Huddinge kommun

Från Wikipedia
Version från den 28 november 2017 kl. 07.32 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Huddinge kommun
Kommun
Entré till Huddinge kommunalhus.
Vapen för Huddinge kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Läge 59°14′N 17°59′Ö / 59.233°N 17.983°Ö / 59.233; 17.983
Centralort Huddinge (del av tätorten Stockholm)
Areal 140,67 km² (2015-01-01)[1]
269:e största (av 290)
 - land 131,03 km²
 - vatten 9,64 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 113 920 (2023-12-31)[2]
14:e största (av 290)
 - centralort 96 802 (2009)av Stockholm tätort
 - storstadsområde 2 454 821 (2023[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 869,42 invånare/km²[2][1]
13:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 377 invånare/km²
Geonames 2704619
Kommunkod 0126
Tätortsgrad (%) 99 (2015)[4]
Organisationsnummer 212000-0068
Antal anställda 6 658 ()[3]
Webbplats: www.huddinge.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Huddinge kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är stationssamhället Huddinge, som är en av de 42 som tidigare varit municipalsamhälle. Huddinge är en del av tätorten Stockholm. Huddinge är efter sin folkmängd den näst största av kommunerna i Stockholms län.

Den 1 januari 2012 var kommunens yta 140,63 km². En tredjedel av kommunens yta är skyddad som naturreservat.[5] Bebyggelsen i kommunen ligger i flera olika centra med affärer, service, pendeltågsstationer och flerfamiljshus som är omgivna av vidsträckta småhus- och naturområden.

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. Den har sjön Mälaren i nordväst. I sydöst gränsar Huddinge kommun till Haninge kommun, i sydväst till Botkyrka kommun, i nordväst till Ekerö kommun, i norr till Stockholms kommun och i öster till Tyresö kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik

Huddinge kommuns flagga.

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken. Kommunen har varken delats eller lagts samman med några andra kommuner, men vissa gränsändringar till grannkommuner har genomförts.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorps municipalsamhälle (1924–53), Hörningsnäs villastads municipalsamhälle (5 december 1915–47), Stuvsta municipalsamhälle (1924–47), Fullersta municipalsamhälle (1924–47), Snättringe municipalsamhälle (2 november 1928–47). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde 31 december 1952. Huddinge var en administrativ tätort tills det moderna tätortsbegreppet infördes 1950 och centralorten räknas sedan dess som sammanvuxen med tätorten Stockholm. Huddinge landskommun ombildades 1971 till nuvarande Huddinge kommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Södertörns tingsrätts domsaga. [7]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga.

Huddinge kommunvapen är ritat av formgivaren Folke Arström. Det fastställdes av Kungl Maj:t den 28 november 1947.[8] År 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket enligt den nya lagstiftningen till skydd för kommunala vapen.

Demografi

Befolkningsutveckling

Huddinge har vuxit med 10 000-tals invånare på bara några decennier. Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge som landskommun i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt och kring 2009 hade Huddinge passerat Gävle, Eskilstuna och Sundsvall och är nu landets fjortonde största kommun befolkningsmässigt. 2012 uppnåddes siffran 100 000 invånare.

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970–2023
År Invånare
1970
  
 54 732
1975
  
 62 576
1980
  
 66 570
1985
  
 70 209
1990
  
 73 829
1995
  
 77 384
2000
  
 84 535
2005
  
 88 750
2010
  
 97 453
2015
  
 105 311
2023[2]
  
 113 920
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 38 782, eller 37,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 104 185 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 319, eller 28,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 457 den 31 december 2002).[9]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Huddinge kommun 104 185 personer. Av dessa var 28 601 personer (27,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Historia

Äldre historia

De äldsta lämningarna efter mänsklig verksamhet i Huddinge går ungefär 9 000 år tillbaka till stenåldern. Då låg större delen av landskapet under vatten och liknade en ytterskärgård. Genom den postglaciala landhöjningen har landmassan höjds sedan dess med cirka 50 meter.

Namnet "Huddinge" antas komma från "uddungarna" (alltså "de som bor på udden"[11]), de första bofasta som under brons- och järnåldern hade sin by på en udde vid Mälarens södra strand i Vårby.

