på grund av sexuell läggning kriminaliserades genom tillägg till bestämmelsen om hets mot folkgrupp (SFS 2002:800).

Den 6 juli 2006 dömde Högsta domstolen tre personer till villkorlig dom och dagsböter och en fjärde till skyddstillsyn och dagsböter för att de hade delat ut flygblad på Staffanskolan i Söderhamn[15]. Fallet är det enda fall av hets mot homosexuella som hittills har lett till fällande dom i Högsta domstolen och därmed blivit prejudicerande. Domen har meddelats av tre justitieråd.[16] Två justitieråd anmälde en skiljaktig mening och ville frikänna.

En sextonårig pojke dömdes i juni 2005 för hets mot homosexuella efter att på ett internetforum, företrädesvis besökt av homo- och bisexuella, ha lagt upp bilder på nazistsymboler och skrivit bland annat ”Bögeri är en stor sjukdom som går att bota med känga i huvudet…”. [17]

Rättsliga avgöranden i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Friande domar[redigera | redigera wikitext]

Greenfallet[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Åke Green
  • Under mitten av 2004 och senare fick domarna mot pingstpastorn Åke Green, efter en predikan om homosexualitet [18], stor internationell uppmärksamhet. Åke Green dömdes i tingsrätten, och friades i hovrätten och Högsta domstolen. Att kalla "sexuella abnormiteter" (inkluderande homosexualitet) "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen", var därmed inte nödvändigtvis att betrakta som hets mot folkgrupp i lagens mening. I sin prejudicerande dom slog Högsta domstolen fast att pastorns uttalanden inte kan anses vara uttryck för textställen i Bibeln och att det är klart att uttalandena överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. Enligt lagen om hets mot folkgrupp får "uttalandena därför anses ha gett uttryck för missaktning av gruppen homosexuella" skrev HD i sin dom. HD ansåg också att varken grundlagens religionsfrihet eller yttrandefrihet lägger hinder i vägen för att Åke Green skulle kunna dömas för sina uttalanden. I friandet lutade man sig i stället mot Europadomstolens praxis, som Sverige enligt domen måste följa för att leva upp till sina konventionsåtaganden. HD ansåg att Europakonventionen betonar religionsfriheten starkt och att man i ljuset av Europadomstolens utlåtanden i tidigare fall måste tolka Åke Greens straffansvar mer restriktivt.[19] Rättegången mot Åke Green har varit omdebatterad och följts noga både i Sverige och utomlands. Det var första gången en svensk åtalades för hets mot homosexuella från en predikstol.

Bibeltemplet[redigera | redigera wikitext]

  • Den 7 november 2007 meddelade Högsta Domstolen att man också friade Bibeltemplets administratör från de åtalspunkter där både tingsrätt och hovrätt tidigare hade utdömt fängelsestraff.[20] Fråga var om ansvar för hets mot folkgrupp enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla. Sådan skyldighet anses enbart föreligga om det var uppenbart att meddelandena var att bedöma som hets mot folkgrupp. Högsta domstolen var inte enhällig utan tre justitieråd röstade för frikännande dom medan två ansåg att gärningen var straffbar, som hets mot folkgrupp. Frikännandet uppmärksammades i både inhemsk[21] och utländsk nyhetsmedia, bl.a i brittiska Times Online.[22]

Fällande domar[redigera | redigera wikitext]

