Hockeyallsvenskan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hockeyallsvenskan
Mora IK vs Leksand in Stockholm 2013-01-05 35.jpg
Länder  Sverige
Grundad 1999
Antal klubbar 14
Uppflyttning till Svenska hockeyligan
Nedflyttning till Hockeyettan
TV-partners Viasat Hockey, Viasat Sport, TV10, S24
Radiopartners Sveriges Radio
Webbplats www.hockeyallsvenskan.se
Hockey current event.svg Hockeyallsvenskan 2014/2015

Hockeyallsvenskan, av ligan skrivet HockeyAllsvenskan, är den näst högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Serien består sedan 2009 av 14 lag som spelar 52 omgångar och som möts två gånger hemma och två gånger borta. De tre främsta i serien direktkvalificeras till Kvalserien till Svenska hockeyligan (tidigare Elitserien i ishockey).

Namnhistorik[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1948/1949-1974/1975 var Allsvenskan ett halvofficiellt namn på ishockeyns högsta division i Sverige. Formellt hette högsta serien division 1, men även om det stod serienamnen division 1 norra och södra i spelprogrammen i förbundets officiella kalender kallades nykomlingar i högsta serien för "nya allsvenskar" och så vidare. Det var alltid två serier, norra och södra, utom sista säsongen, 1974/1975, som var en övergångssäsong inför den nya Elitseriens start med alla sexton lag i en enda division 1-serie, som informellt har kallats för "Mammutallsvenskan".

När Elitserien startade säsongen 1975/1976 försvann begreppet Allsvenskan, och serien under Elitserien blev division 1.

Säsongen 1982/1983 återinfördes namnet Allsvenskan med en serie som startade efter nyår för de bästa lagen i division 1, den näst högsta serien. Säsongerna 1987/1988-1995/1996 flyttades också de två sista lagen i Elitserien i halvtid ner till denna allsvenska. Säsongen 1999/2000 lades alla serier under Elitserien om och Allsvenskan blev namnet på den nya näst högsta divisionen. Den tidigare serien med namnet allsvenskan fick då i stället heta Superallsvenskan. Fram till säsongen 2004/2005 spelades allsvenskan som två serier, norra och södra, där de fyra främsta i respektive serie gick till denna Superallsvenska. Från och med säsongen 2005/2006 bantades dock allsvenskan till en enda serie med 16 lag med namnet Hockeyallsvenskan. Därmed utgick den tidigare Superallsvenskan.

Nuvarande serie[redigera | redigera wikitext]

Hockeyallsvenskan är från säsongen 2005/2006 den näst högsta serien inom svensk ishockey, från starten bestående av 16 lag från hela landet. Premiärupplägget blev att de första fyra lagen när seriens 44 omgångar (som kom att bli 42) var avslutade gick till Kvalserien, där de mötte de två sist placerade lagen i Elitserien och gjorde upp om två elitserieplatser. De tre sista lagen i Hockeyallsvenskan skulle få kvala mot tre lag framkvalade från de underliggande division 1-serierna (division 1 heter numera Hockeyettan) för att klara nytt kontrakt.

Den 17 november 2005 uteslöts Halmstad Hammers HC på grund av konkurs vilket innebar att endast två av lagen från Hockeyallsvenskan behövde kvala. Dessutom fick man plocka om en del i spelprogrammet eftersom serien var lottad med möten mellan alla sexton lag plus i två regionala pooler med åtta lag vardera. För att alla lag skulle få lika många matcher i sluttabellen infördes sju ytterligare matcher för de kvarvarande lagen i den södra gruppen, som Halmstad tillhörde. Därutöver ströks förstås alla Halmstads spelade såväl som ospelade matcher, och de femton kvarvarande lagen fick till sist spela 42 matcher.

Till säsongen 2006/2007 ändrades serien i tre större bemärkelser. Ett playoff återinfördes så att lag 4-7 i serien fick kvalspela i två omgångar om den fjärde och sista kvalserieplatsen. I övrigt går alltså lag 1-3 direkt till Kvalserien, och möter där som tidigare de två sist placerade lagen i Elitserien.

Vidare får nu de två sista - i stället för de tre sista - lagen kvala, nu mot fyra lag från division 1, så att upplägget med två lag uppifrån som utmanas om sina platser av fyra lag nedifrån blir identiskt i kvalserierna till Elitserien och Hockeyallsvenskan.

Den tredje ändringen var att gruppindelningen slopades, och alla sexton lag i stället möts tre gånger. Det innebär alltså att man får två matcher hemma och en borta mot en del lag, och tvärtom mot andra.

