Honungsgökar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Honungsgökar
Fjällig honungsgök (Indicator variegatus)
Fjällig honungsgök (Indicator variegatus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hackspettartade fåglar
Piciformes
Familj Honungsgökar
Indicatoridae
Vetenskapligt namn
§ Indicatoridae
Auktor Swainson, 1837
Släkten
Synonymer
Honungsvisare
Wahlbergs honungsgök (Prodotiscus regulus)
Wahlbergs honungsgök (Prodotiscus regulus)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Honungsgökar (Indicatoridae) är en familj som tillhör ordningen hackspettartade fåglar. Den andra delen av namnet, "gökar", kommer av att de liksom gökfåglarna lägger sina ägg i andra fåglars reden för att dessa ska ta hand om ungarna. Honungsgökarna är dock inte särskilt nära besläktade med gökfåglarna.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

De flesta av arterna har en gråbrun fjäderdräkt men några arter har även starkt gulfärgade fjädrar. Alla arter inom familjen har ljusa yttre stjärtfjädrar som är vita hos alla de afrikanska arterna.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Honungsgökarna tillhör en liten grupp fåglar som regelbundet lever av vax. De äter även larver av exempelvis Galleria mellonella, både flygande och krypande insekter, spindlar, och ibland även frukt.

En eller två arter av honungsgök har ett unikt beteende i att den letar upp termitbon och bikupor, för att därefter leda människor och möjligen också större däggdjur (enligt myten honungsgrävlingen) till boet/kupan. Efter att djuret eller människan försett sig äter honungsgöken av kvarvarande vax och larver. Honungsgökar är utrustade med speciella enzymer i magen som gör att den kan smälta vaxet i vaxkakorna och därmed tillgodogöra sig dess energi.

Denna symbios mellan människa och fågel är väl dokumenterad hos arten svartstrupig honungsgök och vissa menar att det även förekommer hos fjällig honungsgök, medan andra motsäger detta.[1][2] Detta beteende går långt tillbaka och det är ingen tvekan om att det är honungsgöken som börjat locka med sig människan och andra däggdjur.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Häckningsbeteendet hos åtta arter inom släktena Indicator och Prodotiscus är kända och alla dessa arter är, i likhet med gökar häckningsparasiter vilket innebär att de lägger sina ägg i andra fåglars bo för att de ska föda upp ungarna. På så vis slipper honungsgökarna att leta mat och ta hand om ungarna. Flertalet föredrar att lägga sina ägg i bon av fåglar som häckar i trädhålor, ofta hos andra hackspettar men släktet Prodotiscus parasiterar bobyggande arter som fåglar inom familjen Zosteropidae eller sångare. Det finns dokumenterat hur honungsgökarnas ungar sparkar ut värdfågelns ungar eller hackar sönder deras ägg.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra släkten i familjen med tillsammans 17 arter. Merparten lever i Afrika och två arter i Sydöstasien.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Friedmann, 1955
  2. ^ Short & Horne, 2002

Källor[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Honeyguide där följande källor anges:

  • Friedmann, Herbert,The Honeyguides, National Museum (Bulletin 208), 1955
  • Short, Lester, & Jennifer Horne, Toucans, Barbets and Honeyguides, Oxford University Press, 2002, ISBN 0-19-854666-1