Redan på forntiden var uddungarnas by en genomfartsort och dess invånare levde under en ständig fara och fienden kom oftast sjövägen. Som en sammanlänkad varningssignal tändes därför eldar på högt belägna platser, så kallade vårdkasar. Vårby betyder alltså byn vid vårdkasen. En hel kedja med sådana vårdkasar fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget eller Korpberget fortlever än i dag som symbol i Huddinges kommunvapen (läs mer under avsnitt "Kommunvapen").

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett omfattande antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades 1871 i Vårby gård finns bevarad på Historiska museet.

Nyare historia

Centrala Huddinge mot nordväst, 1936.
Foto: Oscar Bladh.
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län/Huddinge kommun.

Innan järnvägen (Västra stambanan) anlades på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna och många torp finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Kring sekelskiftet 1900 blev det alltmer lönsamt för ägare av välbelägen mark kring Stockholm att sälja den till byggtomter än att fortsätta med jordbruket. När de första tomterna såldes var gårdarna ännu i bruk och ägarna var enskilda personer. Senare köptes de av tomtbolag som styckade stora arealer. Intill Huddinge järnvägsstation planerades 1902 på det sättet Huddinge villastad.[12] Huddinge villastad var belägen på östra och västra sidan om Västra stambanan och på mark som ingick i Fullersta gårds landområden. Det var närheten till Huddinges järnvägsstation (numera Huddinge station) som skulle locka köparna.[13]

I närheten av järnvägsstationen började efter 1945 kommunens centrala delar växa fram. Här uppfördes mellan 1945 och 1948 Huddinges första kommunala förvaltningshus efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Vid Fullerstavägen 1 byggdes 1947 Huddinges första hyreshus i tre våningar och med butiker i bottenplan (numera riven).[14] Vid Huddinge station planerades även Huddinge centrum, som stod klart i början av 1960-talet. På 1980-talet tillkom nuvarande centrumanläggning, anledningen var stora marksättningar på grund av gamla sjöbotten och i mitten av 1980-talet tvingade detta fram ny- och ombyggnad.

Indelningar

Kommundelar

Kommunen är indelad i sju kommundelar, vilka i sin tur är indelade i trakter.

Kommundelarnas befolkning 31 december 2011[15]

Nr Kommundel Befolkning
1 Flemingsberg &&&&&&&&&&014924.&&&&&014 924
2 Segeltorp &&&&&&&&&&011870.&&&&&011 870
3 Sjödalen-Fullersta &&&&&&&&&&022304.&&&&&022 304
4 Skogås &&&&&&&&&&013783.&&&&&013 783
5 Stuvsta-Snättringe &&&&&&&&&&015847.&&&&&015 847
6 Trångsund &&&&&&&&&&&09912.&&&&&09 912
7 Vårby &&&&&&&&&&010115.&&&&&010 115
Huddinge centrum vid järnvägsstationen.

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågsstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågsstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreder sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågsstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i följande församlingar: Huddinge, Trångsund-Skogås, S:t Mikael och Flemingsberg.[16]

Distrikt inom Huddinge kommun.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[17]:

Tätorter

Stora delar av bebyggelsen i Huddinge kommun ingår i Tätorten Stockholm (Huddinge centrum, Fullersta, Flemingsberg, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Vårby, Trångsund,Skogås) dessutom finns

Natur

Parker

Sjödalsparkens utomhusscen.

Inom Huddinge kommun finns ett 20-tal parker.[18] Här några exempel:

  • Flemingsbergsparken, en 7,2 hektar stor park som delvis består av skog.
  • Fullerstaparken ligger nedanför Fullersta gård och har karaktären av en engelsk landskapspark.
  • Kräpplaparken är 1,6 hektar stor och ligger mellan järnvägen och Dalkarlsvägen.
  • Rådsparken är 1,6 hektar stor och erbjuder möjlighet att idrotta, har bland annat en lekpark anpassad för barn med funktionsnedsättning och ett stall med tamdjur.
  • Sjödalsparken anlades på 1960-talet och är Huddinges stadspark med utomhusscen.
  • Stortorpsparken omfattar ett 3,5 hektar stort område i centrala Stortorp.
  • Tranparken är ett 0,8 hektar stort park- och naturområde som ligger längs Långsjön, öster om Häradsvägen.
  • Vårbyparken ligger centralt i bostadsområdet Vårby gård och anlades på 1960-talet kring och i de numera torrlagda kvarndammarna för Vårby kvarn.

