Hjalmar Gullberg

Från Wikipedia
Version från den 28 april 2017 kl. 16.46 av Gujo (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 81.236.184.113 (diskussion) till senaste version av InternetArchiveBot)
Hjalmar Gullberg
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
FöddHjalmar Robert Gullberg
30 maj 1898
Malmö, Sverige
Död19 juli 1961 (63 år)
Holmeja, Sverige
YrkeFörfattare, poet
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam19271961
För statistikern med samma namn, se Hjalmar Gullberg (statistiker).

Hjalmar Robert Gullberg, född 30 maj 1898[1] i Malmö, död 19 juli 1961 i Holmeja i Skåne, var en svensk författare (huvudsakligen poet) och översättare. Han var chef för Radioteatern 1936–1950 och fungerade även som programdirektör under sina sista år 1949–1950[2], samt ledamot av Svenska Akademien 1940–1961. I Malmö finns numera Hjalmar Gullberg-sällskapet som bildades 1998. I Lund finns Hjalmar Gullberg-institutet som bildades 2016.[3]

Biografi

Uppväxt och tidiga karriär

Gullberg föddes innan hans föräldrar var gifta och lämnades till en fosterfamilj, där han växte upp.

Gullberg, som studerade latin, grekiska och litteraturhistoria, blev filosofie licentiat i Lund 1927[4], var redaktör för tidningen Lundagård, blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1944 och översatte av grekiska dramer, franskt 1600-tal och spanskspråkig lyrik. Hans avhandling handlade om Ola Hansson. Som poet fick han ett genombrott under 1930-talet både hos kritik och publik; hans dikter förenade det vardagliga och ofta ironiska med ämnen som hörde hemma inom den traditionella lyriken, men som kunde förefalla omöjliga att hitta ett samtida litterärt språk för: kärlek, andlighet, frihet, sorg.

Han medverkade även som artikelförfattare i Svensk uppslagsbok.[4] Innan han hade fått sitt litterära genombrott skrev han tillsammans med Bengt Hjelmqvist texten till Skånska slott och herresäten, känd genom Edvard Perssons insjungning. Under studietiden blev han vän med Ivar Harrie. Han tillbringade många somrar i Falsterbo tillsammans med Anders Österling.

1940- och 1950-talet

Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet Dagens dikt även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av Tegnérs Det eviga den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge.

Gullbergs förankring i traditionell metrik och ovilja mot mera formella experiment drev honom under de sista krigsåren in i en estetisk och filosofisk återvändsgränd: med den mera radikalt desillusionerade och experimentella 1940-talistgenerationen försvann skalderna i gammal stil, samtidigt som religiös diktning blev mer problematisk än tidigare. Gullberg föll för delar av de nya modernistiska idealen: i Dödsmask och lustgård (1952) är de metafysiska anspråken nedskruvade, den kristne guden detroniserad och många av de ironiska vitsarna borta, formen har gått från bunden till fri vers, men tonen i dikter som Dödsmask och Åt halvgudarna är mer högtidlig, öppen och passionerad än någonsin tidigare. Hans dikt "Till en Näktergal i Malmö" tolkades av Östen Warnerbring på albumet Skåne.

De sista åren

Bökebergs slott. Bakom fönstret längst till höger i andra våningen hade Hjalmar Gullberg sin skrivarlya.

Gullberg led mot slutet av sitt liv av nervsjukdomen Myasthenia gravis, som gjorde att han en period var tvungen att ligga i respirator. Han tog sitt liv genom att dränka sig i sjön Yddingen vid stranden till Bökeberg slott. Han var vid tillfället gäst hos sin trolovade, grevinnan Greta Thott på Bökeberg.[5]

Gullberg är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö. Hans arkiv finns på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