Till säsongen 2009/2010 bantades serien till 14 lag, som möts två gånger hemma och två gånger borta. Därmed fick man till sist en spelform där alla lag möter alla andra lika många gånger såväl hemma som borta. Minskningen uppnåddes genom att det sextonde och sist placerade laget säsongen 2008/2009 flyttades direkt ned till division 1, och att det blev lagen på platserna 14 och 15 som fick kvala mot fyra division 1-lag. Och i denna avslutande kvalserie stod då också denna gång bara en plats i nästa års serie på spel.

Säsongen 2010/11 förändrades kvalspelet om den sista kvalserieplatsen. I stället för två playoffomgångar möts nu de fyra lagen hemma och borta i en för-kvalserie, så alla lag får spela sex matcher. Det blev också en smått historisk säsong för kalenderbitarna. Att AIK vintern 2010 avancerade till Elitserien, och att inte Huddinge IK tog sig tillbaka från division 1, innebar att HockeyAllsvenskan 2010/11 blev första gången i historien som det inte finns ett enda lag från huvudstadsregionen i landets näst högsta division. Fenomenet blev bara ettårigt, i och med att Södertälje till säsongen 2011/12 tillkommer uppifrån Elitserien.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan efter jul[redigera | redigera wikitext]

1982/1983-1985/1986[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan i ishockey bestod av ettorna och tvåorna i höstens Division 1-serier, Norra, Östra, Västra och Södra. De åtta lagen mötte varandra hemma och borta.

Efter 14 omgångar spelade ettan och tvåan Allsvensk final i bäst av fem matcher, där segraren gick till Elitserien och förloraren fick spela i Kvalserien.

Lagen 3 till 6 i Allsvenskan gick till Playoff 2.

Lagen 7 och 8 hade spelat färdigt men var klara för spel i Division 1 följande säsong.

1986/1987[redigera | redigera wikitext]

Som 1982/1983-1985/86 med följande skillnader:

Efter 14 omgångar gick ettan direkt till Elitserien, tvåan vidare till spel i Kvalserien och lag 3 till 6 till Playoff 1 (det som annars brukade vara Playoff 1 mellan ettor och tvåor i division 1-serierna under våren utgick denna säsong, och vinnarna från de serierna gick direkt till detta Playoff 1, motsvarande vad som annars brukade vara Playoff 2).

1987/1988-1995/1996[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan i ishockey bestod av ettorna och tvåorna i höstens Division 1-serier, Norra, Östra, Västra och Södra, och de två sista lagen i höstens 22 omgångar av Elitserien. De tio lagen mötte varandra hemma och borta.

Efter 18 omgångar spelade ettan och tvåan Allsvensk final i bäst av fem matcher, där segraren gick till Elitserien och förloraren fick spela i Kvalserien.

Lagen 3 och 4 i Allsvenskan gick till Playoff 3 medan lagen 5 till 8 gick till Playoff 2.

Lagen 9 och 10 hade spelat färdigt men var klara för spel i Division 1 följande säsong.

1996/1997-1998/1999[redigera | redigera wikitext]

Som 1982/1983-1985/86 med följande skillnader: Efter 14 omgångar gick ettan och tvåan vidare till spel i Kvalserien, och lag 3 till 6 till Playoff 2.

Norra/Södra Allsvenskan, Superallsvenskan[redigera | redigera wikitext]

1999/2000-2004/05[redigera | redigera wikitext]

Grundserier

Allsvenskan i ishockey bestod av två serier, norra och södra, som enligt seriebestämmelserna bestod av tolv lag vardera, något som vid två tillfällen fick undantag på grund av att lag togs ur spel kort före seriestart. Från början var indelningen att lag från ishockeyns Region Nord och Region Öst spelade i norra serien och Region Väst och Region Syd i södra. Med åren blev det vissa undantag från detta.

Under hösten möttes alla lag en gång hemma och borta i respektive serie, vilket gav 22 omgångar.

Dessutom indelades lagen i regionala pooler och spelade en gång till hemma och borta mot lagen från samma pool. 1999/2000, 2001/2002, 2003/2004 och 2004/05 var det två pooler med sex lag i respektive serie, vilket innebar ytterligare 10 omgångar och därmed totalt 32 omgångar. 2000/01 och 2002/2003 var det tre pooler med fyra lag i respektive serie, vilket innebar ytterligare sex omgångar och totalt 28 omgångar.