Naturreservat

Natura 2000-områden

Sjöar

Albysjön
Drevviken
Gömmaren
Holmträsket
Kvarnsjön, Gladö
Kvarnsjön, Lissma
Kärrsjön
Lissmasjön
Långsjön, Hanveden
Långsjön, Älvsjö
Magelungen
Mörtsjön
Orlången
Ormputten
Rudträsket
Trehörningen, Hanveden
Trehörningen, Sjödalen
Trylen
Vårbyfjärden
Ådran
Ågestasjön
Öran

Politik

Huddinge är en kommun där den politiska makten under senare tid har växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Kommunalskatten sänktes 2008 till 19:95.

I valet 2010 gick Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna fram. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Drevvikenpartiet backade. Varken den borgerliga alliansen eller de rödgröna fick egen majoritet. Den 30 september meddelade M, FP, C, KD och DP att det avser att styra Huddinge kommun tillsammans. De fem partierna hade då sammanlagt 33 av fullmäktiges 61 mandat.

Efter valet 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet ett minoritetsstyre, vilket motsvarar 29 av fullmäktiges 61 mandat[19]. Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

Mandatfördelning i Huddinge kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPHPSDNYDDPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704238115
4238115
5189,3
4011
19734201467
4201467
5191,3
3714
197652612810
52612810
6188,7
3823
19796248815
6248815
6187,0
3922
198252725418
5275418
6187,1
4120
198542443818
42443818
6185,3
3823
198842374815
42374815
6180,9
3823
199141925326218
41953618
6181,6
4120
1994428342416
42834416
6182,0
3922
199852025314417
520534417
6176,53
3625
20025242238413
52438413
6175,90
3724
200631932246418
319346418
6177,03
3229
2010316423325221
316433521
6178,64
3229
2014417615234217
417653417
6177,72
3625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunikationer

Genom kommunens nordvästra del sträcker sig E4/E20 medan riksväg 73 genomkorsar kommunens östra del. Från nordväst mot sydöst sträcker sig länsväg 259 medan länsväg 226 genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst.

Spårtrafik

De centrala delarna av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av Västra stambanan där SJ:s fjärrtåg stannar vid Flemingsbergs station på väg mot Göteborg och Malmö. Stockholms pendeltåg har stopp vid Trångsund, Skogås, Stuvsta, Flemingsberg och Huddinge centrum. Stockholms tunnelbana stannar vid Vårby gård och Masmo.

Näringsliv

En stor andel av kommunens arbetsgivare finns i Kungens Kurva inklusive den enskilt största privata arbetsgivaren[20] Ikea Kungens Kurva med 875 anställda.

Utbildning

Nybyggda Kyrkskolan omkring 1915.
Beatebergs gamla folkskola från 1909.
Balingsta gamla skola omkring 1915.
Segeltorpsskolans nya huvudbyggnad.

Historia

Huddinges första fasta skola (se Huddinge kyrkskola) öppnades den 1 juli 1847 i Fullersta. Det var en sockenskola med övernattningsmöjlighet i det gamla ombyggda fattighuset vid Huddinge kyrka. En ny skolbyggnad invigdes år 1914, belägen vid nuvarande Kommunalvägen 34. På bottenvåningen fanns två lärosalar samt en gymnastiksal som inrymdes i den låga byggnadskroppen. På övervåningen inrättades ytterligare två salar. Planlösningen var nästan identisk med Segeltorpsskolans första skolhus som uppfördes fyra år senare, med undantag för gymnastiksalen som Segeltorpsskolan först fick 1927. Med sitt brutna sadeltak och de svängda port- och fönsteröppningar till veranda och vindfång liknade Kyrkskolan och Segeltorpsskolan varann även exteriört. Vid invigningen fällde prosten de legendariska orden: ”Huddinges behov av skolbyggnader är nu för all framtid tillgodosett”. På 1950-talets mitt var Kyrkskolan rivningshotad men fick vara kvar och utgör idag en värdefull kulturmiljö i Huddinge kommun. Här bedrev kommunen skolverksamhet en bit in på 2000-talet. Numera har Huddinge församling bland annat sin kör- och konfirmandundervisning här.

