Hippie

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
En gitarrspelande hippie.
En gitarrspelande hippie.

En hippie är en person tillhörande en subkultur besläktad med flower power och rock'n'roll. Hippiekulturen uppstod på 1960-talet och den typiska bilden av hippien är en person med långt hår. De är främst kända för att kämpa för fred och miljöfrågor. Andra saker som ofta förknippas med hippiekulturen är deras positiva inställning till medvetenhetsutvidgande droger och den speciella klädstilen.

En föregångare till hippierörelsen var beatnikrörelsen under det sena 50-talet med bl.a. författaren Jack Kerouac och poeten Allen Ginsberg, och deras bohemiska livsstil och livsfilosofi, delvis inspirerad av zen-buddhismen.

Innehåll

[redigera] Kläder och kultur

Klädmodet var ett mode med indiska influenser. Klädseln kunde bestå av halsband, vida kläder, pannband, sandaler, fritt växande hår och skägg, gärna med en blomma bakom örat. "Det vackra folket" föredrog naturlig skönhet. Exempel kan ses i filmatiseringen av den berömda musikalen Hair och i filmen Easy Rider.

Kulturella avtryck kan fortfarande märkas i samhället, som till exempel rockmusiken (The Grateful Dead, Jefferson Airplane, The Doors, Beatles, Jimi Hendrix, Janis Joplin m.fl.) och den psykedeliska affischkonsten (Rick Griffin, Sture Johannesson).

[redigera] Rörelsens historia

Två hippies under Woodstockfestivalen
Två hippies under Woodstockfestivalen

Hippierörelsen tog form i Berkeley Peoples Park och på gatorna Haight/Ashbury i San Francisco, USA omkring 1966. I reaktion mot krig, kommersialism, alienation, karriär och statusjakt och med slagordet ”Peace, Love & Understanding” vände den nya generationen blickarna mot Indien, upptäckten av medvetenhetsutvidgande droger och ett enkelt och fredligt liv baserat på kärlek till allt levande, pacifism och kreativ gemenskap. "The Diggers" var en legendarisk teatergrupp som bedrev social verksamhet, delade ut gratis mat, kläder och fri sjukvård till "blomsterbarnen".

Höjdpunkten för hippierörelsen nåddes under den magiska ”Summer of Love” i San Francisco 1967, men vid det laget hade hippiekulturen spridit sig ut över hela västvärlden, där boendekollektiv (med eller utan "fri kärlek") och ekologiska produktionskollektiv kom att få stort lokalt inflytande på många platser.

Vad som sedan hände är omtvistat, men antagligen skedde brottet mellan den sociala och den politiska delen av det internationella ungdomsupproret just vid denna tid. Hippies blev nu till Yippies (jmf: Jerry Rubin) och rörelsen politiserades kraftigt åt det anarkistiska och socialistiska hållet. Det mytomspunna året 1968 innebar början på en revolutionär vänstervåg över hela världen, där statens våldsupptrappning, Vietnamkriget och Kulturrevolutionen i Kina alldeles säkert ökade spänningarna och våldet. Hippiekulturen utsattes också för en aggressiv kommersialisering, där de lokala köpmännen såg en chans att tjäna pengar på kläderna, konsten och musiken.

Vietnamdemonstration med blommor utanför Pentagon, USA.
Vietnamdemonstration med blommor utanför Pentagon, USA.

Woodstockfestivalen 1969 - som också markerar slutet på denna första hippievåg – samlade omkring en halv miljon deltagare. Journalisten och författaren Maria-Pia Boethius har en gång sagt ”att hippierörelsen och idén om snällheten för snällhetens egen skull försvann var något av det sorgligaste som hänt”.

[redigera] Hippies idag

Idag överlever fortfarande vissa fragment av hippiekulturen; i Christiania i Köpenhamn sedan 35 år tillbaka och i Sverige i Skogsnäskollektivet i Ramsele sedan 1970-talets början. Musiker som Peps Persson och Thomas di Leva kan kanske var och en på sitt sätt associeras med hippiekulturen. I England färdas hippies runt i husvagnar från plats till plats. Goa i Indien hade länge en koloni av västerländska hippies. New Age-rörelsen och Rave-kulturen kan möjligen ses som en uppföljare i modern tid. Vissa element i hippiekulturen har efterhand uppgått i det omgivande samhället och blivit allmänt accepterade, som vegetariska kostvanor och en harmonisk och miljövänlig livsstil.

Rainbow Gathering 2004.
Rainbow Gathering 2004.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

[redigera] Litteratur

  • Jan Svante Vanbart: Vi drog. Jorden runt med 68-generationen. W&W 2005.
  • Peter & Louise Mosskin: Ungdomsupproret. Bonniers 1969.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Hippie
Personliga verktyg