Holdridges livszoner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Holdridges livszonssystem. Trots att dess upphovsman uppfattade systemet tredimensionellt, brukar det vanligen visas som ett tvådimensionellt system med hexagoner i en triangulär ram.

Holdridges livszoner är ett globalt bioklimatsystem för klassificering av landområden. Den publicerades första gången av Leslie Holdridge 1947, och uppdaterades 1967. Det är ett relativt enkelt system baserat på få empiriska data, vilket ger objektiva kartläggningskriterier[1]. Ett grundläggande antagande för systemet är att både jordtyp and klimaxvegetation kan bestämmas när klimatet är känt[2].

Systemet, som ursprungligen skapades för tropiska och subtropiska områden, tillämpas globalt. Det har visat sig passa tropiska vegetationszoner, medelhavszoner och boreala zoner, men är mindre användbart för kalla havsklimat eller torra klimat där fukten blir den avgörande faktorn. Systemet har kommit till stor användning när det gäller bedömningen av eventuella klimatförändringar i den naturliga vegetationen på grund av global uppvärmning[3].

De tre axlarna i den Barycentriska uppdelningen är:

Andra indikatorer som ingår i systemet är:

Biotemperaturen baseras på växtsäsongens längd och temperatur. Den mäts som medelvärdet av temperaturmätningarna där de under fryspunkten räknas som 0 °C, då växterna vilar vid dessa temperaturer. Holdridges system använder biotemperatur framför temperattemperaturluses biotemperature framför Merriams livszoner, och tar primärt inte hänsyn till höjd. Systemet anses mer passande för den tropiska vegetationens komplexitet än Merriams system.

Klasser[redigera | redigera wikitext]

Klasserna som är definierade i systemet och används av IIASA är:

  1. Polaröken
  2. Subarktisk torr tundra
  3. Subarktisk fuktig tundra
  4. Subarktisk våt tundra
  5. Subarktisk regntundra
  6. Boreal öken
  7. Boreal torr buskskog
  8. Boreal fuktig skog
  9. Boreal våt skog
  10. Boreal regnskog
  11. Kalltempererad öken
  12. Kalltempererad busköken
  13. Kalltempererad myrskog
  14. Kalltempererad fuktskog
  15. Kalltempererad strandskog
  16. Kalltempererad regnskog
  17. Varmtempererad öken
  18. Varmtempererad busköken
  19. Varmtempererad taggbusköken
  20. Varmtempererad myrskog
  21. Varmtempererad fuktskog
  22. Varmtempererad strandskog
  23. Varmtempererad regnskog
  24. Subtropisk öken
  25. Subtropisk busköken
  26. Subtropisk taggskog
  27. Subtropisk torr skog
  28. Subtropisk fuktskog
  29. Subtropisk strandskog
  30. Subtropisk regnskog
  31. Tropisk öken
  32. Tropisk busköken
  33. Tropisk taggskog
  34. Tropisk torrskog
  35. Tropisk myrskog
  36. Tropisk fuktskog
  37. Tropisk strandskog
  38. Tropisk regnskog

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Western Ecology Division | US EPA
  2. ^ http://links.jstor.org/sici?sici=0004-0851%28197322%295%3A3%3CA187%3ACOTAOT%3E2.0.CO%3B2-4&size=LARGE&origin=JSTOR-enlargePage
  3. ^ [1]