Huddinges näst äldsta skola låg i dagens Skogås och togs i bruk i mitten av 1880-talet. Byggnaden låg vid Beateberg och revs 1944. År 1909 uppfördes den ännu kvarvarande rödmålade träbyggnaden i nationalromantisk stil. Över dörren finns en handmålad skylt Folkskola uppförd av Huddinge socken 1909.

Vid Balingsta gård bedrevs viss skolverksamhet från 1840 till 1940. Här har det funnits tre skolbyggnader som ersatt varandra. Skolhuset (på bild) var i bruk från 1886 till 1919. Vid sekelskiftet 1900 var det Huddinge sockens största skola med närmare 100 elever och en lärare.[21] År 2006 har kommunen rekonstruerat en av de gamla skolvägarna (se Skolleden) som torparbarnen fick gå till ända in på 1940-talet.

Segeltorpsskolans första skolhus byggdes 1917. Innan dess fick segeltorpsbarnen gå till Vårby skola (skola 1901-1942), som låg intill Södertäljevägen strax söder om nuvarande Kungens kurva. Det var en lång väg att gå och några allmänna kommunikationer fanns inte. De mindre barnen i 1:a och 2:a klass, som bodde i östra delen av Segeltorp hade en skolsal i en villa vid Jakobslundsvägen.

Skolor

Idag (2012) finns i Huddinge kommun 27 kommunala skolor och 5 fristående skolor.[22] Dessutom har kommunen fyra kommunala gymnasieskolor med drygt 3 400 elever.[23] Dessa är:

I kommunen finns även två fristående gymnasieskolor.

  • IT-gymnasiet
  • Yrkeshögskola (Vux Huddinge)

Bland grundskolorna kan nämnas (urval):
(antal elever avser läsår 2012/2013)

  • Annerstaskolan i Flemingsberg, Ortopedvägen 4 (610 elever).
  • Balingsnässkolan, i Sjödalen-Fullersta, Lännavägen 80 (486 elever).
  • Edboskolan, i Trångsund-Skogås, Kvartettvägen 5-7 (850 elever).
  • Kvarnbergsskolan, i Sjödalen-Fullersta, Gymnasievägen 6 (648 elever).
  • Kräpplaskolan, i Stuvsta-Snättringe, Dalkarlsvägen 45A (82 elever).
  • Segeltorpsskolan i Segeltorp, Chronas väg 12 (910 elever).
  • Skogåsskolan i Skogås, Österleden 13 (230 elever).
  • Vistaskolan, Vista skolväg 1 (700 elever).
  • Visättraskolan i Flemingsberg, Visättravägen 61-63 (260 elever).
  • Vårbackaskolan i Vårby, Vårbackavägen 2 (147 elever).
  • Vårbyskolan i Vårby, Vårby Allé 26-30 (181 elever).

I kommundelen Flemingsberg ligger statliga Södertörns högskola som inrättades år 1996 efter ett riksdagsbeslut 1995. Utbyggnaden av den högre utbildningen i södra Storstockholm hade då utretts under lång tid. Bakgrunden var bland annat att övergången till högre studier var låg i södra Storstockholm, arbetslösheten hög och segregationsproblemen tenderade att bli stora. Högskolan har idag (2012) cirka 13 000 studenter och erbjuder cirka 60 program samt 250 kurser.[24]

Kultur

Konst

I Huddinge kommun finns flera konsthallar som drivs i kommunal regi respektive genom privata, ideella föreningar. Huddinges nya kulturcentrum är Fullersta gård. I den nyrenoverade gården visas sedan år 2009 en permanent konstutställning med verk av huddingesönerna Peter Dahl och Ewert Karlsson (Galleri Peter Dahl och Galleri EWK). Dessutom har gården tillfälliga separatutställningar.[25]

