Puls
- För andra betydelser, se Puls (olika betydelser).
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Puls är ett mått i enheten bpm på hur många slag hjärtat slår varje minut. Pulsen kan man enkelt mäta genom att känna med två fingrar på halsen eller handled och räkna antalet pulsslag under 15 sekunder. Antalet uppmätta pulsslag multipliceras därefter med fyra. Det finns även pulsmätare av olika slag. En vanlig variant av pulsmätare är pulsklockor som kan fästas på handleden för en digital övervakning av puls. Vid konditionsträning används vanligen en pulsklocka med trådlös förbindelse till ett pulsband som är fäst runt bröstet.
Innehåll |
Hjärtats pacemakerceller [redigera]
Pulsen genereras av pacemakerceller, som är specialiserade hjärtmuskelceller som depolariseras spontant på grund av att de läcker in positiva natrium- och kaliumjoner. Denna spontana depolarisering sker med jämna intervall på ungefär 80-100 genererade pulsar per minut. Denna puls kan sedan moduleras av parasympatisk eller sympatisk stimulans, beroende på om kroppen är i vila eller i arbete.
Mått [redigera]
Vilopuls, den puls brukar man ha när man vaknar eller när man har vilat under en längre tid. Vid långvarig konditionsträning sänks vilopulsen, och vid utebliven träning så ökar den. Om vilopulsen är högre än normalt brukar det betyda att man har en infektion i kroppen. Den lägst uppmätta vilopulsen är 28bpm[källa behövs]. Gunde Svan hade 32bpm i vilopuls när han var aktiv idrottare [källa behövs]. Per Elofsson uppger själv att han vid flera tillfällen under sin elitkarriär uppmätt en vilopuls under 30 slag/minut.
Arbetspuls, den puls man har vid vardaglig kroppsansträngning. Ligger någonstans emellan vilopuls och maxpuls, vanligen mellan 60 och 100bpm.
Maxpuls, den maximala puls som kan uppnås vid ansträngning. Maxpulsen används som referens av intensiteten i olika träningsprogram för konditionsträning. Med maxpuls menar man inte den absoluta maxpulsen, som förmodligen inte går att mäta upp på rimligt sätt, utan den högsta puls man kommer upp i en specifik gren. Maxpulsen är relaterad till vilken ansträngning man utsätter kroppen för. Maxpulsen kan inte påverkas genom träning utan man föds med en viss maxpuls som sedan sjunker med ca ett pulsslag varje år av ens liv. En vanlig uppskattning av sin maxpuls är 220 slag minus sin ålder.
Den maximala pulsen är genetiskt betingad och sjunker i regel med stigande ålder. För en vältränad person så sjunker maxpulsen långsammare än hos de som är otränade. Maxpulsen går inte att räkna fram men kan mätas med till exempel en pulsklocka som sparar pulsdata för senare analys. Vuxna personer har vanligen en maxpuls mellan 170 och 220bpm. Den individuella skillnaden är stor.
Maxpulstest Vill man veta sin exakta maxpuls så kan man antingen mäta den vid en testklinik exempelvis vid något större sjukhus eller göra ett eget test.
För att testa sig själv krävs en pulsklocka eller exempelvis en konditionscykel med pulsmätare. Först värmer man upp ordentligt och sedan ökar man intensiteten stegvis varje minut till man känner att man närmar sig sin maxprestation, då ska man spurta, gärna i svagt motlut, till dess att man känner sig totalt utmattad och kontrollera pulsmätaren när man slutar. Den högsta pulsen kommer vanligen några sekunder efter den mesta utmattningen, det beror på en fördröjning i kroppen. Högsta värdet är sannolikt väldigt nära ens maxpuls i den grenen.
Det är väldigt viktigt att man är helt frisk när man utför ett maxpulstest eftersom testet är extremt påfrestande för kroppen.
Pulsträning, innebär att man använder pulsen som referens vid sin konditionsträning. Det kan innebära att man ska hålla sig inom ett visst pulsintervall under en viss tid. För mest effektiv konditionsträning ska man hålla sig mellan 85-95% av sin maxpuls [källa behövs]. Ska man springa långdistans bör man inte ligga så högt i puls, för att inte riskera att få mjölksyra och därmed inte orka hela distansen. [källa behövs]
Vid en puls över 80% av sin maxpuls [källa behövs] produceras mer mjölksyra än kroppen kan omsätta, det betyder att man bara kan hålla den intensiteten under en viss tid. Vid den pulsnivå som kroppen kan omsätta lika mycket mjölksyra som produceras kallas för pulströskel eller ibland mjölksyratröskel. 80% av maxpuls är också den nivå då mest fett förbränns totalt. Vid 65-70% av maxpulsen så omsätter kroppen mjölksyra mest effektivt, därför brukar den här nivån användas som aktiv vila mellan intervaller när man tränar intervallträning.
Puls hos däggdjur i allmänhet [redigera]
Däggdjurs hjärtpuls har att göra med deras storlek. T.ex. har ett av de minsta däggdjuren, en näbbmus, en vilopuls på mer än 600 slag per minut. En elefant på cirka 3 ton har en vilopuls på ungefär 25 hjärtslag per minut.
Vidare har ett däggdjurs livslängd att göra med dess kroppsvikt. Vilket således skapar ett samband mellan antal hjärtslag och livslängd. Vilket gör att alla däggdjur lever lika länge räknat i antal hjärtslag [källa behövs].
Undantag, finns gällande människan då hon/han statistiskt lever längre än elefanten trots sin relativt ringa kroppsvikt. En person som lever i 85 år och har en genomsnittlig vilopuls på 80 slag per minut har ett hjärta som kommer att slå cirka 3,5 miljarder gånger.
