Hjalmar Gullberg
Hjalmar Gullberg | |
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet. | |
Född | Hjalmar Robert Gullberg 30 maj 1898 Malmö, Sverige |
---|---|
Död | 19 juli 1961 (63 år) Holmeja, Sverige |
Yrke | Författare, poet |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1927–1961 |
- För statistikern med samma namn, se Hjalmar Gullberg (statistiker).
Hjalmar Robert Gullberg, född 30 maj 1898[1] i Malmö, död 19 juli 1961 i Holmeja i Skåne, var en svensk författare (huvudsakligen poet) och översättare. Han var chef för Radioteatern 1936–1950 och fungerade även som programdirektör under sina sista år 1949–1950[2], samt ledamot av Svenska Akademien 1940–1961. I Malmö finns numera Hjalmar Gullberg-sällskapet som bildades 1998. I Lund finns Hjalmar Gullberg-institutet som bildades 2016.[3]
Biografi
Uppväxt och tidiga karriär
Gullberg föddes innan hans föräldrar var gifta och lämnades till en fosterfamilj, där han växte upp.
Gullberg, som studerade latin, grekiska och litteraturhistoria, blev filosofie licentiat i Lund 1927[4], var redaktör för tidningen Lundagård, blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1944 och översatte av grekiska dramer, franskt 1600-tal och spanskspråkig lyrik. Hans avhandling handlade om Ola Hansson. Som poet fick han ett genombrott under 1930-talet både hos kritik och publik; hans dikter förenade det vardagliga och ofta ironiska med ämnen som hörde hemma inom den traditionella lyriken, men som kunde förefalla omöjliga att hitta ett samtida litterärt språk för: kärlek, andlighet, frihet, sorg.
Han medverkade även som artikelförfattare i Svensk uppslagsbok.[4] Innan han hade fått sitt litterära genombrott skrev han tillsammans med Bengt Hjelmqvist texten till Skånska slott och herresäten, känd genom Edvard Perssons insjungning. Under studietiden blev han vän med Ivar Harrie. Han tillbringade många somrar i Falsterbo tillsammans med Anders Österling.
1940- och 1950-talet
Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet Dagens dikt även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av Tegnérs Det eviga den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge.
Gullbergs förankring i traditionell metrik och ovilja mot mera formella experiment drev honom under de sista krigsåren in i en estetisk och filosofisk återvändsgränd: med den mera radikalt desillusionerade och experimentella 1940-talistgenerationen försvann skalderna i gammal stil, samtidigt som religiös diktning blev mer problematisk än tidigare. Gullberg föll för delar av de nya modernistiska idealen: i Dödsmask och lustgård (1952) är de metafysiska anspråken nedskruvade, den kristne guden detroniserad och många av de ironiska vitsarna borta, formen har gått från bunden till fri vers, men tonen i dikter som Dödsmask och Åt halvgudarna är mer högtidlig, öppen och passionerad än någonsin tidigare. Hans dikt "Till en Näktergal i Malmö" tolkades av Östen Warnerbring på albumet Skåne.
De sista åren
Gullberg led mot slutet av sitt liv av nervsjukdomen Myasthenia gravis, som gjorde att han en period var tvungen att ligga i respirator. Han tog sitt liv genom att dränka sig i sjön Yddingen vid stranden till Bökeberg slott. Han var vid tillfället gäst hos sin trolovade, grevinnan Greta Thott på Bökeberg.[5]
Gullberg är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö. Hans arkiv finns på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.
Bibliografi
- Poesi
- 1927– I en främmande stad, dikter (Norstedts)
- 1929 – Sonat: dikter (Norstedts)
- 1932 – Andliga övningar, dikter (Norstedts)
- 1933 – Kärlek i tjugonde seklet, dikter (Norstedts)
- 1935 – Ensamstående bildad herre, tragikomisk vers (Norstedts)
- 1937 – Att övervinna världen, dikter (Norstedts)
- 1939 – 100 dikter: ett urval ur sex versböcker (Norstedts)
- 1942 – Fem kornbröd och två fiskar,: dikter (Norstedts); innehåller "Död amazon")
- 1942 – Hymn till ett evakuerat Nationalmuseum (Hæggström)
- 1952 – Dödsmask och lustgård, dikter (Norstedts)
- 1958 – Terziner i okonstens tid (Norstedts)
- 1959 – Ögon, läppar, dikter (Norstedts)
- 1961 – 50 dikter: ett urval ur tre versböcker (med inledning av Carl Fehrman)
- 1967 – Kärleksdikter i urval av Carl Fehrman (PAN/Norstedts)
- 1985 – Dikter (med efterord av Anders Palm) (Norstedts)
- Övrigt
- 1940 – Selma Lagerlöf: inträdestal i Svenska akademien (Norstedts)
- 1941 – Röster från Skansen (Nordiska museet)
- 1984 – En anständig och ömklig comoedia, skådespel i tre akter (av Hjalmar Gullberg och Olle Holmberg) (Bokvännerna) ["uppfört i Falsterbo en gång sommaren 1930"]
- Översättningar (urval)
- 1928 – Aristofanes: Fåglarna (översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gebers)
- 1930 – Euripides: Hippolytos (Gebers)
- 1931 – Euripides: Medea (Gebers)
