Holländare (väderkvarn)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riekermolen i Amsterdam med en staty av en sittande Rembrandt, som skissar motivet. På Nationalmuseum i Stockholm finns en etsning av motivet signerad 1641.[1]
Holländare med rosett. Fanø i Danmark.

En holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i ett önskat gradtal för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.[2]

Leonardo da Vinci skissade omkring 1500 på en hätte-kvarn och även på hättans vridningssystem med spak inuti kvarnen.[3]

Toppkupolen[redigera | redigera wikitext]

Holländarens typiska vridbara toppkupol kan vridas manuellt eller utrustas med ett extra vindroder, i form av en tvärställd rotor, som sköter vridningen automatiskt. Detta vindroder kallas i sammanhanget för en rosett som via ett kugghjulssystem automatiskt kan vrida toppkupolen till vindögat. Eftersom kugghjulssystemet har en hög utväxling är förhållandevis ganska lätta vindar tillräckliga för att driva runt kupolen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

"Holländaren" introducerades efter förebilder i Holland där man nyttjat dessa kvarnar för att pumpa vatten allt sedan 1500-talet. Till Sverige kom ”holländaren” under 1700-talet och de första av dessa kvarnar hade kroppen byggd i sten eller tegel . Snart förenklades dock konstruktionen och man byggde nedersta våningen eller våningarna i sten medan resten av byggnaden uppfördes i trä. [4]

Den äldsta kända holländarmöllan i Skåne byggdes 1705 av en till Malmö inkallad byggmästare från Göteborg, Jacob Fiegell. Möllan kallades Kattamöllan och låg på den dåvarande stadsvallen strax öster om nuvarande Gustav Adolfs torg. Möllan brann ner 1744. [5] I Bohuslän byggdes den första holländaren 1765 på Lilla Brattön i Valla sockenTjörn av handelsmannen Busk.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Skåne[redigera | redigera wikitext]

Holländarna är vanliga i Skåne, se till exempel Bräcke Mölla, Kronetorps mölla eller Sophiamöllan.

Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms väderkvarnar

Under 1600-talet kom en modernare kvarntyp än stolpkvarnen att introduceras i Sverige och Stockholm. Den äldsta kända holländaren i Stockholm var Skeppsholmskvarnen som uppfördes 1666 på nuvarande platsen för Skeppsholmskyrkan. Den äldsta bevarade holländaren i Stockholm är Waldemarsuddes oljekvarn som uppfördes på 1780-talet, den står även kvar på sin ursprungliga plats. En annan känd holländare var kvarnen Klippan som stod på Danviksklippan i nuvarande stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholms kommun. Kvarnen uppfördes 1770 och revs 1903.

Öland[redigera | redigera wikitext]

Den holländska kvarntypen kom till Öland omkring 1860, och enligt Kalmar läns museum lär det ha funnits upp till cirka 25 så kallade holländare på ön. Sandviks kvarnÖland räknas som norra Europas största väderkvarn.[7]


Gotland[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kvarnar på Gotland

Till Gotland kom hättekvarnarna under andra hälften av 1700-talet, kvarnhuset byggdes ofta av kalksten. Huvarna var ofta klädda av takspån. Runt sekelskiftet 1900 uppfördes på mellersta Gotland ett flertal holländare helt i trä. På norra Gotland kom de efterhand att helt dominera. Av 255 inventerade väderkvarnar i samband med kvarninventeringen 1971-1972 var då 155 holländare.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. Libris 23415 , s. 32.
  2. ^ Schematisk bild av konstruktionen, från Harplinge Väderkvarn
  3. ^ Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. Libris 23415 , s. 11 och 26.
  4. ^ Vård- och underhållsplan Kronetorps mölla, Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård, Rapport 2008:018
  5. ^ Sten Kalling: Slottsmöllan i Malmö. Malmö fornminnesförenings årsbok 1948.
  6. ^ Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. Libris 23415 , s. 124 och 125.
  7. ^ Sandviks kvarn, från olanningen.com
  8. ^ Väder- och vattenkvarnar på Gotland, Jan A:son-Utas och Anders Salomonsson

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]