Hottentott-guldmullvad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hottentott-guldmullvad
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Afrosoricida
Familj Guldmullvadar
Chrysochloridae
Släkte Amblysomus
Art Hottentott-guldmullvad
A. hottentotus
Vetenskapligt namn
§ Amblysomus hottentotus
Auktor (A. Smith, 1829)
Synonymer
Amblysomus iris (Thomas & Schwann, 1905)
Hitta fler artiklar om djur med

Hottentott-guldmullvad (Amblysomus hottentotus[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Andrew Smith 1829. Amblysomus hottentotus ingår i släktet Amblysomus och familjen guldmullvadar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • A. h. hottentotus
  • A. h. iris
  • A. h. longiceps
  • A. h. pondoliae
  • A. h. meesteri

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Guldmullvadar förekommer bara i Afrika, söder om Sahara. Just denna art förekommer i sydöstra Sydafrika och i angränsande regioner av Lesotho och Swaziland. [7][8] Arten är vanlig i savannen och den vistas även i skogar, marskland och i sanddyner vid kusten. Hottentott-guldmullvad når i syd busklandskapet fynbos men där är den inte frekvent. Arten hittas i trädgårdar och på golfbanor.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hottentott-guldmullvaden har en päls som varierar från rött till mörkaste brunt. Pälsen hjälper djuren att hålla sig torra från den fukt som finns i jorden. Pälsen är tjockare på undersidan och isolerar mot kyla. Dessa partier av pälsen är grå.

Djurets vikt varierar 40 – 101 gram, med hanarna något tyngre och större. Hanarnas kroppslängd är 115 – 145 millimeter, med en genomsnittlig vikt av 80 gram. Honorna är 120 – 125 millimeter i längd, med en genomsnittsvikt av 66 gram.

Hottentott-guldmullvadens ögon är täckta med skinn och de är helt blinda. Några ytteröron går inte att se och både öronöppningar och näsborrar är väl täckta med päls. Allt för att skydda mot jord och sand, när djuret gräver sina tunnlar.

Framtassarna är korta och försedda med fyra klor. Det tredje fingret är störst och används, tillsammans med det andra fingret, för att gräva med. Det första och fjärde fingret på tassarna är rudimentära. Baktassarna är också korta och har fem fingrar.

Hottentott-guldmullvaden har 36 tänder, enligt dentalformeln 3/3, 1/1, 3/3, 2/2. Arten är liksom andra guldmullvadar zalambdodont, det vill säga har tänder i två kedjor, som möts i en vinkel.[9]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer framför allt på tempererade gräsmarker med mjuk jord, där den enkelt kan gräva sina gångar. Men den förekommer även i kustskogar och savannskogar. Den trivs i nederbördsrika områden, som har minst 500 millimeter regn per år. Den har påträffats på upp till 3000 meters höjd över havet.

De gångar den gräver kan bli mer än 200 meter långa och nå ett djup på upp till en halvmeter.[10]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Hottentott-guldmullvaden lever av maskar, insektslarver, syrsor, snäckor, och spindlar.[10]

Förökning[redigera | redigera wikitext]

Under parningstiden utstöter hanen smackande ljud och stampar med tassarna i marken. Uppvaktningen av honan kan vara bli våldsam och leda till parning som påminner om våldtäkt. Det finns till och med dokumenterade berättelser om parning som lett till honans död.[11]

Parningen är inte bunden till någon speciell årstid, men inträffar oftare under regnperioden. Det beror på att födotillgången är bäst och djuren som mest aktiva.

Honan kan ha åtskilliga kullar under ett år och kan redan vara dräktig medan hon fortfarande diar sin senaste kull. Vanligtvis får hon 1-3 ungar per kull. En nyfödd unge väger i genomsnitt 4,5 gram och har en kroppslängd av 5 centimeter.[10]

Naturliga fiender[redigera | redigera wikitext]

Mullvadssnok, genetter, manguster och schakaler är rovdjur som har denna guldmullvad på sin meny. På natten när djuren kryper ut ur sina tunnlar tillhör tornugglan dess fiender.[10]

Hot mot arten[redigera | redigera wikitext]

Arten är inte föremål för några större hot. Den hotas dock lokalt av jakt och utsättning av gift från markägare som vill bli av med den. Tamhundar och tamkatter tar också en och annan guldmullvad.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Amblysomus hottentotus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Amblysomus hottentotus
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/amblysomus+hottentotus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ ”SPECIES Amblysomus hottentotus” (på engelska). Mammal Species of the World. Wilson & Reeder. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=11100092. Läst 30 augusti 2014. 
  8. ^ ”Hottentot Golden Mole (Amblysomus hottentotus)” (på engelska). iNaturalist.org. http://www.inaturalist.org/taxa/42485-Amblysomus-hottentotus. Läst 29 augusti 2014. 
  9. ^ [a b] ”Amblysomus hottentotus — – Hottentot Golden Mole” (på engelska). EOL – Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/1178646/overview. Läst 29 augusti 2014. 
  10. ^ [a b c d] Andrea Flohr. ”Amblysomus hottentotus – Hottentot golden mole” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Amblysomus_hottentotus/. Läst 29 augusti 2014. 
  11. ^ Gus Mills och Les Hex (1997). The Complete Book of Southern African Mammals. Stuik Publishers, Kapstaden, Sydafrika. ISBN 0-947430-55-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]