Huanghe
| Huanghe (Gula floden) | |
| (Traditionell kinesiska: 黃河) (Förenklad kinesiska: 黄河) (Pinyin: Húanghé) |
|
| Flod | |
 |
|
| Land |  Kina |
|---|---|
| Källa | |
| - läge | Bayan Har-bergen, Qinghai, Kina |
| - höjdläge | 4 500 m ö.h. |
| Mynning | |
| - läge | Bohai, Kina |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | |
| Längd | 5 460 km[1] |
| Avrinningsom. | 750 000 km²[2] |
| Vattenföring | |
| - medel | 2 571 m³/s |
Huanghe (黄河, pinyin: Húanghé), även känd som Gula floden, är den näst längsta floden i Kina (efter Yangtze) och den sjätte längsta i världen med sina 5 460 kilometer.[1] Floden har sin källa i Bayan Har-bergen i Qinghai i västra Kina och flyter genom nio provinser innan den slutligen mynnar ut i Bohaihavet. Huanghes har ett avrinningsområde på ungefär 750 000 kvadratkilometer[2] vilket sträcker sig som mest 1 900 kilometer i västöstlig riktning och 1 100 kilometer i nordsydlig riktning vilket nöder 140 miljoner mänmniskor med dricksvatten samt bevattning.
Huanghe brukar ofta kallas "den kinesiska civilizationes vagga" då det var i dess bäcken, och speciellt i Weidalen som den antika kinesiska civilizationen grundades, samt var den mest expansiva och välmående regionen under den tidiga kinesiska historien. Floden har också fått de något negativa öknamnen "Kinas sorg" och "Hans söner gissel" på grund av dess regelbudna och förödande översvämningar samt ändringar i sitt lopp, vilka beror på ständiga höjningar av flodbädden.
[redigera] Geografi
Floden har sin källa i Bayan Har-bergen nära den östra kanten av Yushu. Därifrån letar sig floden ner i ett slingrande och samtidigt våldsamt lopp från källområdet till Zoigesänkan, där den svänger karftigt först åt norfväst och sedan nordöst innan den når lössjordslätten längs de östliga delarna av landet. Där håller den en satdig östlig kurs innan den rinner ut i Bohaihavet. Vid mynningen blir flodens vattendjup litet men den blir samtidigt betydligt smalare. Under denna sträcka hinner floden passera sju provinser och två autonoma regioner, vilka är (från öst) Qinghai, Gansu, Ningxia, Innre Mongoliet, Shaanxi, Shanxi, Henan och Shandong. Större städer längst floden är (från öst) Lanzhou, Yinchuan, Wuhai, Baotou, Luoyang, Zhengzhou, Kaifeng och Jinan. Floden brukar ofta delas in i tre delar, Tibetanska högplatån, "Ordos Loop" och Nordkinesiska slätten. Det är ungefär 650 kilometer mellan det tidigare sydligaste och det nuvarande utloppet.
Huanghe bildar ett vidsträckt deltaland efter 5 460 kilometers lopp vid mynningen till Gula havet. De tjocka lösjordsavlagringar som floden rinner genom mot utloppet eroderas mycket lätt. Namnet "Gula floden" kommer från den gula färgen på vattnet som i sin tur beror på de enorma flodavlagringarna som får floden att bli fylld med slam, alltså den gula lössjorden. De lösa sedimenten har gjort att floden många gånger brutit sig en ny fåra, speciellt i sitt nedre lopp.
Varje år förs i genomsnitt 1 600 miljoner ton slam ut i havet genom floden. Varje kubikmeter vatten kan innehålla nästan 400 kilo slam. Det är när det sedan sjunker till flodens botten som floddeltat byggs på och idag omfattar Huanghes delta nära 250 000 kvadratkilometer, vilket gör det till världens största. Eftersom vattendjupet är mycket litet och minskar i och med påbyggelsen kan det, speciellt under torrperioden, hända att det inte är något vatten kvar alls. På sina ställen rinner floden över de omgivande slätterna som skyddas av de uppbyggda vallarna.
[redigera] Översvämningar och eroison
När vattennivån stiger, ökar även risken för översvämning. På sensommaren, då tropiska stormar rasar och monsunregnen faller, brukar det högsta vattenståndet inträffa. Översvämningsrisken har även att göra med den kraftigt växlande vattenföringen (kubikmeter vatten per sekund). Under minst 2 500 år har översvämningar inträffat varje årtionde. Det för med sig stor förödelse med vanligtvis stora eller i svåra fall oerhörda skador på bebyggelse och åkerområden. Bara under det senaste seklet ska floden ha dränkt miljoner människor och Huanghes översvämningar anses ha dödat fler människor än någon annan flod i världen. Särskilt destruktiva anses öersvämningarna 1887, 1931 och 1938 varit. Dessa tre översvämningar har tillsammans dödat miljonar människor och anses ha varit de tre mest dödliga översvämningarna någonsin och bland de värsat naturkatasytroferna någonsin. Den allra mest destruktiva översvämningena var den 1931.[3]
De stora slamavlagringarna i flodens lägre delar samt längs Nordkinesiska slätten samt den stora utbredningan av slättland runt floden har alltid lett till stor översvämningsrisk. Som en av världens mest slamfyllda floder beräknas den ha översmämmat 1 500 gånger sedan 2000 f.Kr. och skapat ofattbar förödelse. Under större delen av sin historiu har Kina försökt kontrollera floden genom att bygga kanaler och högre vallar. 1955 antog den Kinesisa staten ett ambitiöst program för att kontrollera floden, vilket bland annat innebär kraftigt dammbyggande.[3] Man har också byggt upp stora terrasser. På vissa områden har man även planterat skog som behöver mycket vatten.
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga wikipedia, Yellow River, 12 november 2011.
- ^ [a b] ”Huang He”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/huang-he. Läst 26 mars 2011.
- ^ [a b] ”Flod - Några av världens största floder”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/flod/1113379. Läst 26 mars 2011.
- ^ [a b] ”Britannica.com”. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1483621/Huang-He-floods. Läst 12 november 2011.