Bibliografi

Poesi
  • 1927I en främmande stad, dikter (Norstedts)
  • 1929Sonat: dikter (Norstedts)
  • 1932Andliga övningar, dikter (Norstedts)
  • 1933Kärlek i tjugonde seklet, dikter (Norstedts)
  • 1935Ensamstående bildad herre, tragikomisk vers (Norstedts)
  • 1937Att övervinna världen, dikter (Norstedts)
  • 1939100 dikter: ett urval ur sex versböcker (Norstedts)
  • 1942Fem kornbröd och två fiskar,: dikter (Norstedts); innehåller "Död amazon")
  • 1942Hymn till ett evakuerat Nationalmuseum (Hæggström)
  • 1952Dödsmask och lustgård, dikter (Norstedts)
  • 1958Terziner i okonstens tid (Norstedts)
  • 1959Ögon, läppar, dikter (Norstedts)
  • 196150 dikter: ett urval ur tre versböcker (med inledning av Carl Fehrman)
  • 1967Kärleksdikter i urval av Carl Fehrman (PAN/Norstedts)
  • 1985Dikter (med efterord av Anders Palm) (Norstedts)
Övrigt
  • 1940Selma Lagerlöf: inträdestal i Svenska akademien (Norstedts)
  • 1941Röster från Skansen (Nordiska museet)
  • 1984En anständig och ömklig comoedia, skådespel i tre akter (av Hjalmar Gullberg och Olle Holmberg) (Bokvännerna) ["uppfört i Falsterbo en gång sommaren 1930"]
Översättningar (urval)
  • 1928Aristofanes: Fåglarna (översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gebers)
  • 1930Euripides: Hippolytos (Gebers)
  • 1931 – Euripides: Medea (Gebers)
  • 1932 – Aristofanes: Lysistrate (översatt tillsammans med Ivar Harrie)
  • 1933 – Euripides: Alkestis (Gebers)
  • 1933Jean Giraudoux: Amphitryon 38: komedi i tre akter (översatt tillsammans med Elsa Thulin) (otryckt översättning för Helsingborgs stadsteater)
  • 1934Calderòn: Hus med dubbel ingång översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gleerups)
  • 1935Sofokles: Antigone (Gebers)
  • 1935Molière: Den girige (Gleerups)
  • 1936 – Calderòn: Spökdamen (otryckt översättning)
  • 1944Gabriela Mistral: Sången om en son och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
  • 1945 – Gabriela Mistral: Dikter (Norstedts)
  • 1947Federico Garcia Lorca: Blodsbröllop ; Yerma ; Bernardas hus (översatt tillsammans med Karin Alin) (Norstedts)
  • 1949 –Gabriela Mistral: Den heliga vägen (otryckt översättning)
  • 1955Charles Perrault: Gåsmors sagor (Norstedts)
  • 1956Själens dunkla natt och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
  • 1962 – Franskt 1600-tal (utg. postumt av Olle Holmberg, Norstedts) [Innehåll: Ur Avhandling om metoden (av René Descartes) -- Ur Maximer (av François de la Rochefoucauld) -- Den girige; Den inbillade sjuke (av Molière) -- Gravtal över abbedissan Yolande de Montherby (av Jacques-Bénigne Bossuet) -- Ur Diktkonsten (av Nicolas Boileau) -- Andliga hymner (av Jean Racine) -- Ur Gåsmors sagor (av Charles Perrault) -- Fem franskklassiska diktverk (Corneilles Martyren Polyeuctus; Molières De löjliga preciöserna; La Fontaines fabler och conter; Racines Andromake; Racines Atalja) (av Hjalmar Gullberg) -- Monolog: Toinette (ur Den inbillade sjuke)]
  • 1964William Shakespeare: Köpmannen i Venedig (otryckt översättning)
  • 1964 – William Shakespeare: Som ni behagar (otryckt översättning)

Tonsättningar av Hjalmar Gullbergs lyrik (urval)

  • Ging Kutschbach: - "Kyssande vind"
  • Lustans Lakejer (Johan Kinde) – "Kyssande vind", 1985
  • Lars-Erik Larsson: "Förklädd gud"
  • Lennart Moberg: "Jag bor vid ett rastställe – Hjalmar Gullbergs landskap i dikt, bild och ton" (bok + cd). Discantus, 1998.
  • Lennart Moberg: "Där Skönheten har sitt hem – Kantat till Nationalmuseum" (bok + cd). Discantus, 2000.
  • Lennart Moberg: "Han kom som en vind - Hjalmar Gullbergs kärleksdikt i ton" (bok + cd). Discantus, 2002.
  • Hilding Rosenberg: "Den heliga natten", "Hymn till ett evakuerat Nationalmuseum" m.fl.
  • Henrik Venant: "Människors möte", "Kyssande vind", "Sjön", "Hemlig serenad" m.fl.
  • Flera dikter har tonsatts av Ingvar Lidholm, Gösta Nystroem, Gunnar Turesson, Östen Warnerbring m.fl.
  • Staffan Björklund: "20 sånger"

Priser och utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Hjalmar Gullberg Nationalencyklopedin, webbupplagan
  2. ^ Sverige radio 60 år Sveriges Radios årsbok 1964
  3. ^ Henrik Venant tar sig an Fröding och Boye Sydsvenskan 6 april 2017. Läst 8 april 2017
  4. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  5. ^ Stefan Ersgård Grevinnan & Författaren Arbetet 1998-05-24

Allmänna källor

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Selma Lagerlöf
Svenska Akademien,
Stol nr 7
1940–1961
Efterträdare:
Karl Ragnar Gierow