Histrionisk personlighetsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Histrionisk personlighetsstörning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F60.4
ICD-9 301.50
MedlinePlus 001531
MeSH engelsk

Histrionisk personlighetsstörning är ett slags personlighetsstörning som skiljer sig från andra sådana störningar genom att personen har problem med omgivningen för att vederbörande är överteatralisk, sexuellt utmanande och överdrivet mån om att tilldra sig andras uppmärksamhet. Det kallas också "hysterisk och psykoinfantil personlighetsstörning".[1] Två slanguttryck för störningen, eller drag av den, är drama queen och attention whore; vid uttalad personlighetsstörning är dock avvikelsen mycket stor.[2][3]

Människor kan ha histrioniska drag utan att det föreligger en personlighetsstörning. Det kan också ingå som symtom på annan psykisk störning, däribland (sällan) depression[4] och somatoforma störningar.[5]

Både män och kvinnor kan ha denna personlighetsstörning, men det är avsevärt mycket fler kvinnor som får diagnosen.[6] Störningen uppfattas av många vara den kvinnliga varianten av psykopati, där antisocial personlighetsstörning är den manliga.[7] Andra sätter i stället narcissistisk personlighetsstörning som den manliga motsvarigheten. Sådana påståenden - samt diagnosvalen för sig - kritiseras stundom för att ha ett könsbias, där det sexuellt utlevande beteendet betraktas som en störning hos kvinnor och bortses från hos män, sedan en personlighetsstörning har kunnat konstateras.[8] Personlighetsstörningen är också den enda psykiska störning som utgår från personens utseende. En studie har kommit fram till att kvinnor med denna störning generellt sett betraktas som mer fysiskt attraktiva än kvinnor antingen med eller utan någon annan personlighetsstörning. Sådant samband med fysisk attraktivitet saknas för de män som fått diagnosen.[9] Det finns ett samband med hög status och välstånd, och är en av de personlighetsstörningar som i lägst grad försämrar livsutsikterna.[10]

Orsaksförklaringar[redigera | redigera wikitext]

Det råder stor osäkerhet vad som orsakar histrionisk personligetsstörning. Förklaringsmodellerna utgår från relationen till föräldrar med separationer som avgörande faktor, från genetik, eller från försvarsmekanismer vilka i dessa fall i så fall skulle ha blivit maladaptiva.[11]

Diagnosticering och kännetecken[redigera | redigera wikitext]

För att en diagnos ska ställas krävs för det första att personen uppfyller de allmänna kriterierna för en personlighetsstörning. Detta innebär bland annat att störningen ska vara långvarig och ha börjat i ungdomen, att den egna personligheten ställer till problem för personen i umgänget med andra, att störningen inte beror på droger, fysisk sjukdom eller hjärnskada, att beteendet inte är är en miljöanpassning, och att störningen ger personen sociala problem eller problem med yrkeslivet.[12]

För att denna störning ska sägas föreligga har ICD-10 sex typiska beteenden. För det första överdriver personen känslouttryck och är allmänt teatralisk. Personen är lättpåverkad. Känslolivet är flackt och labilt. Personen söker sig ständigt till upphetsning i centrum för omgivningens uppmärksamhet. Beteendet är allmänt opassande förföriskt. Personen har ett överdrivet intresse av sitt eget utseende.[13]

Dessa kriterier kan ta sig flera, för personen egenartade uttryck. De överdriva känslouttrycken kan t.ex. yttra sig som tomma hot om självmord. Det kan finnas ett samband mellan histrionisk (eller flera av de andra) personlighetsstörning och internetberoende.[14] De kvinnor med diagnosen som rankas som allra mest attraktiva, har dock troligen ett mer varierat och stödjande socialt nätverk än kvinnorna som är mindre attraktiva. Å andra sidan visar troligen de mest attraktiva kvinnorna mest omogna försvarsmekanismer samt uppvisar mer negativa beteenden i nära relationer.[15]

Det är svårt att ställa diagnosen personligetsstörning, så även med denna. Beteendet som kännetecknar historionisk personlighetsstörning kan ha andra orsaker. Till detta kommer att störningen ifråga kan upppkomma med andra psykiska störningar, även andra personlighetsstörningar.[16]

Beteendet till trots har kvinnor med histrionisk störning ofta låg självkänsla. De är sällan lika sexuellt tillgängliga som de ger sken av, och de har ofta problem att njuta av sexuellt umgänge. I övrigt liknar störningen sexuell narcissism, och personerna värderar sin egen sexighet mycket högt.[17] Dock kan histrionisk personlighetsstörning uppkomma i komorbiditet med hypersexuell störning.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ F60.4 ICD-10
  2. ^ http://www.psychologytoday.com/articles/200709/field-guide-the-drama-queen
  3. ^ http://www.livinghealthy360.com/index.php/treatment-of-histrionic-personality-disorder-61735/
  4. ^ F32 ICD-10
  5. ^ F45 ICD-10
  6. ^ http://www.livinghealthy360.com/index.php/treatment-of-histrionic-personality-disorder-61735/
  7. ^ Hamburger, Merle E., Scott O. Lilienfeld, and Matthew Hogben. "Psychopathy, gender, and gender roles: Implications for antisocial and histrionic personality disorders." Journal of Personality Disorders 10.1 (1996): 41-55.
  8. ^ http://mental-personality-disorders.knoji.com/histrionic-personality-disorder/
  9. ^ Bornstein, Robert F. "Histrionic personality disorder, physical attractiveness, and social adjustment." Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment 21.1 (1999): 79-94.
  10. ^ Skodol, Andrew E., et al. "Personality disorder types proposed for DSM-5." Journal of Personality Disorders 25.2 (2011): 136-169.
  11. ^ http://mental-personality-disorders.knoji.com/histrionic-personality-disorder/
  12. ^ Ingressen F60 ICD-10
  13. ^ F60.4 ICD-10
  14. ^ Shaw, Martha, and Donald W. Black. "Internet addiction." CNS drugs 22.5 (2008): 353-365.
  15. ^ Bornstein, Robert F. "Histrionic personality disorder, physical attractiveness, and social adjustment." Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment 21.1 (1999): 79-94.
  16. ^ Callaghan, Glenn M., Caitlin J. Summers, and Michael Weidman. "The treatment of histrionic and narcissistic personality disorder behaviors: A single-subject demonstration of clinical improvement using functional analytic psychotherapy." Journal of contemporary psychotherapy 33.4 (2003): 321-339.
  17. ^ Apt, Carol, and David Farley Hurlbert. "The sexual attitudes, behavior, and relationships of women with histrionic personality disorder." Journal of sex & marital therapy 20.2 (1994): 125-134.
  18. ^ Kaplan, Meg S., and Richard B. Krueger. "Diagnosis, assessment, and treatment of hypersexuality." Journal of Sex Research 47.2-3 (2010): 181-198.