Hovsta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°21′N 15°13′Ö / 59.350°N 15.217°Ö / 59.350; 15.217
Hovsta
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Församling Axberg
Koordinater 59°21′N 15°13′Ö / 59.350°N 15.217°Ö / 59.350; 15.217
Area 166,45 hektar
Folkmängd 2 785 (2010)[1]
Befolkningstäthet 16,73 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5988
Hovstas läge i Örebro län
Red pog.svg
Hovstas läge i Örebro län
Stationshuset i Hovsta, nu rivet. Bilden tagen 1981.
Stationshuset år 1922.
Hovsta församlingsgård. Arkitekt: Jerk Alton.
På fälten väster om Hovsta en januaridag 2010. Byn Kårsta ses i fjärran.

Hovsta [hå:vsta] är ett område i norra delen av Örebro kommun, idag synonymt med tätorten Hovsta. Fyra km söder om dagens tätort, i norra delen av tätorten Lillån, ligger Hovsta kyrka. Hovsta var tidigare en del av Hovsta socken.

Namnet Hovsta[redigera | redigera wikitext]

En betydelse hos ortnamn med förledet hov är "fornnordiskt (guda)tempel" [2], vilket motsvaras av det isländska hof, som betyder "tempel, kultplats" [3]. Flera gårdsnamn på Island bär namnet Hofsstaðir, till exempel Hofsstaðir í Borgarfjarðarsýsla och Hofsstaðir í Helgafellssveit [4]. Mot denna betydelse av förledet talar att ortnamnet i äldre dokument skrevs på annat sätt. På 1300-talet skrevs namnet parochie Hosto (genitiv) 1304, parochia Hoostæ 1335[5]. Ända in på 1700-talet användes stavningar som Hoosta och Hostad. På grundval härav framförde ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren år 1927 att första leden skulle komma av genitivformen av det fornsvenska mansnamnet *Hō(r) eller Hōe, som i sin tur skulle vara bildat av det fornsvenska adjektivet *hō(r)[6]. Sahlgren ansåg att de gamla stavningarna från 1300-talet visade att förleden Hov- inte är ursprunglig, utan att förleden har varit Ho-. Han ansåg vidare (1947)[7] att sjukdomssymptomet hosta har gjort att sockennamnet Hosta vid Örebro och bynamnet Hosta i Fellingsbro har ändrats till Hovsta. Enligt denna tolkning skulle Hov- i Hovsta inte ha något att göra med det fornnordiska Hof-. Sahlgrens tolkning av förledet har även tagits upp av Svenskt ortnamnslexikon [8]. Att namnet fått å-uttal kan vara en modern folketymologi.[9].

För en diskussion angående efterledet -sta, som kan anknyta till det fornsvenska ordet stadher i betydelsen ställe, plats, hänvisas till -sta i artikeln Svenska ortnamnsefterled.

Hovsta före år 1900[redigera | redigera wikitext]

På 1864 års häradskarta fanns inte dagens tätort utmärkt. Istället finns en bebyggelse kallad Hofsta ungefär där Lillån ligger idag. Dagens Hovsta började byggas under de sista decenninerna av 1800-talet. Tätorten uppstod som ett järnvägssamhälle, när Köping-Hults Järnväg drogs fram emellan Örebro och Ervalla år 1856. (Banan är idag en del av Godsstråket genom Bergslagen och Mälarbanan, men inga tåg stannar längre i Hovsta.) De gamla gårdarna Kumla, Lund, Mellangården och Lillgården utgjorde grunden i stationssamhället. Snart uppstod en bebyggelse bestående av villor och även sommarstugor. Olika näringsidkare etablerade sig, som till exempel snickare, målare, cykelverkstad och damfrisör.

Dagens Hovsta[redigera | redigera wikitext]

Dagens tätort ligger 9 km norr om Örebro centrum, utmed Riksväg 50. Nordöstra delen av samhället Hovsta ligger utanför Hovsta socken. Efter att Axbergs landskommun gått upp i Örebro kommun 1971 rådde länge byggstopp i Hovsta. I början av 1970-talet började man diskutera en utbyggnad, med siktet inställt på 2400 invånare år 1977 och 3600 invånare år 1978 [10]. Utbyggnadsförslaget omfattade även flerfamiljshus, och bebyggelse öster om nuvarande Riksväg 50. Så omfattande har utbyggnaden hittills inte blivit.

För att utbyggnaden skulle kunna äga rum, krävdes infrastruktursatsningar såsom vatten, avlopp, skola, affär och kommunikationer. Skola (F-6), daghem, centrumanläggning invigdes 1976. Redan 1972 hade en "matarbusslinje" till Lillån etablerats. År 1976 förlängdes den ordinarie stadsbusslinjen till Hovsta. Ungefär samtidigt lades järnvägsstationen ner.

Hovsta idrottsförening (Hovsta IF) instiftades år 1976. Kårsta golfklubb, grundad 1991, ligger 1 km väster om Hovsta. 2 km väster ligger sjön Lången, där det finns badmöjligheter på sommaren. Motionsslinga finns på Gladarberget.

Hovsta frikyrkoförsamling, som samarbetar med Evangeliska frikyrkan, driver Lundhagskyrkan, vid infarten till Hovsta från Riksväg 50. Axbergs församling har också ett församlingshem i Hovsta. Det ligger även det vid infarten till Hovsta, och är ritat av Jerk Alton.

Naturreservat nära Hovsta[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige beslutade i maj 2010 om att inrätta fjorton nya tätortsnära naturreservat. Två av dessa ligger i direkt anslutning till Hovsta, nämligen Hässelbyskogen och Gladarberget[11].

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hovsta 1960–2010[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
324
1965
  
300
1970
  
259
1975
  
1 240
1980
  
2 121
1990
  
2 693 164
1995
  
2 831 164
2000
  
2 744 166
2005
  
2 773 166
2010
  
2 785 166

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Illustrerad svensk ordbok, 3:e uppl., s. 550. Natur och Kultur 1964
  3. ^ Isländsk-svensk ordbok, s. 133. Rabén & Sjögren 1972
  4. ^ Einar Laxness: Landið þitt Ísland, Lykilbók. Örn og Örlygur, Reykjavík 1985.
  5. ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 132, ISBN 91-7229-020-X
  6. ^ Jöran Sahlgren "Nordiska ortnamn i språkligoch saklig belysning", s. 63-64 i Namn och bygd 1927
  7. ^ Saga och sed, årgång 1947, uppsatsen "Uppsnyggade ortnamn" s. 13
  8. ^ Svenskt ortnamnslexikon, s. 132. Institutet för språk och folkminnen, Uppsala 2003
  9. ^ Karin Calissendorff/Anna Larsson "Ortnamn i Närke" 1998, s. 47
  10. ^ Nerikes Allehanda 1972
  11. ^ 14 nya naturreservat i Örebro kommun
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • J.L. Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms förlags AB, Stockholm 1928
  • Daniel Larson: Hovsta kyrka och församling. Vad gamla protokoll berätta. Stiftelsen Hovsta församlingshus. Kumla 1947.
  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.
  • Christer Blohm (red.): Lillån och Hovsta 1950-1991. CEBE Läromedel, Örebro 1992.
  • Lennart Westesson: Lokaltrafiken i Örebro - en historik. Sällskapet Gamla Örebro 1987.