Hjalmar Kumlien

Från Wikipedia
Hjalmar Kumlien
Född17 mars 1837[1][2][3]
Härlunda
Död12 oktober 1897[1][2] (60 år)
Hedvig Eleonora församling[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidChalmers tekniska högskola[2]
SysselsättningArkitekt[1][2]
BarnHjalmar Kumlien (f. 1871)
Axel Emanuel Kumlien (f. 1882)
SläktingarAxel Kumlien (syskon)[2]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Knut Hjalmar Kumlien [-ln], född 17 mars 1837 i Härlanda socken, Västergötland[6], död 12 oktober 1897 i Hedvig Eleonora församling Stockholm[7], var en svensk arkitekt. Han var bror till Axel Kumlien (1833–1913) och far till Axel Emanuel Kumlien (1882–1971).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter examen vid Högre allmänna läroverket i Skara 1853 studerade han vid Chalmersska slöjdskolan till 1856 och fortsatte därefter studierna vid Tekniska byggnadsskolan i Holzmünden i Braunschweig 1858–1860. Han arbetade därefter som stationshusarkitekt hos Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor 1860–1872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien, egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bland annat Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i Villastaden norr om Humlegården. Även utanför Stockholm blev Kumlien verksam som exempelvis för nybygget av Nådhammars corps de logi som han ritade 1875 för mejeriidgaren Hildemar Lidholm. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan vid Mariatorget, Andreaskyrkan på Högbergsgatan i Stockholm och Ljusterö kyrka, en särpräglad skärgårdskyrka i trä ombyggd 1894 efter ritningar av Hjalmar Kumlien. Han är representerad vid bland annat Hallwylska museet[8].

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] K Hjalmar Kumlien, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 3 november 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Hjalmar Kumlien.[källa från Wikidata]
  4. ^ Knut Hjalmar Kumlien, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 13 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Härlanda sockens födelsebok C:5 sid 23 Arkiv digital
  7. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  8. ^ Hallwylska museet

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]