Holländare (väderkvarn)
En holländare är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i ett önskat gradtal för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.[1]
Innehåll |
[redigera] Toppkupolen
Holländarens typiska vridbara toppkupol kan vridas manuellt eller utrustas med ett extra vindroder, i form av en tvärställd rotor, som sköter vridningen automatiskt. Detta vindroder kallas i sammanhanget för en rosett som via ett kugghjulssystem automatiskt kan vrida toppkupolen till vindögat. Eftersom kugghjulssystemet har en hög utväxling är förhållandevis ganska lätta vindar tillräckliga för att driva runt kupolen.
[redigera] Historia
"Holländaren" introducerades efter förebilder i just Holland där man nyttjat dessa kvarnar för att pumpa vatten allt sedan 1500-talet. Till Sverige kom ”holländaren” under 1700-talet och de första av dessa kvarnar hade kroppen byggd i sten eller tegel . Snart förenklades dock konstruktionen och man byggde nedersta våningen eller våningarna i sten medan resten av byggnaden uppfördes i trä. [2]
[redigera] Utbredning
[redigera] Öland
Den holländska kvarntypen kom till Öland omkring 1860, och enligt Kalmar läns museum lär det ha funnits upp till cirka 25 så kallade holländare på ön. Sandviks kvarn på Öland räknas som norra Europas största väderkvarn.[3]
[redigera] Skåne
Holländarna är vanliga i Skåne, se till exempel Bräcke Mölla, Kronetorps mölla eller Sophiamöllan.
[redigera] Noter
- ^ Schematisk bild av konstruktionen, från Harplinge Väderkvarn
- ^ Vård- och underhållsplan Kronetorps mölla, Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård, Rapport 2008:018
- ^ Sandviks kvarn, från olanningen.com
