Hjalmar Mehr

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjalmar Mehr 1953

Hjalmar Leo Mehr, född 19 november 1910 i S:t Matteus församling, Stockholm, död 26 december 1979 i Adelsö, Ekerö, Stockholms län, var en svensk politiker (socialdemokrat), finansborgarråd i Stockholms stad 1958-1966 och 1970-1971, Kommunförbundets förste ordförande, samt landshövding i Stockholms län 1971-1977.

Hjalmar Mehr 1963, till höger om förre borgarrådet Yngve Larsson vid stadshusets fytioårsjubileum
Stadskollegiet hösten 1953; ordförande Yngve Larsson (fp) flankerad av Hjalmar Mehr (s) på sin högra sida.
Hjalmar Mehrs gravvård på Judiska norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Hjalmar Mehr är troligen mest känd för genomförandet av Norrmalmsregleringen, och den kritik som växte fram mot framförallt de omfattande rivningar av Klarakvarteren som blev följden under hans tid som finansborgarråd. Mehr förblev en stark försvarare av Norrmalmsregleringen.

Vad är det för romantik i Nedre Norrmalm? Vasastan? Kungsholmen? Nedre Norrmalms fastighetsbestånd var ju uppruttet, uppsmällt under tider av spekulationshausser av privata byggherrar. De smällde upp hyreskaserner. Jag är ju nästan den ende av alla som diskuterar det här som bott där hela tiden. Min mamma flyttade vart och vartannat år. Stora omoderna lägenheter med torrklosett och råttor på gården och djävligt och dant. Alltså saneringsmogna fastigheter. Romantiken är för dem som bor bra. Sedan ska fattigt folk bo kvar i uppruttnade bostäder hur länge som helst. Det fastighetsbestånd man har haft där har ju inte haft några estetiska arkitektoniska eller kulturhistoriska värden.
— Hjalmar Mehr[1]

Efter almstriden kallades han nedsättande för "Almar Ner" av sina kritiker.[2] Sångaren Mikael Wiehe besjöng honom i sin låt "Trädet" (1992). I texten sägs bland annat: "Det fanns en man, en potentat, jag säger inte mehr, men allt han såg i Stockholms stad, det skulle rivas ner..."

Han medverkade i Vårbyaffären, en markaffär 1961 då Huddinge kommun och Stockholms kommun köpte mark av varandra och kommungränsen drogs om.

Hjalmar Mehr var ett av de sex namnen i det PM över potentiella säkerhetsrisker som spelade en central roll i Geijeraffären.

Hjalmar Mehr var även ordförande i den statliga utredningen om löntagarfonderna 1976, och kvarstod till 1979 då ordförandeskapet lämnades över till Allan Larsson.[3]

Hans föräldrar Sara och Bernhard Meyerowitch var ryska judar och socialistiska revolutionärer som flytt undan tsarens hemliga polis efter revolutionen 1905.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Minns du den stad… Saneringstänkandet i Visbyområdet 1947-74 s 17, D-uppsats i historia, Robert Ahlman, Högskolan på Gotland, 2002
  2. ^ Tehuset och almarna. Striden satte djupa spår i svensk planering. Sveriges Arkitekter
  3. ^ Löntagarfonderna och näringslivets reaktion; från kompromiss till konflikt
  4. ^ Judisk Krönika nr.4 1985

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Erik Huss
Finansborgarråd i Stockholms stad
1958–1966
Efterträdare:
Per-Olof Hansson
Företrädare:
Per-Olof Hansson
Finansborgarråd i Stockholms stad
1970–1971
Efterträdare:
Albert Aronsson
Företrädare:
Zeth Höglund
Ordförande för Svenska stadsförbundet
1956–1968
Efterträdare:
sig själv, som ordförande för Kommunförbundet
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Ordförande för Svenska Kommunförbundet
1969–1971
Efterträdare:
Inge Hörlén
Företrädare:
Allan Nordenstam
Landshövding i Stockholms län
1971–1977
Efterträdare:
Gunnar Helén