Inte långt från Fullersta gård ligger Fullersta bio; 1933 biograf och Huddinges första konsumbutik. Sedan hösten 1996 har Huddinge KonstnärsKlubb (HKK) bedrivit utställningsverksamheten "Fullersta Bio Konsthall" i bottenvåningen medan den gamla biografsalongen med tillhörande utrymmen nyttjas av "Á la Carte-teatern" genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Till Huddinges konstnärer räknas även målaren, fotografen och författaren Olle Magnusson med separatutställningar på bland annat Fullersta bio och iskonst i Huddinge centrum. Han är en av de främsta hembygdskännarna i Huddinge och har skrivit flera böcker om Huddinges natur. Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön är ett initiativ av Olle Magnusson, där han själv leder visningarna.

Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 rullas en 1000 meter lång konstutställning ut längs parkvägen mellan Forelltorget och Fullersta bio konsthall. Evenemanget kallas "1000 meter konst" och äger rum den sista lördagen i september. Här visar konstnärer, amatörer och professionella upp sin konst.[25]

Museum

Bland museer kan nämnas "Litografiska museet" vid Sundby gård och "Hagalunds tvätterimuseum" belägen i Masmo intill Albysjön. Tvätterimuseet är Sveriges enda arbetslivsmuseum som har tvätteri som tema. I Vårbyhuset finns "Internationella barnkonstmuseet" som är det enda i sitt slag i Sverige och mittemot Huddinge kyrka vid Kommunalvägen återfinns "Nyboda hembygds- och skolmuseum".[26]

Bibliotek

Kommunen har sex bibliotek. Huvudbiblioteket är en tillbyggnad av Huddinge kommunalhus och invigdes 1966, byggt efter ritningar av arkitekt Sture Frölén, som även ritade kommunalhuset. De andra biblioteken finns i Flemingsberg, Segeltorpsskolan, Skogås, Trångsund och Vårby.[27]

Bilder

Sjukvårdsinrättningar

Kyrkor och kyrkogårdar

Tomtberga kyrkogård.

Inom kommunen finns fyra församlingar:

Kyrkor

Begravningsplatser

Bilder, kyrkor i urval

Idrott

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen och som 1978, 1986 och 1993 var riktigt nära ett avancemang till Elitserien. 2009/10 fick laget ännu en gång slicka såren i tredjedivisionen, division 1, efter att ha misslyckats i tre år med att etablera sig i näst högsta serien, Hockeyallsvenskan. Publikunderlaget är litet, kommunen må ha nära 100 000 invånare, men det är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med de större klubbarna om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Vänorter

Följande orter är vänorter till Huddinge kommun.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Årsredovisning 2019, Huddinge kommun, s. 43, läs online, läst: 18 november 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Huddinge kommun: Översiktsplan 2030, s. 20 Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Huddinge kommun om Huddinges vapen. Arkiverad 20 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  11. ^ Broschyr: "Strövtåg i Huddinge 2" utgiven av Huddinge kommun, 1984.
  12. ^ Kulturarv Stockholm: Huddinge.
  13. ^ Fullersta Gård (2010), s. 16–17
  14. ^ Nordström (1988), s. 22
  15. ^ http://huddinge.se/Global/kommun_och_politik/fakta_om_huddinge/statistik/befolkningsprognoser/Huddinge_Rapport_befolkningsprognos_2012-2021.pdf[död länk]
  16. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ Huddinge kommun: Parker.
  19. ^ ”Huddinge kommuns hemsida”. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-styrs-huddinge/sa-fungerar-kommunen-huddinge/. Läst 15 augusti 2017. 
  20. ^ ”Huddinge - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Huddinge/?var=17258. Läst 21 mars 2017. 
  21. ^ Informationstavla på platsen vid gamla Balingsta skola
  22. ^ Huddinge kommun, grundskolor. Arkiverad 15 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Huddinge kommun Gymnasieskolor. Arkiverad 31 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Om Södertörns högskola.
  25. ^ [a b] Huddinge kommun: Konst. Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ Huddinge kommun: Museer. Arkiverad 7 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ ”Huddinge bibliotek”. Huddinge kommun. http://bibliotek.huddinge.se/. Läst 30 juni 2012. 

Tryckta källor

Externa länkar

v • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Portal:Stockholm
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huddinge_kommun&oldid=42158690”