Hikikomori
| Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Mycket ganska spekulativt skrivet som saknar källor. Utreder inte grundpremisserna för många ganska avancerade påståenden (2012-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Hikikomori (ひきこもり eller 引き籠もり) är en japansk term som beskriver unga människor som på grund av rådande psykosociala omständigheter lever utan socialt liv och varken studerar eller arbetar.[1] Den ekonomiska försörjningen säkras genom hjälp av den närmaste familjen. Hikikomoriernas tillstånd motsvaras av diagnoserna utbrändhet och social fobi.[2]
Innehåll |
Utbredning [redigera]
Hikikomori är globalt sett mest utbrett i Japan och Sydkorea, två länder som båda präglas av starka konfucianska värderingar. Liknande kulturella normer finns också i Folkrepubliken Kina, Republiken Kina (Taiwan) och i Vietnam. Problemet har dock inte nått lika stor utbredning i dessa länder, givet deras lägre ekonomiska utveckling. I Japan lever en miljon människor i denna typ av självvald isolering.[3]
Det finns hikikomori inom alla åldersgrupper i Japan och både bland män och kvinnor. Vanligaste gruppen är dock män i åldrarna 20-40 år, och nio av tio hikikomorier är män.[källa behövs]
Orsaker [redigera]
En viktig förutsättning för tillståndet är det historiskt och kulturellt betingade symbiotiska förhållandet mellan mor och son i japansk kultur, det vill säga mycket nära band mellan mor och son och den stora press att lyckas såväl karriär- som familjemässigt det japanska samhället ställer på i första hand familjens äldsta son. Många äldsta söner ställs inför så stor press att lyckas akademiskt av familjen och av sig själva, att de viker sig under bördan.
De växande antalet hikikomorierna i Japan har beskrivits som en framtida social tidsbomb: vad kommer att hända i framtiden då stora grupper människor, av vilka levt isolerade i flera år hos sina föräldrar, plötsligt tvingas ut i samhället då föräldrarna avlider och inte kan försörja dem längre?
En ny subkultur [redigera]
Fenomenet är så pass vanligt i Japan att en ny subkultur har utvecklats: tidningar, magasin, webbsidor och online-affärer som särskilt vänder sig till hikikomorier har utvecklats. Ett flertal hjälporganisationer som vänder sig till drabbade familjer har också grundats, bland annat organisationen New Start.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Jones, Maggie (15 januari 2006). ”Shutting Themselves In”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2006/01/15/magazine/15japanese.html?_r=1&ei=5090&en=7a1fdac3eb790b32&ex=1294981200&partner=rssuserland&emc=rss&pagewanted=all. (engelska)
- ^ ”Barnen och skolan i Japan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/Gruppsida.aspx?Grupp=5493&Artikel=2330384&ProgramID=787.
- ^ Murakami, Ryu (1 maj 2000). ”Japans Lost Generation”. TIME. http://www.time.com/time/world/article/0,8599,2054890,00.html. (engelska)