Hotel Tassel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Större stadshus av arkitekten Victor Horta
Hôtel Tassel
Geografiskt läge
Koordinater 50°49′41.016″N 4°21′44.028″Ö / 50.82806000°N 4.36223000°Ö / 50.82806000; 4.36223000Koordinater: 50°49′41.016″N 4°21′44.028″Ö / 50.82806000°N 4.36223000°Ö / 50.82806000; 4.36223000
Plats Bryssel
Land Belgien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iv
Referens 1005
Historik
Världsarv sedan 2000  (24:e mötet)
Hôtel Tassel på kartan över Europa
Red pog.svg
Hôtel Tassel
Hôtel Tassel på kartan över Europa.
* Enligt Unescos indelning.

Hotel Tassel (franska: Hôtel Tassel, nederländska: Hotel Tassel) är ett privathus i Bryssel, ritat av Victor Horta för den belgiske forskaren och professorn Emile Tassel 1893-1894. Den anses vara den första riktiga Jugendbyggnaden för dess mycket innovativa plan och starkt banbrytande användning av material och dekorationer. Tillsammans med tre andra privathus av Viktor Horta, däribland Hortas eget hus och atelier ingår i världsarvet Större stadshus av arkitekten Victor Horta. Hotel Tassel ligger på Rue Paul-Emile Jansonstraat 6 i Bryssel.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Trappa i Hôtel Tassel

Det första stadshuset som ritades av Victor Horta var Maison Autrique. Denna bostad var redan innovativ för sin tillämplning av ett nytt dekorativt system (Art Nouveau) som inte saknade referenser till andra historiska arkitekturstilar. Planritningarna och den rumsliga sammansättningen av Maison Autrique var dock ganska traditionella. På den djupa och smala byggnadsytan organiserades rummen enligt den i Belgien då rådande traditionella ordningen. Den bestod av ett antal rum efter varandra byggnadens vänstra sida flankerad av en relativt smal entréhall med trappor och en korridor som ledde till en smal innergård. Från byggnades tre-rums-svit hade endast det första och det sista fönster så det mittersta rummet (vanligen använt som matsal) var ganska dystert.

I Hôtel Tassel bröt Horta tydligt med denna traditionella ordning. Faktum är att han byggde ett hus bestående av tre olika delar. Två ganska konventionella byggnader i tegel och natursten — ett ut mot gatan och ett på gårdssidan — som vara sammanlänkade med en stålstruktur täckt med glas. Den fungerar som den sammanbindande delen i den rumsliga sammansättningen av huset och har trappor och trappavsatser som ansluter till olika rum och våningsplan. Genom glastaket fungerar den som ett ljusgård som ger naturligt ljus i mitten av byggnaden. I denna del av huset, som även kan användas för att ta emot gäster, använde Horta alla sina färdigheter som inredare. Han designade varje liten detalj; dörrhantag, träarbeten, paneler och fönster med målat glas, mosaikgolv och inventarier. Horta lyckades integrera den påkostade inredningen utan att maskera de allmänna arkitektoniska strukturerna.

Innovationerna gjorda i Hôtel Tassel kom att markera den stil och förhållningssätt hans senare stadshus fick, däribland Hôtel van Eetvelde, Hôtel Solvay och arkitektens eget hus och 'atelier'. Det kan vara överflödigt att nämna att dessa hus var mycket dyra och endast överkomliga för stadens rika invånare med smak för 'Avant-Garde'. Av denna anledning följdes inte de rena arkitektonska innovationerna mycket av andra arkitekter. De flesta Art Nouveauhusen i Belgien och andra Europeiska länder var inspirerade av Horta's dekorativa 'whiplash'-stil som ofta används i en mer traditionell byggnad.

Hôtel Tassel hade ett avgörande inflytande på den franska Art Nouveau-arkitekten Hector Guimard som senare utvecklade en personlig tolkning av Hortas exempel.

Hôtel Tassel är för närvarande ett privat kontorshus som inrymmer en advokatbyrå och dess inre är inte tillgängligt för allmänheten.

Ett världsarv[redigera | redigera wikitext]

Världsarvskommittén gav Hôtel Tassel världsarvsstatus år 2000.

De fyra större stadshusen - Hôtel Tassel, Hôtel Solvay, Hôtel van Eetvelde, och Maison & Atelier Horta - belägna i Bryssel och ritade av arkitekt Victor Horta, en av de tidigaste initiativtagarna till Art Nouveau, är en av de mest anmärkningsvärda banbrytande arkitektoniska verken från slutet av 1800-talet. Den stilistiska revolutionen representerad av dessa verk kännetecknas av deras öppna plan, ljusets spridning och den briljanta föreningen av böjda dekorationslinjer i byggnadsstrukturen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia