Honungsskivlingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Honungsskivlingar
Armillaria sp. från Australien
Armillaria sp. från Australien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Marasmiaceae
Släkte Honungsskivlingar
Armillaria
Vetenskapligt namn
§ Armillaria
Auktor (Fr.) Staude
Arter
mer än 600[1]


Den mykologiska karaktären hos honungsskivlingar:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

NA cap icon.svg
skivtyp:
vidfästa

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig

Mycomorphbox Caution.png

varning

Ring stipe icon.png
fot:
ring

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Parasitic ecology icon.png
ekologi:
parasit

Honungsskivlingar (Armillaria) är ett släkte svampar i ordningen skivlingar som förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. Arterna är ganska lika varandra och det är svårt att skilja de åt. Dessa svampar lever ofta som parasiter på döda och levande träd. Vissa av de senare dör på grund av svampens inverkan.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hatten har en mörkbrun till guldgul färg och är täckt med håriga fjäll. Antalet fjäll blir med tiden mindre och de kan saknas helt hos äldre exemplar. Under hatten lever ofta små skalbaggar.

Lamellerna har en vitaktig till rödgul färg. Sporerna saknar färg men tycks vara vita liksom lamellerna omkring. Sporernas utseende skiljer honungsskivlingar tydlig från tofsskivlingar (Pholiota), som har bruna sporer och som annars har liknande kännetecken.

Den upp till 20 centimeter långa stjälken[2] är ofta böjd då vanligen flera stjälkar har samma rot. Stjälkens basis är tydlig tjock.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Honungsskivlingar förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. På norra halvklotet syns de vanligen mellan september och december på levande eller döda träd.

Ätlighet[redigera | redigera wikitext]

Honungsskivlingarna ansågs för ätliga och de kunde i Finland säljas, men de ätliga arterna är mycket svåra att skilja från den giftiga mörkfjälliga honungsskivlingen. Honungsskivlingarna skall aldrig ätas råa, de skall tillredas med omsorg och endast små mängder skall ätas första gången.[3]

Världens största kända organism[redigera | redigera wikitext]

Året 2000 ägde i Malheur National Forest i USA ett förunderligt skogsdöende rum. Som orsak upptäcktes ett mycel av honungsskivlingsarten A. ostoyae som sträckte sig över 880 hektar. Med en uppskattad ålder av minst 2 400 år och en vikt av cirka 600 ton räknas den som världens största kända organism.[4]

Definitionen är svår då flera organismer växer kolonivis där gränsen mellan enskilda individer är otydlig (jämföra Världens största organism).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 januari 2010.
  • Heinz Butin: Krankheiten der Wald- und Parkbäume. Diagnose, Biologie, Bekämpfung. 2 Sporentafeln. 3., neubearbeitete und erweiterte Auflage. Thieme, Stuttgart und New York 1996, ISBN 3-13-639003-2
  1. ^ Tainter FH, Baker FA. (1996). Principles of Forest Pathology. Chichester: Wiley. s. 424. ISBN 978-0471129523.
  2. ^ Ettore Bielli: Pilze. ein umfassender Ratgeber zum Bestimmen und Sammeln von Pilzen. originalet på italienska: Funghi. Kaiser, Klagenfurt 2002, ISBN 3-7043-2179-6. S. 76
  3. ^ Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp
  4. ^ BBC News report about the largest Armillaria in the world

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]