Hockeyklubbskurvan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bilden visar ett flertal olika temperaturrekonstruktioner för norra halvklotet över det senaste millenniet av olika forskargrupper i ett och samma diagram. Den blå grafen är baserad på MBH98. Den svarta grafen visar instrumentella temperaturmätningar över perioden 1856-2004.

En hockeyklubbskurva är en graf som visar en brant stegring. Två exempel är befolkningsexplosionen och global uppvärmning.

När det gäller jordens medeltemperatur är det specifikt en temperaturrekonstruktion (rekonstruerade temperaturförändringar på norra halvklotet under de senaste århundradena) gjord av klimatforskarna Michael Mann, Raymon Bradley och Malcom Hughes från 1998 som avses. Kurvan kallas ofta MBH98 efter forskarnas efternamn samt året den först publicerades. MBH98 var det första större försöket att rekonstruera temperaturkurvor baserade på bland annat paleoklimatologiska undersökningar.

MBH98 visar att norra halvklotets medeltemperatur sedan år 1400 inte ändrat sig i någon större utsträckning för att på 1900-talet börja stiga abrupt uppåt. Grafens utseende liknar därför en liggande ishockeyklubba med bladet pekandes uppåt.

Rekonstruktionen publicerades i tidningen Nature 1998[1]. En rekonstruktion baserad på MBH98 hade en framträdande plats i FN:s klimatpanels tredje rapport från år 2001 om global uppvärmning och har som följd av detta även citerats och återgivits i andra sammanhang, t ex i Al Gores film En obekväm sanning.

Kontrovers[redigera | redigera wikitext]

MBH98-rekonstruktionen har kritiserats från olika håll, främst av Stephen McIntyre och Ross McKitrick, en gruvtekniker respektive ekonom från Kanada. År 2003 publicerade McIntyre och McKitrick en artikel[2] där författarna pekade på problem med att återskapa resultaten i Natureartikeln från 1998. Mann et al. publicerade år 2004 en utvecklad modell i Nature. [3]. År 2005 publicerade McIntyre och McKitrick en artikel[4] som kritiserade metodiken som användes i rekonstruktionen som publicerades i Nature 1998. Artiklarna av McIntyre och McKitrick räknas inte som vetenskapliga, och författarna har haft svårigheter att bemöta kritik mot sina artiklar.

Kontroversen ledde så småningom till att USA:s kongress beordrade National Academy of Sciences ett utföra en utredning om klimatrekonstruktioner. Kongressledamoten Joe Barton startade även en utredning om de statistiska metoder. Båda utredningarna presenterade sina rapporter år 2006. Joe Barton har fått kritik från National Academy of Sciences för att upprepade gånger ha attackerat klimatforskningen och klimatforskare på politiska grunder genom ifrågasättande och brev.

Tekniken har bland annat utvecklats av den ansedde tyska klimatforskaren Hans von Storch.[5].

Frågan om MBH98 blossade upp igen i november 2009 i samband med dataintrånget vid Climatic Research Unit där interna kommunikation offentliggjordes. I ett email från november 1999 skrev chefen för CRU vid UEA Phil Jones att han framgångsrikt använt sig av ”Mikes Nature-knep” när han sammanställde en rapport till WMO:s rapport om global uppvärmning år 1999. Nature-knepet syftar då till artikeln i Nature år 1998. Ordalydelsen har använts för politiskt motiverade, så kallade "skeptiska", attacker på Phil Jones vid flera tillfällen, men flera utredningar har bevisat att fakta har hanterats på ett vetenskapligt korrekt sätt.

I nuläget[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1999 är MBH98-rekonstruktionen föråldrad, Mann et al. publicerade det året en uppdaterad rekonstruktion[6]. Flera andra forskargrupper har sedan dess, med förfinad metodik och mer omfattande rådata, tagit fram och publicerat nyare temperaturrekonstruktioner för norra halvklotet som går längre bakåt i tiden. Dessa nyare rekonstruktioner användes i FN:s klimatpanels fjärde rapport från år 2007 om global uppvärmning. Michael Mann och Phil Jones har publicerat fler rekonstruktioner både år 2003[7] och 2004[8]. Ett svensk-ryskt forskarlag publicerade år 2005 en väldigt omfattande rekonstruktion som sträcker sig ända till år 1[9]. De nyare rekonstruktionerna påminner även de om hockeyklubbor och de bekräftar i stort sett det som MBH98 kom fram till.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Michael E. Mann Raymond S. Bradley & Malcolm K. Hughes (1998). ”Global-scale temperature patterns and climate forcing over the past six centuries”. Nature 392: sid. 779-787. http://www.nature.com/nature/journal/v392/n6678/full/392779a0.html. 
  2. ^ Stephen McIntyre, Ross McKitrick (2003). ”Corrections to the Mann et. al. (1998) Proxy Data Base and Northern Hemispheric Average Temperature Series”. Energy & Environment 14 (6): sid. 751-771. http://www.ingentaconnect.com/content/mscp/ene/2003/00000014/00000006/art00002. 
  3. ^ Michael E. Mann Raymond S. Bradley & Malcolm K. Hughes (2004). ”Corrigendum: Global-scale temperature patterns and climate forcing over the past six centuries”. Nature 430: sid. 105. http://www.nature.com/nature/journal/v430/n6995/suppinfo/nature02478.html. 
  4. ^ Stephen McIntyre, Ross McKitrick (2005). ”Hockey sticks, principal components, and spurious significance”. Geophysical Research Letters 32: sid. L03710. http://www.agu.org/pubs/crossref/2005/2004GL021750.shtml. 
  5. ^ von Storch, Hans; Zorita, Eduardo; Jones, Julie M.; Dimitriev, Yegor; González-Rouco, Fidel; Tett, Simon F. B. (2004), ”Reconstructing Past Climate from Noisy Data”, Science 306 (5696): 679–682, doi:10.1126/science.1096109 
  6. ^ Michael E. Mann Raymond S. Bradley & Malcolm K. Hughes (1999). ”Northern Hemisphere temperatures during the past millennium: Inferences, uncertainties, and limitations”. Geophysical Research Letters 26 (6): sid. 759-762. 
  7. ^ Michael E. Mann & Philip D. Jones (2003). ”Global surface temperatures over the past two millennia”. Geophysical Research Letters 30 (15): sid. 1820. http://www.agu.org/pubs/crossref/2003/2003GL017814.shtml. 
  8. ^ Philip D. Jones & Michael E. Mann (2004). ”Climate over past millennia”. Reviews of Geophysics 42: sid. RG2002. http://www.agu.org/pubs/crossref/2004/2003RG000143.shtml. 
  9. ^ Anders Moberg, Dmitry M. Sonechkin, Karin Holmgren, Nina M. Datsenko & Wibjörn Karlén (2005). ”Highly variable Northern Hemisphere temperatures reconstructed from low- and high-resolution proxy data”. Nature 443: sid. 613-617. http://www.nature.com/nature/journal/v433/n7026/full/nature03265.html.