Därefter flyttades de fyra bästa lagen i norra och södra serierna till Superallsvenskan där de spelade under våren.


Superallsvenskan

Lagen i Superallsvenskan mötte varandra hemma och borta.

Efter 14 omgångar gick ettan och tvåan direkt till Kvalserien och lag 3 till 6 till Playoff 1.

Lagen 7 och 8 hade spelat färdigt men är klara för spel i Allsvenskan norra/södra följande säsong.


Fortsättningsserier

De övriga åtta lagen i respektive serie spelade kvar i Allsvenskan norra/södra under vårsäsongen och startade med 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 eller 0 poäng beroende på placeringen i höstserien.

Efter 14 omgångar, när lagen mött varandra hemma och borta, gick de två bäst placerade lagen i bägge grupperna till Playoff 1.

Lag 3-6 var klara för efterföljande säsongs Allsvenska serie.

Lag 7 och 8 flyttades första året direkt ned till Division 1, men fick fr o m säsongen 2000/01 kvala om fortsatt allsvenskt spel mot framkvalade lag från Division 1.


Avvikelser

2000/2001 begärdes Lidingö HC i konkurs och utgick några få dagar före seriestart och det bedömdes som för sent att plocka in ett ersättningslag från division 1. Det var riktigt nära att man frångick vilka lag som var närmast berättigade och lyfte in Huddinge IK som hade kommit sist och degraderats säsongen dessförinnan. Klubben ansågs ha ekonomi och organisation att ta steget med så kort varsel, och var själv villig, man hade värvat en "allsvensk" spelartrupp för att absolut gå upp igen. Idén sprack dock på den omröstning som hölls bland de elva lagen i serien, där dessa med siffrorna sju mot fyra röstade emot. (Huddinge spelade sig upp och var tillbaka nästa säsong.)

Lagen som hörde till samma pool som Lidingö i norra serien, Södertälje, Hammarby och Vallentuna, mötte varandra tre gånger extra i stället för två, och fick därmed 26 matcher precis som seriens övriga lag.

2004/2005 ansågs inte AIK uppfylla licenskraven för allsvenskt spel och tvångsdegraderades till division 1. Eftersom den kommande säsongen skulle leda till en bantning av antal allsvenska lag ändå flyttades inget lag upp från division 1 för att fylla platsen.

Serien lottades som en rak serie där alla lag möttes tre gånger vilket gav 30 matcher per lag, hälften hemma och hälften borta, under 33 omgångar.

För att minska antalet lag till en enda sextonlagsserie fick detta år lag 3-6 i de båda fortsättningsserien kvala till efterföljande säsongs Allsvenska serie, medan lag 7 och 8 i norra och lag 7 i södra flyttades direkt ned till Division 1.

Hockeyallsvenskan[redigera | redigera wikitext]

2005/2006[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2005/2006

Hockeyallsvenskan bestod av en serie med 16 lag (som efter en konkurs kom att minskas till 15). De fyra första lagen gick direkt till Kvalserien och de tre sista (som efter nämnda konkurs alltså blev två) fick kvala till efterföljande års serie tillsammans med tre framkvalade lag från division 1.

Lag 1-4 blev IF Malmö Redhawks, Skellefteå AIK, Bofors IK och Rögle BK, lag 14-15 blev Hammarby IF och IFK Arboga IK. Malmö och Skellefteå kunde knipa de två första platserna i kvalserien före de försvarande elitserieklubbarna Södertälje SK och Leksands IF. Södertälje kom trea och Leksand kom bara femma, slagna också av Rögle. Hammarby och Arboga tog två av de tre platser i nästa års serie som stod på plats, som trea och tvåa bakom Huddinge IK som vann kvalserien och tog klivet upp från division 1. De två andra kvallagen från division 1 var Piteå HC och Mariestad BoIS.

2006/2007[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2006/2007

Hockeyallsvenskan bestod av en serie med 16 lag. De tre första lagen gick direkt till Kvalserien, lag 4-7 spelade playoff om en fjärde plats i samma kvalserie, och de två sista fick kvala till efterföljande års serie tillsammans med fyra framkvalade lag från division 1.

Lag 1-3 blev Södertälje SK, Rögle BK och Leksands IF, lag 4-7 blev VIK Västerås HK, IF Björklöven, Växjö Lakers HC och Nyköpings HK. Lag 15-16 blev IFK Arboga IK och Huddinge IK, av vilka Arboga avstod kval och gick direkt ner till division 1. Huddinge tog hem kvalserien, Borås HC blev tvåa och avancerade från division 1. Övriga deltagande lag var Väsby IK Hockey, Tingsryds AIF och Piteå HC.

