Hjortron

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjortron
Hjortron.png
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Rosväxter
Rosaceae
Underfamilj Rosoideae
Släkte Rubusar
Rubus
Art Hjortron
R. chamaemorus
Vetenskapligt namn
§ Rubus chamaemorus
Auktor L.
Utbredning
Hjortronets utbredning i världen
Hjortronets utbredning i världen
Hitta fler artiklar om växter med

Hjortron (Rubus chamaemorus L.) är en lågväxande, flerårig ört som förekommer i hela den norra tempererade zonen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

De enkönade blommorna sitter oftast ensamma och är stora och vita. Till skillnad från övriga arter i växtsläktet rubus saknar hjortronet självpollineringsförmåga, vilket beror på att hjortronet är en tvåbyggare, det vill säga att han- och honblommorna sitter på olika individer. Hjortronets frukt kallas i dagligt tal för bär, men består egentligen av flera större stenfrukter. Frukten är till en början röd, hård och omsluten av foderbladen, men allteftersom den mognar blir den gulare, mjukare, och saftigare samt frigjord från de då nedvecklade foderbladen. Frukten är rik på C-vitamin.

Själva hjortronplantan är mycket köldtålig och kan klara temperaturer ned till -40 °C. Hjortronets blommor är däremot känsliga för frost, vilket innebär att en kall frostnatt under blomningsperioden frostskadar blomman och att fruktsättningen uteblir. Hjortronet är känsligt för salta och torra förhållanden och föredrar blöta myrar, mossar och kärr. Lågt pH-värde och mycket sol är dessutom väldigt viktiga faktorer.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige växer plantan i fuktiga marker i nästan hela landet; från fjällområdena i Lappland i norr till Skåne i söder, med undantag av Öland där den saknas. Hjortronet blir mellan 10 och knappt 30 centimeter hög och har krypande jordstam. Bladen är njurformade, sågade och fem- till sjuflikiga. Hjortronet börjar blomma i juni-juli i norra Sverige, men redan i maj i södra Sverige.

De mogna bären används främst till framställning av sylt, men även till likör och te. Försäljning av självplockade hjortron var fram till 1960-talet en viktig inkomstkälla för många personer boende i norrländska kommuner. Under riktigt goda hjortronår kan den totala skörden av hjortron i Sverige bli flera hundratals ton.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Exempel på mullbär (Morus nigra)

Artnamnet chamaemorus [1] härleds från grekiska καμαλ (khamal) = på marken, låg och μωρων (moron) = mullbär, d v s markmullbär. Linné menade nämligen att hjortronbäret var mullbärsliknande.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Not

Blotbär Dalarna Moget bär [2]
Merber Dalarna (Mora, Våmhus) [3]
Multebär Härjedalen [1]
Mylta Jämtland Moget bär (Jfr myrbera)

Myrbär Härjetalen [1]
Kan även avse tranbär

Myrbera Jämtland Omoget bär (Jfr mylta)

Mölta Dalarna
Möltor

Moirbär Dalarna (Älvdalen) [3]
Mörbör Dalarna (Mora, Våmhus) [3]
Mörberä Dalarna Omoget bär [2]
Snatter Västerbotten, Norrbotten [3]

Snatterbär Jämtland, Ångermanland
Snotter Västerbotten, Norrbotten [3]

Snåtter Västerbotten, Norrbotten [3]
Snåtterbär Ångermanland [3]
Snåtterblomma   [4]
Snåttren Västerbotten
snåttron Ångermanland [3]

Solbär Dalarna [1]
Kan även avse svarta vinbär

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Den Virtuella Floran [1]
  2. ^ [a b] Venjansmål [2]
  3. ^ [a b c d e f g h] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 430 [3], Gleerups, Lund 1862—1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  4. ^ Skelleftemål

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]