Hjalmar Heiberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hjalmar Heiberg, född 27 september 1837 i Kristiania, död 25 september 1897, var en norsk professor i patologi. Hans far var kirurgen Christen Heiberg (1799-1872).

Heiberg blev student 1855 och medicine kandidat 1862, varefter han i utlandet studerade mikroskopi och oftalmiatrik. 1866–1869 var han assistent hos prosektorn vid rigshospitalet och blev 1870 professor i medicin vid Oslo universitet. Han invaldes 1893 i Vetenskapsakademien.

Heiberg upptäckte tillsammans med den norske professorn Emanuel Winge sammanhanget mellan giktfeber och hjärtklaffsfel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Heiberg, 3. Hjalmar, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]