I kvalet uppåt tog Björklöven den fjärde kvalserieplatsen via playoff-spel. I första omgången skrällde sjuan Nyköping och slog ut fyran Västerås, medan femman Björklöven vann en jämn matchserie mot sexan Växjö, och sedan slog ut Nyköping i andra omgången, i båda fallen efter vinst i en tredje avgörande match.

Hockeyallsvenskans seriesegrare Södertälje höll sedan jämna steg med elitserielagen Skellefteå AIK och IF Malmö Redhawks, och kunde till sist smita förbi Malmö i näst sista omgången, när dessa tappade poäng mot Björklöven. I sista omgången hade SSK själva fullt sjå med samma Björklöven, men oavgjort räckte när Malmö tappade allt och förlorade sin match mot avhängda Leksand.

2007/2008[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2007/2008

Samma serieupplägg som 2006/2007.

Lag 1-3 blev Leksands IF, IF Malmö Redhawks och Rögle BK, lag 4-7 blev IF Björklöven, VIK Västerås HK, Växjö Lakers HC och Borås HC. Lag 15-16 blev Huddinge IK och Hammarby IF, av vilka Hammarby avstod kval och gick direkt ner till eventuellt division 1-spel, men sedan försattes i konkurs och utgick ur seriespel. Huddinge nådde inte mer än tredje plats efter uppflyttade IF Troja-Ljungby och Mariestad BoIS, men fick senare under sommaren den vakanta platsen sedan Nyköpings HK inte beviljats allsvensk licens och nedflyttades till division 1. Övriga deltagande lag i kvalserien var Väsby IK Hockey och Asplöven HC.

I kvalet uppåt tog Västerås den fjärde kvalserieplatsen via playoffspel. I första omgången skrällde även detta år sjuan i serien, nu alltså Borås, och slog ut fyran Björklöven, medan femman Västerås vann en jämn matchserie mot sexan Växjö med 2-1 i matcher, och sedan slog ut Borås i andra omgången i två raka matcher.

De tre Hockeyallsvenska lag som gick direkt till kvalserien kom i helt omvänd ordning i kvalserien, där Rögle BK i sista omgången kunde pricka in ett segermål hemma mot Mora IK i sista matchminuten, och därmed gick upp i Elitserien som tvåa efter det andra kvalande elitserielaget Brynäs IF. Inför sista omgången låg fyra av sex lag i serien - Brynäs, Mora, Rögle och Malmö - lika på samma poäng, men Brynäs kunde slå klara jumbon Västerås, Malmö missade för andra året i rad elitseriespel genom att tappa till förlust mot Leksand, och Rögle slog alltså till och sköt avgörande mål med 26 sekunder kvar av sin match mot Mora. Under de sista 26 sekundernas spel hann för övrigt sedan både Rögle göra 3-1 i tom bur och Mora få in en reducering till 3-2.

2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2008/2009

Samma serieupplägg som 2006/2007 och 2007/2008, men för att minska serien till 14 lag flyttades nu det sista laget direkt ner till division 1 och de två lagen närmast före, alltså lag 14-15, fick kvala om en plats i efterföljande års serie tillsammans med fyra framkvalade lag från division 1.

Lag 1-3 blev Leksands IF, AIK Hockey och VIK Västerås HK, lag 4-7 blev Mora IK, Växjö Lakers HC, Almtuna IS och IF Troja-Ljungby. Lag 16 som åkte direkt ur blev Mariestad BoIS, och lag 14-15 blev Huddinge IK och Nybro Vikings IF. Till kvalserien kom från division 1 Asplöven HC, Valbo HC, Örebro HK och Tingsryds AIF. Örebro tog hem den enda lediga platsen i 2009/10 års serie, och både Nybro och Huddinge fick kliva ner i ettan.

I kvalet uppåt tog Växjö Lakers den fjärde kvalserieplatsen via playoffspel. I första omgången skrällde sexan Almtuna och slog ut fyran Mora, som hade åkt ur Elitserien föregående säsong. Femman Växjö slog ut nykomlingarna Troja-Ljungby på sjunde plats i två täta kronobergsderbyn, och slog sedan också ut Almtuna i andra omgången med 2-1 i matcher. I kvalserien kunde dock inget av de fyra allsvenska lagen hota elitserierepresentanterna Södertälje SK och Rögle BK.

