Hjalmar Lundbohm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjalmar Lundbohm av Eva Bonnier 1892.
Hjalmar Lundbohm av Carl Wilhelmson.

Disponent Johan Olof Hjalmar Lundbohm, född 25 april 1855 i Ödeborgs socken i Dalsland Älvsborgs län, död 4 april 1926 i Fritsla Älvsborgs län, var en svensk geolog, kemist, företagsledare, mecenat och konstkännare. Han var LKAB:s förste disponent i Kiruna och anses i det närmaste ha grundat staden. Kirunas kommunala gymnasieskola är uppkallad efter Hjalmar Lundbohm och heter följaktligen Hjalmar Lundbohmsskolan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hjalmar Lundbohm föddes den 25 april 1855 på Rubbestads gård i Ödeborg, Färgelanda kommun i Dalsland. Han var son till kronolänsman August Ferdinand Lundbohm och prästdottern Augusta, född Hammarin från Färgelanda. Lundbohm tog examen 1877 i kemi och geologi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, var extra geolog vid Geologiska undersökningen 1879, biträdande geolog där 1885 samt geolog där 1887-1902.

År 1889 gjorde han sin första resa till Lappland för att som statsgeolog undersöka apatitförekomsterna i norra Sverige. Året därpå kom han att undersöka de geologiska förutsättningarna i Kiirunavaara.

I och med att den svenska riksdagen och det norska stortinget 1898 beslutade att Malmbanan skulle förlängas från Gällivare till Narvik fick Lundbohm anställning som disponent hos Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) i Kiruna.

Med tiden fick han en rad andra arbetsuppgifter. Lundbohm kom senare också att ta över driftsansvaret i Malmberget, Grängesberg och Stråssa. Han satt dessutom som styrelseledamot och rådgivare i det konkurrerande Tuolluvaarabolaget. Han hade själv upptäckt och mutat in malmen i Tuolluvaara och detta kom att lägga grunden till hans förmögenhet.

Han befann sig ofta på resande fot och gjorde exempelvis den långa sjöresan över till USA, sex gånger. Han var god vän med prinsarna Gustaf Adolf[förtydliga] och Eugen. Hans konstintresse gjorde att han blev nära vän med tidens stora konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Albert Engström men även andra kulturpersonligheter som August Strindberg, Johan Turi och Emilie Demant-Hatt, och han byggde upp en betydande konstsamling. Hans brorson var för övrigt den kända konstnären Sixten Lundbohm.

Hans umgänge och konstintresse påverkade hur hans bostad i Kiruna kom att se ut och den liknar mer konstnärshem som Zorngården och Carl Larssongården, än en typisk direktörsvilla. Den är nu öppen för allmänheten.

Lundbohm blev den 17 februari 1914 utnämnd till kommendör av 2:a klassen av den norska statsorden Sankt Olavs Orden.[1]

År 1920 fyllde Hjalmar Lundbohm 65 år, då han lämnade arbetet som disponent i Kiruna och pensionerade sig. Den 6 oktober samma år lämnade han samhället Kiruna och tillsammans med sin gode vän prins Eugén och kronprins Gustav Adolf samt adjutant Hugo Cederschiöld reste han runt i länderna runt Medelhavet, och återkom till Sverige först ett år senare.

Den 2 april 1926 drabbades Hjalmar Lundbohm av ett slaganfall och blev medvetslös. Han vaknade aldrig upp ur detta tillstånd utan avled två dagar senare, på påskdagen den 4 april i sin brors hem i Fritsla.

Han jordfästes under en begravningsakt den 10 april 1926 i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. Därefter transporterades kistan vidare till Kiruna där den anlände med en specialbyggd järnvägsvagn den 12 april. Gravsättningsakten hölls i en fullsatt, blomstersmyckad Kiruna kyrka. Han är nu den ende som ligger begravd intill kyrkan.

Lundbohm blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1907, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1919, ledamot av kommittén för längre teknisk undervisning 1907, med flera.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norges statskalender for året 1919, efter offentlig foranstaltning redigeret af B. Rolsted, Kristiania: forlagt av H. Aschehough & Co. (W. Nygaard), 1919, sp. 1163.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hjalmar Lundbohm, Yngve Åström, 1965
  • Bergakungen: En dokumentär roman om Hjalmar Lundbohm, Karl-Erik Johansson, ISBN 91-7118-751-0
  • Kiruna, 100-årsboken ISBN 91-630-9371-5
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 481

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]