Hornborgasjön

Hornborgasjön
Insjö
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänVästra Götalands län
KommunFalköpings kommun
Skara kommun
LandskapVästergötland
Koordinater 
  WGS 8458°19′02″N 13°32′58″Ö / 58.31722°N 13.54948°Ö / 58.31722; 13.54948 (Hornborgasjön)
  SWEREF 99 TM6464943, 415025
Mått
Areal27,9 km² [1]
Längd10 km
Bredd3 km
Strandlinje34,8 km [2]
Medeldjup1 m
Maxdjup1,5 m
Flöden
TillflödenSlafsan/Hornborgaån, Bjurumskanalen och Härlingstorpskanalen utgör ca 95 % av sjöns tillflöden via vattendrag.
Huvudavrinnings­områdeGöta älvs huvudavrinningsområde (108000)
UtflödeFlian
VattendragsID­ (VDRID)646519-136487
GeoNames2704964
Status[1]
Ekologisk status God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
KällaVISS (SE646918-136677)
Övrigt
SjöID646918-136677
ID vattenförekomstSE646918-136677
Vattenytans ID (VYID)646820-136781
VattendistriktVattenmyndigheten Västerhavet (SE5)
Natura 2000Hornborgasjön (SE0540084)[3]
Limnisk ekoregionSydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)646834-136863
NamnUtloppet av Hornborgasjön
Areal65,78 km²
Vattenytor2,87 km²
Sjöprocent4,36 %
Ackumulerad areal uppströms615,12 km²
Biflödesordning3
UtflödeFlian
VattendragsID (VDRID)648264-134089
Avstånd till havet250 km
Medelhöjd135 m ö.h.
Område nedströms647045-135892
Källor[4][5][6]

Hornborgasjön är en insjö i Västergötland, belägen cirka 15 kilometer sydöst om Skara. Den räknas som en av Sveriges rikaste fågelsjöar[7] och är särskilt känd för att tranor årligen dansar här. Sjön och dess omgivningar är sedan 1999 naturreservat benämnt Naturreservatet Hornborgasjön. Sjön har en yta på 28 kvadratkilometer och natura 2000-området är 40 kvadratkilometer stort.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det nuvarande namnet är belagt först sedan 1700-talet och kommer av Hornborga socken. Sjöns tidigare namn, Lonen, Lunden var ursprungligen Lodhne, 'luden', alltså 'bevuxen med vattenväxter'.[9]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hornborgasjön bildades för ungefär 10 000 år sedan när inlandsisen smälte. Man har funnit rester av bosättningar i området som daterats vara 1 000 år yngre då Hornborgasjön fortfarande var en havsvik.

För cirka 2 000 år sedan bildades de första byarna i området som exempelvis Tranum, Bjällum, Bolum och Hornborga.

Under medeltiden anlades Varnhems och Gudhems kloster, både klostren hämtade sin fisk från sjön.[10]

1892 sattes ångbåten Ellen i trafik på Hornborgasjön. Den hade sin hemmahamn vid Almeö och turen gick Sätuna–Bjurum–Härlingtorp. Några bryggor att lägga till vid fanns inte och då Ellen var ganska djupgående fick passagerarna ro ut till båten eller låta sig bäras ut om man inte ville vada ut till båten. Trafiken pågick i fyra år, därefter började Hornborgasjön att bli allt grundare och trafiken fick upphöra.[11]

Sänkning och restaurering[redigera | redigera wikitext]

I början av 1800-talet rådde det svält i Sverige. Med tankar om att skapa bättre betesmark runt sjön genomfördes den första sänkningen av vattennivån i sjön 1802. Efter detta genomfördes ytterligare fyra sänkningar fram till 1933 med de två största påbörjade 1841 och 1872. Sjöns yta minskade från 28 km² till mindre än 4 km² men istället för åkermark växte sjön igen, bladvassen ökade och området blev till ett träsk, bland annat på grund av de ymniga vårflödena.