2009/2010[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2009/2010

Hockeyallsvenskan bestod från och med säsongen 2009/2010 av en serie med 14 lag, med i övrigt samma beskrivning som 2006/2007-2008/2009.

Lag 1-3 blev Leksands IF, AIK Hockey och Växjö Lakers HC, lag 4-7 blev Almtuna IS, Malmö Redhawks, Bofors IK och Mora IK. I kvalet uppåt tog Almtuna den fjärde kvalserieplatsen via playoffspel mot Mora (2-0 i matcher) och Malmö (2-1 i matcher). Malmö slog Bofors med 2-0 i matcher i den första omgången. Från Elitserien kom samma två lag till kvalserien som föregående år, och i slutändan kunde AIK följa med Södertälje SK upp, på Rögle BK:s bekostnad.

Lag 15-16 blev IF Sundsvall Hockey och IK Oskarshamn, och från division 1 kom Tingsryds AIF, Nybro Vikings IF, Olofströms IK och Enköpings SK. Oskarshamn vann serien och Sundsvall slogs in på mållinjen med Tingsryd, men fick ge sig. Tingsryd tog plats nummer två och Sundsvall hamnade utanför nästa års serie i det direkta kvalet.

I själva Hockeyallsvenskan hade Sundsvall tampats om att undvika kvalet närmast med IF Björklöven, som med mycket ansträngd ekonomi med minsta möjliga marginal hade klarat att sportsligt klara sig kvar i serien. Under mars och april jobbade umeåklubben frenetiskt för att reda upp saker och ting, men den 21 april begärde Björklöven officiellt sig själv och försattes i konkurs, en konkurs man sedan under maj efter nya insamlingar överklagade och fick upphävd. Den 7 juni beslutade dock den Hockeyallsvenska nämnden att Björklöven under rådande omständigheter inte uppvisade tillräcklig ekonomisk stabilitet och därför inte kunde beviljas elitlicens. Som närmast kvalificerade erbjöds därmed Sundsvall den vakanta platsen efter Björklöven.

2010/2011[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2010/2011

Samma serieupplägg som 2009/2010.

Lag 1-3 blev Växjö Lakers HC, Rögle BK och Örebro HK, lag 4-7 blev Leksands IF, VIK Västerås HK, Almtuna IS och Mora IK. I förkvalserien om den sista kvalserieplatsn startade lagen med placeringspoäng 3, 2, 1 och 0 efter grundserieplaceringen, men Mora IK som startade sist med noll poäng sopade rent och tog hem kvalserieplatsen efter sex raka segrar. Från Elitserien fick Södertälje SK och Modo Hockey denna säsong spela om fortsatt elitseriespel. Växjö Lakers satte sig tidigt i respekt, gick från klarhet till klarhet och avancerade till Elitserien utan någon förlust under ordinarie speltid i kvalserien. Elitserielagen Modo och Södertälje fick ett direkt avgörande möte i sista omgången om vilka som skulle få spela kvar i Elitserien, en match som Modo vann med 2-0.

Lag 15-16 blev IF Troja-Ljungby och Tingsryds AIF, och från division 1 kom Asplöven HC, Huddinge IK, HC Vita Hästen och Karlskrona HK. Troja-Ljungby vann serien och blev i princip klara när man i seriens vändning vann båda mötena med Huddinge som så långt hade sett ut som en mycket stark kandidat till uppflyttning, men som närmast före vändningen mot Troja även överraskande föll hemma mot jumbon Asplöven. Inför sista omgången stod det i stället mellan Tingsryd och Karlskrona om den andra platsen. Tingsyd besegrade redan klara Troja, medan Karlskrona föll i Huddinge, varvid för första gången båda de kvalande allsvenska lagen spelade sig kvar. För Huddinge skilde inte mer än de tre poäng man inte tog hemma mot Asplöven. Eller att man i seriens andra match hade slagit Tingsryd borta i full tid, i stället för i förlängning.

2011/2012[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2011/2012

Samma serieupplägg som 2009/2010 och 2010/2011.

Lag 1-3 blev Örebro HK, Leksands IF och BIK Karlskoga, lag 4-7 blev VIK Västerås HK, Rögle BK, IK Oskarshamn och IF Malmö Redhakws. Rögle vann en jämn slutstrid på målskillnad före grannarna Malmö, efter hela 7-0 mot tredje inblandade laget Oskarshamn som var i ledning inför slutomgången. Från Elitserien fick Djurgårdens IF och Timrå IK denna säsong spela om fortsatt elitseriespel. Kvalserien vanns av Timrå med Rögle som tvåa, och dessa lag avancerade till spel i Elitserien säsongen 2012/2013.