  • En person har vid infarten till en campingplats satt upp en skylt, på vilken anges att zigenare ej får beträda campingplatsen. Gärningen har bedömts som hets mot folkgrupp enligt NJA 1982 s 128. Brottet har bedömts som ringa och personen dömdes till 60 dagsböter på 15 kr.[23]
  • En person, som bland människor på allmän plats burit vissa nazistsymboler synliga: solkors, kugghjul och sädesax samt bältesspänne i form av solkors, på sin klädsel har dömts för hets mot folkgrupp till 100 dagsböter å 30 kr. Ett justitieråd hade avvikande uppfattning.[24]
  • En person som på sin blogg lagt upp en text som bland annat hävdade att vita är intelligentare än svarta dömdes i tingsrätten till 40 dagsböter och villkorlig dom.[25]
  • Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella med påstående att homosexualitet är promiskuöst, orsak till HIV och AIDS samt främjar av pedofili. Spridningen har bedömts som hets mot folkgrupp.[26] Högsta domstolen har i domen granskat Europadomstolens tillämpning av bland annat artikel 10 om yttrandefriheten och funnit att Europadomstolen i sina avgöranden prövar
    • om en inskränkning i yttrandefriheten genom enskilda länders lagstiftning svarar mot ett angeläget samhälleligt behov
    • om inskränkningen är proportionell med det legitima ändamål som skall tillgodoses
    • om de skäl som de nationella myndigheterna anger för att berättiga inskränkningen är relevanta och tillräckliga.
I konkreta fall skall en samlad bedömning göras av omständigheterna, däribland innehållet i meddelandet och det sammanhang i vilket meddelandet spritts, för att avgöra om inskränkningen är proportionerlig i förhållande till ändamålet och om skälen för den är relevanta och tillräckliga.
Efter ett långt resonemang kom HD fram till att de åtalade skulle ådömas villkorlig dom i förening med böter.[26]

USA[redigera | redigera wikitext]

Första tillägget i de Förenta Staternas Bill of Rights ger folket brett skydd mot någon förminskning eller inskränkning av yttrandefrihet eller tryckfrihet. Därför är det svårt att reglera uttryck av missaktning för folkgrupper. Endast lagar om obscenitet, förtal och uppvigling till upplopp är tillåtna, och endast med strikta begränsningar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1962:700#K16P8
  2. ^ Proposition 2001/02:59, Hets mot folkgrupp, m.m., kapitel 5
  3. ^ 16 kap. 8 § 2 stycket (1962:700)
  4. ^ [a b] Justitiekanslern: Innehållet i insändare har inte ansetts kunna utgöra hets mot folkgrupp i förhållande till svenskar, besökt 29 juli 2010
  5. ^ [/2008/06/jk-tito-beltran-hetsade-inte-mot-svenskar ”JK: Tito Beltran hetsade inte mot svenskar”]. Dagens Juridik. 5 juni 2008. /2008/06/jk-tito-beltran-hetsade-inte-mot-svenskar. Läst 19 januari 2013. 
  6. ^ Justitiekanslerns beslut 2013-01-23 i ärende med dnr. 67-13-31
  7. ^ Lagrummet.se: Rättspraxis
  8. ^ prop. 1981/82:58 s. 24
  9. ^ prop. 1993/94:101 s. 22
  10. ^ Petter Larsson, Heila är hatbrott, Aftonbladet 2012-12-28
  11. ^ Hatets språk, Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, ISBN 91-974300-3-X, 2003, s 87
  12. ^ Prop. 2001/02:59 s 40
  13. ^ [a b] Lööw, Heléne. Nilsson, Lotta (2001). "[/download/18.cba82f7130f475a2f1800019149/2001_7_hets_mot_folkgrupp.pdf Rapport 2001:7. Hets mot folkgrupp]" (svenska) (PDF). Brottsförebyggande rådet. ISBN 91-38-31776-1
  14. ^ [a b] Svante Nycander (1999). [/arkivet/Sterzel.htm ”Några aspekter på hets mot folkgrupp”]. Festschrift till Fredrik Sterzel. /arkivet/Sterzel.htm. 
  15. ^ NJA 2006 s. 467
  16. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2006s467
  17. ^ HomOs referat, Malmö tingsrätt målnr. B 2078-05[död länk]
  18. ^ Åke Greens predikan i sin helhet, Dagens Nyheters webbsida, 21 januari 2005.
  19. ^ NJA 2005 s. 805
  20. ^ NJA 2007 s. 805
  21. ^ http://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=2882&artikel=1703704
  22. ^ http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/faith/article2825811.ece
  23. ^ NJA 1982 s. 128
  24. ^ NJA 1996 s. 577
  25. ^ Nyheter P4 Kristianstad: Hennix döms för hets mot folkgrupp
  26. ^ [a b] NJA 2006 s. 467

Se även[redigera | redigera wikitext]