Trots sänkningarna under 1800-talet räknades Hornborgasjön fortfarande vid 1800-talets slut som en av Nordeuropas förnämsta fågelsjöar.[7] Men efter de sista sänkningen 1933 resulterade den minskade vattenmängden i att sjön och våtmarkssystemet utarmades. 1965 fick naturvårdsverket i uppdrag att utreda möjligheten att återställa Hornborgasjön. En restaurering av sjön påbörjades och mellan 1992 och 1995 höjdes vattenytan med ett genomsnitt på 0,9 meter[7]. En av de drivande krafterna var tandläkaren och ornitologen Per Olof Swanberg. Restaureringen omfattade bland annat att man öppnade upp det ursprungliga utloppet där en damm upprättades för vattenreglering, att 11 km kanaler lades igen, att 1 200 hektar bladvass och 800 ha träd röjdes bort, och att betes- och slåtterbruket återetablerades längs sjöns stränder.[7] Den totala kostnaden för arbetet med restaureringen mellan åren 1965–1995 räknas till 200 miljoner kronor i 2008 års penningvärde.[7]

Fågellivet[redigera | redigera wikitext]

Hornborgasjön är allmänt mest känd för den stora mängd tranor (Grus grus) som stannar till där på våren för att vila och äta innan de flyger vidare till sina häckplatser i mellersta Sverige och Norge. De rastar där också under andra halvan av året, innan de flyger söderut till sina vinterkvarter i Spanien. Rekordet är från 3 april 2019 då 27 300 individer fanns på platsen. Det gamla rekordet, 26 500, var från 3 april 2012.[12]

Sjön har idag ett rikt fågelliv med speciellt dykänder och doppingar. De senare finns representerade med Sveriges alla fem häckande arter,[förtydliga] där skäggdopping och gråhakedopping är vanligast och den mest spektakulära är svarthalsad dopping som 2007 häckade med 135 par.[7] Utöver dykänder och doppingar häckar där ett antal vadare och simänder och sedan 1980 har det häckat 54 olika arter av våtmarksfåglar.[7] I bladvassen runt sjön häckar bland annat trastsångare, rördrom och vattenrall. En nyhet efter restaureringen är också att det årligen ruggar 10 000 grågäss fram till slutet av juni.[7]

Ett bra ställe att studera fåglar är vid utloppet, där Hornborgasjöns vatten rinner över till ån Flian. På grund av att vattnet aldrig fryser i denna del av Hornborgasjön är det en bra plats för att titta på fåglar året om. Man kan bland annat se sothöns, vigg, salskrake, sångsvan, gråhakedopping, skäggmes, rördrom, ägretthägern, svarthalsad dopping, knölsvan och havsörn. Ore backar är en vandringsled som går vid en del av Hornborgasjön. [13] På sjöns östra sida, nära Broddetorp, finns ett Naturum, där naturen kring sjön visas.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ [a b c d e f g h] Fält, P. H., Hertzman, T., Larsson, T. (2008) Hur gick det med fåglarna i Hornborgasjön?, Vår Fågelvärld, vol.67, nr.2, sid:13–18
  8. ^ Skötselplan för Hornborgasjöns naturreservat, falkoping.se
  9. ^ Lundahl, Ivar (1970). Ortnamnen i Skaraborgs län D. 17 Naturnamn. Uppsala: Lundequistska bokhandeln. sid. 17. Libris 8203662. http://sprakochfolkminnen.diva-portal.org/smash/get/diva2:1104156/FULLTEXT01.pdf 
  10. ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 92–93.
  11. ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 92.
  12. ^ Transtatistik Hornborgasjön Arkiverad 13 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ ”Hitta ut - Smultronställen i Skara kommun”. Skara kommun. 7 juli 2017. https://www.skara.se/download/18.7a387cc2163af8f628e3dbe0/1528362336131/Skara_HittaUt_Webb_180319.pdf. Läst 27 juli 2020. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Claeson, Hans; Björk Sven (1999). Hornborgasjöns krönika : 200 år med sänkningar, trätor och naturvård. Skara: Härlunda-Bjärka hembygdsfören. Libris 7454029. ISBN 91-630-8398-1 
  • Edman, Stefan; Hagman Tore, Töve Jan 1958- (2002). Hornborgasjön. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris 8406379. ISBN 91-620-1219-3 
  • Hermansson, Clas; Karlsson Alf (2013). Tranorna vid Hornborgasjön. Broddetorp: Hornborgasjöns fältstation. Libris 13981726. ISBN 978-91-88124-51-7 
  • Hertzman, Tomas (1997). Hornborgasjön : från vasshav till fågelrike. Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 4694. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris 7442079. ISBN 91-620-4694-2 
  • Skogedal, Torbjörn (2018). Hornborgasjön : lockelsens landskap. [Karlstad]: Votum. Libris 21705765. ISBN 9789188435460 
  • Strömberg, Lars G (1994). ”Kulturernas Hornborgasjö”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift (Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1869-) 1993-1994: sid. 91-106. ISSN 0347-4402. ISSN 0347-4402 ISSN 0347-4402.  Libris 8195414

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]