Lag 15-16 blev Borås HC och IF Sundsvall Hockey, och från division 1 kom Karlskrona HK, Asplöven HC, Olofströms IK och Kallinge-Ronneby IF. Karlskrona vann kvalserien med Borås som tvåa. Borås nekades sedan allsvensk licens, varför trean Asplöven i stället tog den andra platsen i Hockeyallsvenskan säsongen 2012/2013

2012/2013[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2012/2013

Samma serieupplägg som 2009/2010-2011/2012.

Lag 1-3 blev Leksands IF, Södertälje SK och VIK Västerås HK, lag 4-7 blev BIK Karlskoga, Djurgårdens IF, Örebro HK och IK Oskarshamn. Nytt för säsongen var att förkvalserien bytte namn till Playoffserien. Playoffserien avgjordes i sista omgången och vanns av Örebro HK. Från Elitserien fick Timrå IK och Rögle BK denna säsong spela om fortsatt elitseriespel. Kvalserien vanns av Örebro HK med Leksands IF som tvåa, och dessa avancerade till spel SHL 2013/2014.

Lag 15-16 blev Tingsryds AIF och Karlskrona HK, och från division 1 kom IF Björklöven, Huddinge IK, HC Vita Hästen och Piteå HC. Nytt för säsongen var att de sista omgångarna av kvalserien till Hockeyallsvenskan sändes på tv. IF Björklöven vann kvalserien till Hockeyallsvenskan, med Karlskrona HK som två, och vilka avancerade till spel Hockeyallsvenskan säsongen 2013/2014

2013/2014[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hockeyallsvenskan 2013/2014

Samma serieupplägg som 2009/2010-2012/2013.

2014/2015[redigera | redigera wikitext]

Hockeyallsvenskan består säsongen 2014/2015 av en serie med 14 lag. De två första lagen spelar Hockeyallsvensk final i bäst av fem matcher, lag 3-8 spelar Slutspelsserie. De två sista lagen får kvala till efterföljande års serie tillsammans med fyra framkvalade lag från Hockeyettan (det nya namnet på division 1, den tredje högsta divisionen).

Vinnande laget i Hockeyallsvenska finalen avancerar till SHL.

Förlorande laget i Hockeyallsvenska finalen spelar direktkval till SHL, mot lag 1 i Slutspelsserien.

Slutspelsserien spelas som en enkelserie.

Lag 1 i Slutspelsserien spelar direktkval till SHL 2015/16, mot förlorande laget i Hockeyallsvenska finalen.

Lag 2 i Slutspelsserien spelar direktkval till SHL 2015/16, mot lag 12 i SHL.

Lag 3 i Slutspelsserien spelar direktkval till SHL 2015/16, mot lag 11 i SHL.

Direktkvalet till SHL spelas i bäst av sju mather. Vinnande lag till SHL, förlorande lag till Hockeyallsvenskan.

Fr o m 2015/2016[redigera | redigera wikitext]

Samma serieupplägg som 2014/2015.

Vinnande laget i Hockeyallsvenska finalen spelar direktkval till SHL 2016/17, mot lag 14 i SHL.

Förlorande laget i Hockeyallsvenska finalen spelar Play Off mot lag 1 i Slutspelsserien.

Slutspelsserien spelas som en enkelserie.

Lag 1 i Slutspelsserien spelar Play Off i bäst av tre matcher mot förlorande laget i Hockeyallsvenska finalen.

Vinnande laget från Play Off spelar direktkval till SHL 2016/17, mot lag 13 i SHL.

Direktkvalet till SHL spelas i bäst av sju mather. Vinnande lag till SHL, förlorande lag till Hockeyallsvenskan.

TV-sändningar[redigera | redigera wikitext]

Hockeyallsvenskan har i Sverige visats på TV under 2000-talet på ett antal olika kanaler: TV4 Plus, Viasat Sport, Sportexpressen samt TV4 Sport, Viasat Hockey, TV8 och TV10. Sedan säsongen 2010/11 är merparten av sändningarna förlagda till Viasat Hockey, med en del matcher på den mer allmänt tillgängliga kanalen TV10. Säsongen 2012/2013 sändes även de sista omgångarna av Kvalserien till Hockeyallsvenskan på Viasat Hockey.

Onlinestreaming tillhandahålls av Viaplay och Sportbladets webbkanal S24.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]