- 1932 – Aristofanes: Lysistrate (översatt tillsammans med Ivar Harrie)
- 1933 – Euripides: Alkestis (Gebers)
- 1933 – Jean Giraudoux: Amphitryon 38: komedi i tre akter (översatt tillsammans med Elsa Thulin) (otryckt översättning för Helsingborgs stadsteater)
- 1934 – Calderòn: Hus med dubbel ingång översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gleerups)
- 1935 – Sofokles: Antigone (Gebers)
- 1935 – Molière: Den girige (Gleerups)
- 1936 – Calderòn: Spökdamen (otryckt översättning)
- 1944 – Gabriela Mistral: Sången om en son och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
- 1945 – Gabriela Mistral: Dikter (Norstedts)
- 1947 – Federico Garcia Lorca: Blodsbröllop ; Yerma ; Bernardas hus (översatt tillsammans med Karin Alin) (Norstedts)
- 1949 –Gabriela Mistral: Den heliga vägen (otryckt översättning)
- 1955 – Charles Perrault: Gåsmors sagor (Norstedts)
- 1956 – Själens dunkla natt och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
- 1962 – Franskt 1600-tal (utg. postumt av Olle Holmberg, Norstedts) [Innehåll: Ur Avhandling om metoden (av René Descartes) -- Ur Maximer (av François de la Rochefoucauld) -- Den girige; Den inbillade sjuke (av Molière) -- Gravtal över abbedissan Yolande de Montherby (av Jacques-Bénigne Bossuet) -- Ur Diktkonsten (av Nicolas Boileau) -- Andliga hymner (av Jean Racine) -- Ur Gåsmors sagor (av Charles Perrault) -- Fem franskklassiska diktverk (Corneilles Martyren Polyeuctus; Molières De löjliga preciöserna; La Fontaines fabler och conter; Racines Andromake; Racines Atalja) (av Hjalmar Gullberg) -- Monolog: Toinette (ur Den inbillade sjuke)]
- 1964 – William Shakespeare: Köpmannen i Venedig (otryckt översättning)
- 1964 – William Shakespeare: Som ni behagar (otryckt översättning)
Tonsättningar av Hjalmar Gullbergs lyrik (urval)
- Ging Kutschbach: - "Kyssande vind"
- Lustans Lakejer (Johan Kinde) – "Kyssande vind", 1985
- Lars-Erik Larsson: "Förklädd gud"
- Lennart Moberg: "Jag bor vid ett rastställe – Hjalmar Gullbergs landskap i dikt, bild och ton" (bok + cd). Discantus, 1998.
- Lennart Moberg: "Där Skönheten har sitt hem – Kantat till Nationalmuseum" (bok + cd). Discantus, 2000.
- Lennart Moberg: "Han kom som en vind - Hjalmar Gullbergs kärleksdikt i ton" (bok + cd). Discantus, 2002.
- Hilding Rosenberg: "Den heliga natten", "Hymn till ett evakuerat Nationalmuseum" m.fl.
- Henrik Venant: "Människors möte", "Kyssande vind", "Sjön", "Hemlig serenad" m.fl.
- Flera dikter har tonsatts av Ingvar Lidholm, Gösta Nystroem, Gunnar Turesson, Östen Warnerbring m.fl.
- Staffan Björklund: "20 sånger"
Priser och utmärkelser
- 1939 – Svenska Akademiens stora pris
- 1948 – Bellmanpriset
- 1954 – Sydsvenska Dagbladets kulturpris
- 1960 – Litteraturfrämjandets stora pris
Källor
Noter
- ^ Hjalmar Gullberg Nationalencyklopedin, webbupplagan
- ^ Sverige radio 60 år Sveriges Radios årsbok 1964
- ^ Henrik Venant tar sig an Fröding och Boye Sydsvenskan 6 april 2017. Läst 8 april 2017
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Stefan Ersgård Grevinnan & Författaren Arbetet 1998-05-24
Allmänna källor
- Harald Schiller: Händelser man minns - en krönika 1920-1969 (1970)
Vidare läsning
- En bok om Hjalmar Gullberg (redigerad av Stig Carlson och Axel Liffner) (FIB:s lyrikklubb, 1955)
- Carl Fehrman: Hjalmar Gullberg (Norstedts, 1958)
- Hjalmar Gullberg: Gentleman, Single, Refined and selected poems, 1937-1959 (översättning Judith Moffett) (Louisiana State University Press ; Norstedt, 1979) [tvåspråkig utgåva]
- Lennart Göthberg: Hjalmar Gullberg och hans värld (Bonnier, 1943)
- Olle Holmberg: Hjalmar Gullberg: en vänbok (Bonnier, 1966)
- Erik Hjalmar Linder: Hjalmar Gullberg (Norstedt, 1946)
- Lennart Moberg och Anders Palm: "Jag bor vid ett rastställe ...": Hjalmar Gullbergs landskap: dikt, bild och ton (Discantus Skåne, 1998)
- Lennart Moberg: Drömmen om Paris: i spåren på svenska snillen i städernas stad (Discantus, 2005) [De "svenska snillena" är, förutom Gullberg, August Strindberg, Axel Munthe och Carl Fredrik Hill]
Externa länkar
- Hjalmar Gullberg-sällskapet
- Hjalmar Gullberg i Libris
- "Hjalmar Gullberg, 1898–1961", av Helena Bodin i Svenskt översättarlexikon
Företrädare: Selma Lagerlöf |
Svenska Akademien, Stol nr 7 1940–1961 |
Efterträdare: Karl Ragnar Gierow |
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Personer som drunknat
- Svenskspråkiga författare
- Svenskspråkiga poeter
- Svenska författare under 1900-talet
- Svenska översättare
- Översättare från klassisk grekiska
- Översättare från franska
- Översättare från engelska
- Översättare från spanska
- Hjalmar Gullberg
- Födda 1898
- Avlidna 1961
- Män
- Personer som begått självmord
- Hedersdoktorer vid Lunds universitet
- Författare från Malmö
- Ledamöter av Samfundet De Nio